Metodkapitlet handlar om metodvalet som genomfördes i denna studie där vi argumentera och förklarar varje steg. Inledningsvis beskrivs litteraturöversikten med hjälp av modellen scoping review. Vi utgår från Arksey och O’Malley (2005) beskrivning av modellen i genomförandet av vår scopingreview. Fortsättningsvis beskriver vi tillvägagångssätt avseende urval, bearbetning, analys och ett etisk övervägande. I tabell 1 presenteras vår litteratur och forskning som utgör studiens empiri för att ge läsaren en ytterligare kännedom kring sökprocessen.
4.1 Förförståelse
Ejvegård (2009) berättar i sin bok Vetenskaplig metod att det finns en skyldighet för alla vetenskapsmän att sträva efter objektivitet. Detta genom exempelvis att återberätta synpunkter kors och tvärs. Dock är det komplicerat att sträva efter det rent psykologiskt för att det går ut på att vetenskapsmän upptäcker deras egna fördomar. Det finns något som vi inte kan bortse ifrån och det är vår uppfattning kring hedersrelaterat våld och förtryck att den är en del av vår kultur. Alltså den rör oss på något sätt men vi har försökt att ha detta i åtanke för att vi inte ska styras av vår förförståelse (Ejvegård R, 2009).
4.2 Tillvägagångssätt
Dennascoping review är en översiktsstudie där grundläggande syftet är att ge läsaren en överblick kring forskningsläget om hedersrelaterat våld och förtryck, vilka förklaringsmodeller bakom det och vilka grupper som lyftas upp i samband med dessa förklaringar. Scoping review som metod innebär möjligheten att använda större urval av litteratur och gråzonslitteratur. Dessutom innebär det ett större flexibilitet kring datainsamlingen eftersom det är möjligt att utveckla det genom arbetsprocessen. Våra forskningsfrågor har tidigare behandlats i en ganska stor utsträckning och på grund av det ansåg vi att det är gynnsamt att ta del av allt mer omfattande data.Arksey och O’Malley (2005) beskriver arbetsprocessen i följande steg:
Scoping metodens sju steg
Stegen kommer beskrivas detaljerat för att hålla en god validitet som i sin tur förmedlar grundmetoden;
● Steg 1: Att identifiera och precisera forskningsfrågan som vi vill utforska.
I denna studie är våra forskningsfrågor att redogöra för hur olika perspektiv på hedersrelaterat våld identifieras ilitteraturenoch hur litteraturenbeskriver de grupper som är utsatta samt orsakerna bakom deras utsatthet. Vi valde denna metod för att få en bättre bild av den forskning som finns kring ämnet.
● Steg 2: Att identifiera relevanta studier genom databassökning. De databaser som används i denna studie valdes i samråd med bibliotekarie vid Malmö Universitet och med hänsyn till våra forskningsfrågor. I tabell 1 introducerar vi lättöverskådligt urvalet. Vidscoping review kan urvalet vara betydligt mer bredare och kvalitetsgranskningen är inte nödvändig.
Här finns det inga krav till exempel på att endast använda sig av peer reviewed och referentgranskad litteratur. Våra samtliga artiklar är dock referentgranskade eftersom våra sökord som presenteras i nästa steg generade relativt stor mängd av litteratur. Men efter en genomläsning av litteraturen upptäcktes få artiklar som är relevanta för våra
forskningsfrågor.
● Steg 3: Study selection här har vi använt “OR” alltså boolesk som sökterm. Sökord som vi har använt är “Heder OR Hedersvåld OR Hedersförtryck”, “Honour based violence OR cultures OR gender”,
“Heder OR manlighet OR Hederskultur OR Kvinnor OR unga flickor OR hedersutsatta” “Heder OR perspektiv på heder” och “Heder OR hbtq OR Hedersutsatta”
● Steg 4: För att precisera vårt sökande har vi valt internationell forskning och litteratur, svensk litteratur, gråzonlitteratur som är relevanta för vårt syfte och forskningsfrågor. I syftet att effektivisera vår sökningsprocess började vi med att läsa abstrakten i varje källa. I tabell 1 framgår litteraturen som utgör vår empirin och som kommer analyseras i denna studie. Vi har försökt under hela arbetsprocessen att ha ett kritiskt
förhållningssätt gällande urvalet, alltså att inte vara för selektiva i urvalet med anledning av att bekräfta våra hypoteser.
● Steg 5: Kartläggning av data översikt. I datainsamlingen redogörs för alla sökord vi har använt oss av i genomförandet av denna studie i de olika databaserna. Den litteraturen som vi utgår ifrån i denna studie baseras på en strukturerad databassökning nämligen SwePub, divaportal, ProQuest.
Sökningarna via dessa databaser genererade tjugo artiklar.
● Steg 6: Att sortera materialet, sammanfatta och sammanställa den samt rapportera det resultatet man får. Detta innebär mycket läsning och ordentlig granskning av den valda litteraturen. Här har vi genomläst det relevanta litteratursmaterialet och började sammanfatta de delarna som direkt berör vårt syfte. I resultatet presenteras en sammanfattning av litteraturen på ett sammanhängande sätt. Därefter fick man en djupgående uppfattning om de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck samt de hedersutsatta grupperna. Största delen av litteraturen som vi använder oss av är på engelska.
