Med utgångspunkt i att studien ämnar studera tingsrättens resonemang kring hedersmotiv har en kvalitativ ansats tillämpats. Då det förekommer begränsad kunskap inom det aktuella ämnet, särskilt vad gäller en svensk kontext, bidrar kvalitativ ansats med en mer fördjupad förståelse och kunskap kring det som studeras (Bryman 2018). I nedanstående avsnitt redovisas studiens urval, material, datainsamling, analysmetod samt forskningsetiska överväganden.
3.1 Urval
Urvalet i den aktuella studien består av tingsrättsdomar. Dessa har genom ett slumpmässigt urval begärts ut hos tingsrätten för att sedan, genom ett målinriktat urval, avgränsas utifrån studiens inklusions-och exklusionskriterier (se tabell 1).
Inledningsvis har samtliga tingsrätter i Sverige inkluderats, däremot består det slutgiltiga urvalet främst av domar från tingsrätter i Götaland. Vidare har dessa avgränsats till domslut i tingsrätten där hedersmotiv har styrkts under tidsperioden 2018 till 2022. Detta innebär att de domar tillhörande perioden innan
straffskärpningen (studieperiod 1) utgörs av domslut mellan 2018 och sista juni år 2020, medan urvalet efter straffskärpningen (studieperiod 2) består av domslut mellan första juli år 2020 och år 2022. Dessa inklusionskriterier har valts för att möjliggöra en jämförelse i tingsrättens bedömning av och motivering för ett hedersmotiv före respektive efter införandet av straffskärpningen. Vidare ingår både män och kvinnor i urvalet. Samtliga domar där tilltalade och/eller
målsägande vid tillfället för brottet var under 18 år har exkluderats, till följd av de etiska aspekter som diskuteras närmare under forskningsetiska överväganden.
Tabell 1. Inklusions-och exklusionskriterier Inklusionskriterier Exklusionskriterier Tingsrättsdom
Styrkt hedersmotiv Domslut 2018–2022 Män och kvinnor
Tilltalad och/eller målsägande <18 år
3.2 Material och datainsamling
För att få tillgång till relevanta tingsrättsdomar har databasen JUNO använts. Den första sorteringen av materialet har genomförts enligt den sökfras och de filter som redovisas i tabell 2 nedan, vilket resulterade i totalt 126 domar från 39 olika tingsrätter. De sökresultat som genereras i databasen redovisar endast
målnummer, datum för domslut samt korta stycken där sökordet ingår. Det går därför inte att urskilja om det föreligger ett hedersmotiv eller när brottet har begåtts, utan domarna måste begäras ut för att bekräfta detta. Därför har datum för domslut inledningsvis använts för att sortera in domarna i uppskattad
studieperiod.
Tabell 2. Sökfraser och filter i JUNO Sökfraser och filter vid sortering på JUNO Sökfras (hedersmotiv OR hedersrelatera*)
Filter 2018–2022
Tingsrätt
Rättsområde: Straffrätt.
Totalt antal domar 126 domar
Utifrån denna första sortering tilldelades samtliga 126 domar från sökträffen varsitt nummer och listades sedan i Excel. Genom ett slumpmässigt urval lottades domarna ut i omgångar med en slumpgenerator för att sedan begäras ut hos berörd tingsrätt. Detta gjordes i syfte att minska risken för ett alltför omfattande material vid genomgång och sortering av materialet. När dessa begärts ut genomfördes den andra och slutgiltiga sorteringen av materialet. Detta gjordes genom en översiktlig genomläsning av materialet där de domar som inte föll inom studiens inklusions-och exklusionskriterier sorterades bort. Till exempel de domar där heder har nämnts utan att tingsrätten tagit ställning till detta som ett motiv för gärningen.
Dessa steg har sedan upprepats tills dess att slutgiltigt antal domar har uppnåtts.
Denna urvalsprocess redovisas i tabell 3 nedan. Totalt genomfördes fem
omgångar, där det i de tre sista begärdes ut ett färre antal i syfte att materialet inte skulle bli för omfattande. För att få en så jämn fördelning som möjligt mellan de två perioderna har fler domar från den andra perioden begärts ut vid de två sista omgångarna. Det slutgiltiga urvalet bestod till sist av 14 domar, varav nio från den första perioden och fem från den andra.
Tabell 3. Domar begärda hos tingsrätt.
Omgång Antal begärda domar Inkluderade domar i urval Första omgång 30 domar, 15 från respektive
period
5 domar, samtliga från Stp1.
Andra omgång 30 domar, 15 från respektive period
5 domar, 2 från Stp1 och 3 från Stp2.
Tredje omgång 25 domar, 15 från Stp1 och 10 Stp2.
2 domar, 1 från respektive period.
Fjärde omgång 25 domar, 9 från Stp1 och 16 från Stp2.
2 domar, 1 från respektive period.