● Steg 7: Konsultation, vilket är ett frivilligt steg och handlar om att forskare bedömer den utförda studien. Detta steg kan ge studien mer trovärdighet men är kostsam och kräver mycket tid således har vi valt att inte utföra det steget (Arksey & O’Malley, 2005).
Tabell 1: Presentation av litteraturen som utgör vår empiri. I tabellen presenteras databaserna och vilka sökord, antal träffar och antal valda artiklar, datum och urval av artiklar som valdes utifrån relevans för uppsatsen.
Databas Sökord Antal
81/5 2021-04-25 Baianstovu, Rúna Í. 2017 Eldén, Å. 2001
Hague, Gill & Begikhani. 2013 Akpinar,A.2003
4.3 Metodanalys
Friberg (2017) förklarar att analysarbetet i den kvalitativa forskningen tenderar att utgå från helheten till delar för att sedan framställa den nya helheten. I koppling till vårt syfte så helheten vi utgick från är området olika perspektiv på
hedersrelaterat våld och förtryck och hedersutsatta grupper vilket är ett brett ämne.
Vi har formulerat specifika frågeställningar för att kunna skapa en ny helhet. För att genomföra det steget började vi dela upp det litteraturresultat i ringare
omfattning för att kunna särskilja nyckelegenskaper och framställa ett nytt helhetsperspektiv. Vi har delat upp vårt resultat i två teman som besvarar frågeställningarna i ordningsföljd (Friberg, 2017).
En grundläggande kodning av litteratur har använts som metod för vår analys och därefter skapades vissa kategorier. Detta tillvägagångssätt är lämpligt enligt Friberg (2017) vid en scoping review. Med hjälp av olika kategorier identifierades olika nyckelegenskaper till en rad teman som i slutet gav oss en olika förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck och tre olika hedersutsatta grupper. En innehållsanalys har använts som analysmetod för att det är lämpligt vid scoping review. Forsberg och Wengström (2016) förklarar att
innehållsanalysens huvudsakliga arbetssätt är att steg för steg strukturera data för att därefter hitta mönster och samtidigt beskriva det som framkommer i data.
Innehållsanalysen genomförs i fem olika steg enligt Forsberg och Wengström (2016) och presenteras nedan:
1. Att läsa det materialet som skall analyseras flera gånger för att få en kännedom kring materialet.
2. I detta steg blir fokus att identifiera nyckelegenskaper och framställa koder.
3. Genom dessa koder skall kategorier skapas med syfte att få en begriplig översikt.
4. De sistnämnda kategorierna sammanfattas därefter och bildar olika teman utifrån skillnader och likheter.
5. Sista steget innebär att dessa teman diskuteras och analyseras i resultatet.
Vi har använt oss av en innehållsanalys för att presentera och analysera resultatet.
Det började med en läsning av materialet multipla gånger för att få bättre
kännedom och inblick kring litteraturen och vad den handlar om. Därefter har en gemensam kodning av litteraturen genomförts för att identifiera nyckelegenskaper.
Två olika teman har identifierats. Det första diskuterar de olika perspektiven på hedersrelaterat våld och förtryck, det andra temat diskuterar hur litteraturen beskriver de hedersutsatta grupperna.
4.4 Forskningsetiska överväganden
Etik i forskningsarbete behandlar frågor om ämnets innehåll och forskarens
relation till ämnet som studeras. Med detta menas att oavsett forskarens intresse av studien så ska hen sträva efter att vara objektiv, opartisk och neutral i sin
forskning. Etiska övervägande handlar även om forskarens förmåga att hitta balans mellan olika intressen. Deltagarens integritet och skydd är en av de principer som forskaren bör ta hänsyn till. Eftersom vårt arbete baseras på en litteraturöversikt behövde vi inte lägga mycket fokus på skydd och integritet då intervjuer inte var en aktuell metod i vårt arbete (God Forskningssed, 2017). I denna studie utgår vi från Vetenskapsrådets riktlinjer avseende god forskning och hur den ska bedrivas. Etiska övervägande innebär i denna studie att referera och dokumentera litteraturen på ett noggrant och transparent sätt. Denna studie är litteraturbaserad och det fanns inga mänskliga studieobjekt (Robson, 2002).
Forsberg & Wengström (2016) menar att vid scoping reviews krävs ingen referentgranskning.
4.5 Arbetsfördelning
Denna studie är en litteraturöversikt som är baserad på litteratur och forskning som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. Vi är två kandidater som skriver denna studie. Från första början hade vi båda intresse om ämnet. Vi var lika aktiva och motiverade av att skriva studien. I syftet att kunna genomföra vår studie på ett bra sätt försökte vi vara självkritiska, noggranna och objektiva. Under arbetets gång har båda jobbat ihop i alla delar.