Femte omgång 8 domar, samtliga från Stp2. 0 domar.
Totalt antal domar
118 domar 14 domar, 9 från Stp1 och 5 från Stp2.
Stp1 = studieperiod 1, Stp2 = studieperiod 2
3.3 Tematisk analys
För att analysera innehållet i de berörda domarna har en tematisk analysmetod tillämpats i den aktuella studien. Tematisk analys är en kvalitativ metod som ämnar till att underlätta urskiljandet, analyseringen och beskrivningen av olika mönster som återfinns i textmaterial (Bryman 2018). Dessa mönster, även kallat för teman, är kategoriseringar av innehållet från det material som studeras och kan bestå av bland annat likheter och skillnader, teorirelaterat material och repetitioner som uppmärksammas av analytikern (a.a.). Tematiska analyser kan innefatta både semantiskt och latent innehåll (Braun & Clarke 2006). Med semantiskt innehåll menas att texten presenteras explicit och konkret utifrån hur det anges i det behandlade materialet. Latent innehåll innebär däremot mindre uppenbara mönster, där forskaren har större möjlighet att tolka underliggande teman (a.a.).
Då den aktuella studien syftar till att urskilja hur tingsrätten styrker hedersmotiv, identifiera likheter och/eller skillnader i tingsrättens resonemang samt straffvärde före respektive efter att straffskärpningen har tillämpats ansågs därav denna metod vara lämplig.
Det finns delade meningar om hur tillvägagångssättet i en tematisk analys ska vara utformad (Bryman 2018). Som vägledning har därför den aktuella studien utgått från Braun och Clarkes (2006) beskrivning av metoden vid analys av de berörda domarna (a.a.). Enligt denna beskrivning består en tematisk analys av sex olika steg. Det första steget berör en noggrann genomläsning av det material som
behandlas. Braun och Clarke (2006) rekommenderar att detta görs vid minst ett tillfälle och att anteckningar kring materialet förs under tiden som
genomläsningen sker. I analysens andra steg ska preliminära koder utformas utifrån det material som väckt intresse i föregående steg. Dessa koder ska sedan, i analysens tredje steg, sammanställas i preliminära huvudteman samt subteman. I det fjärde steget ska den initiala tematiseringen kontrolleras för att finjusteras, vilket kan innebära att nya teman tillkommer eller att tidigare faller bort. När slutgiltiga teman har fastställts ska dessa, i steg fem, namnges och definieras.
Dessa ska till sist, i steg sex, sammanställas och presenteras i resultatet (Braun &
Clarke 2006).
I enlighet med Braun och Clarkes (2006) tematiska analys har den aktuella studien inlett analysen genom en noggrann genomläsning av tingsrättsdomarna. Under tiden har det förts anteckningar kring textens innehåll som ansågs intressant och relevant utifrån det som studien ämnar undersöka. Dessa anteckningar har utgjort den aktuella studiens preliminära koder, som sedan har kategoriserats in i olika teman och subteman. Kodningen har genomförts för hand genom användning av överstrykningspennor i olika färger. Det som hittills beskrivits har genomförts separat av författarna. Detta tillät för olika mönster att observeras, utan risken att påverka varandras uppfattning. Därefter har resterande delar av analysen
genomförts gemensamt av båda parter för att möjliggöra en jämförelse och granskning av de mönster som har identifierats. Den preliminära kodningen och tematiseringen diskuterades gemensamt för att utforma och namnge teman efter det som identifierades i respektive kodning. Till sist påbörjades renskrivning av de teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat.
Totalt har analysen resulterat i fyra huvudteman - Gärningspersonens försök till kontroll, Gärningens uttryck, Enhetligare bedömning samt Motivet i beaktande vid straffmätningsvärde - samt nio subteman - Psykiskt våld och förtryck, Fysiskt våld och förtryck, Socialt våld och förtryck, Kollektiva omständigheter, Lydelsen i tilltalades uttalande, En konkret definition, Tydligare motivering, Motivet
försvårande redan innan samt Tillämpning av andra lagrum. Dessa utgörs främst av semantiska teman. Vid redogörelse av dessa teman samt tillhörande
textexempel har information som kan innebära identifiering av berörda parter avidentifierats. Citat där målsägandens, tilltalades eller vittnets namn samt plats och datum har nämnts kommer att presenteras likt nedanstående fiktiva exempel i tabell 4. Dessutom har domarna tilldelats varsitt unikt nummer som kommer att användas vid redogörelse av sådana citat, tillsammans med hänvisning till respektive studieperiod.
Tabell 4. Avidentifiering av textmaterial
Fiktivt exempel Text efter avidentifiering
“Johanna har blivit utsatt för olaga hot av Alexander under tisdagsmorgonen den 1 juli 2021 i Alvesta.” (B 123–45, s.18, studieperiod 1)
“[Målsägande] har blivit utsatt för olaga hot av [tilltalad] under tisdagsmorgonen den [datum] i [plats].” (Dom 1, s.18, Stp1)
3.4 Förförståelse
Vid genomförandet av en tematisk analys är det nödvändigt att ta hänsyn till den förförståelse som kan komma att påverka studiens resultat (Braun & Clarke 2006). Med förförståelse menas den kunskap, uppfattning och erfarenhet som en forskare har om ett visst ämne innan det studeras (Malterud 2014). Denna
föreställning av ett fenomen kan påverka forskningen både positivt och negativt, genom att agera vägledande under forskningsprocessen eller göra forskaren mer selektiv i sin empiri (a.a.). I föreliggande studie har förförståelsen använts som en utgångspunkt för vad som är relevant att studera, vilket har underlättat
utformandet av studiens syfte och frågeställningar. Det är även viktigt att belysa den svårighet som förförståelse vid analys av materialet kan innebära, då det finns en risk att detta påverkar både analytikerns beslut kring vilka delar av material som inkluderas och hur detta tolkas (Braun & Clarke 2006). För att undvika detta har författarna, i högsta möjliga mån, ställt sig objektiva till innehållet vid
analysering av materialet.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Det finns vissa forskningsetiska aspekter som måste tas i beaktande både innan, under och efter genomförandet av en vetenskaplig studie (Ivert & Mellgren 2018).
Dessa inbegriper både forsknings-och individskyddskrav som är ämnade att säkerställa relevant och högkvalitativ forskning samt skydd för individer som kan påverkas i relation till genomförandet och publicering av en studie (a.a.). Det är därför nödvändigt att väga dessa två intressen mot varandra för att tillgodose kunskapsutvecklingen inom fältet samtidigt som berörda individers integritet skyddas (Vetenskapsrådet 2017). Följande forskningsetiska överväganden vid behandling av datamaterial har godkänts av Etikrådet på Malmö universitet, samt registrerats i dataskyddsförordningsregistret.
Då det insamlade materialet i den aktuella studien består av sekundärdata i form av domar har det inte varit möjligt att samla in ett informerat samtycke hos de som omnämns i dessa domar (Ivert & Mellgren 2018). Detta ställer då istället särskilda krav på studiens upplägg och presentation av de resultat som produceras för att på så sätt undvika risken för integritetskränkning (Vetenskapsrådet 2017).
Vid beaktande av detta har konfidentialitetskravet, nyttjandekravet samt andra nödvändiga åtgärder vidtagits för att skydda de individer som berörs i domarna.
Konfidentialitetskravet innebär att materialet ska hanteras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till det (Ivert & Mellgren 2018). Det andra,
nyttjandekravet, reglerar användningen av de uppgifter som samlas in på så sätt att dessa endast får nyttjas i forskningssammanhang (a.a.). Med hänsyn till konfidentialitetskravet har därför insamlat material hanterats med olika
försiktighetsåtgärder för att undvika att obehöriga har fått tillgång till det. Endast de som har bedrivit den aktuella studien har haft tillgång till materialet under studiens genomförande genom privata och låsta enheter. Materialet kommer efter färdigställd studie att raderas. Med hänsyn till nyttjandekravet kommer materialet endast att nyttjas för att besvara studiens syfte.
Vidare har åtgärder vid presentation av resultat vidtagits för att skydda de som berörs i domarna. Bland annat har tilltalade och målsäganden under 18 år
exkluderats från studiens urval, då dessa utgör en särskilt sårbar grupp (Källström
& Andersson Bruck 2017). Det ansågs inte heller nödvändigt att inkludera dessa då studien inte syftar till att studera hur tingsrätten resonerar specifikt i de domar som inkluderar barn. Ett sådant avståndstagande görs alltså inte på bekostnad av studiens resultat. I övrigt har författarna tagit hänsyn till att materialet innefattar personuppgifter (namn, adress och personnummer) som möjliggör identifiering av berörda parter. Dessa uppgifter har därför inte inkluderats i studiens resultat.
Dessutom har varje dom tilldelats ett individuellt nummer som används vid hänvisning till textinnehåll i resultatet. Detta medför att känsliga personuppgifter,
såsom religiös övertygelse, sexuell läggning och etnicitet, har varit möjligt att inkludera i resultatet då dessa inte kan knytas till enskilda individer.
Trots att individerna har avidentifierats är det nödvändigt att ta hänsyn till de konsekvenser som publiceringen av studiens resultat kan medföra. Författarna har tagit hänsyn till att publicering av studiens resultat är av känslig natur som kan medföra konsekvenser för brottsoffer, dock anses vinsterna med resultatet
överväga de potentiella konsekvenserna. Dessa vinster avser en ökad kunskap om hur tingsrätten hanterar hedersrelaterad brottslighet, vilket är av vikt med hänsyn till att både brottsoffer och gärningspersoner ska bedömas rättvist.