I det här avsnittet kommer vi presentera val av metod, urval, genomförande, databearbetning, tillförlitlighet och de etiska aspekter vi har tagit hänsyn till. Det är en kvalitativ studie som genomförs med metoden fokusgruppsintervju där fokus är på deltagarnas uppfattningar och upplevelser.
4.1 Metod: Strukturerad fokusguppsintervju
Vi vill i denna studie undersöka barnets möjliggörande till subjektskapande i
dokumentationspraktiken genom att studera förskollärares olika uppfattningar kring olika dilemman. Då har ett stimulimaterial använts, ett stimulimaterial kan användas som stöd under en strukturerad fokusgruppsintervju och är också en hjälp i konversationsstarten enligt Wibeck (2010). I stimulimaterialet lyfts två dilemman samt öppna samtalsfrågor kopplade till de olika dilemman (Bilaga B). Stimulimaterialet kan vara ett stöd om något område som rör studien inte har diskuterats än men också ett underlag för moderatorn att hålla fokusgruppens deltagare intresserade av samtalet.
Då förskollärarna ofta är de som är beslutsfattare i vad som dokumenteras har vi valt att utföra en kvalitativ studie där förskollärare deltar i fokusgruppsintervjuer.
Fokusgruppsintervjuer är en bra metod att använda vid kvalitativa studier då det kan finnas möjlighet att ställa öppna frågor om svåra ämnen och fånga flera nyanser enligt Wibeck (2010). Studien har använt sig av två strukturerade fokusgruppsintervjuer som utgått från ett stimulimaterial (Bilaga B). Trost (2010) menar att en strukturerad intervju kan innehålla öppna frågor som låter deltagarna diskutera fritt men som ändå hålls samman av moderatorns frågor kopplade till stimulimaterialet. Förskollärarna kanske inte ser något dilemma i hur barnen dokumenteras och inte nödvändigtvis att det uppstår problem med barnens inflytande och delaktighet i dokumentationen. Oavsett är detta av intresse att diskutera och få fler perspektiv på hur förskollärare kan resonera och tänka.
4.2 Urval
I studien har det deltagit sju förskollärare som arbetade på olika avdelningar och inom olika ålderskategorier på förskolan. Förskollärarna var uppdelade i två fokusgrupper med tre deltagare i den ena fokusgruppsintervjun och fyra i den andra. Förskollärarna i respektive
13 grupp är verksamma i samma förskoleområde och grupperna tillhör olika stadsdelar i samma kommun. När antalet är tre deltagare kan en av deltagarna bli medlare mellan de två andra och att det uppstår en annan typ av dynamik än om det varit fler närvarande enligt Wibeck (2010). Vår strävan var att ha fyra till sex deltagare i varje fokusgruppsintervju som Wibeck betonar är ett bra antal. Då det i ena gruppen fanns tre förskollärare tillgängliga valde vi att göra en kompromiss vilket Bryman (2018) förklarar kan uppstå.
Bekvämlighetsurval
Urvalet i studien är ett bekvämlighetsurval vilket innebär att studiens deltagare har varit de som rektorn eller kontaktpersonen har fått kontakt med inom de anställda på förskoleområdet (Bryman, 2018). Definitionen av ett bekvämlighetsurval innebär att det är deltagare som är inom personens krets och då vi via kontakter på olika VFU (verksamhetsförlagd utbildning) förskolor och andra gemenskaper fått kontakt med rektor/kontaktperson infaller detta.
Fördelen kan vara att deltagarnas relation till varandra skapar en trygghet i de två
fokusgruppsintervjuerna. När bekvämlighetsurval genomförs som grund för vilka som deltar kan data ha brist i sin tillförlitlighet men som med fördel kan resultatet vara en språngbräda inför vidareforskning (Bryman, 2018). Exempelvis kan en bredare studie göras under längre tid för att täcka fler områden. Överförbarheten kan bli något begränsad, det finns en
medvetenhet om detta men det är inget som hindrar studiens resultat eller tillförlitlighet enligt Bryman (2018).
4.3 Genomförande
Flera olika rektorer eller kontaktpersoner på olika förskoleområden har blivit tillfrågade via mejl eller samtal inom olika förskoleområden. I mejlet eller samtalet framkom information om studiens syfte och tilltänkt målgrupp. Inför genomförandet av studien fick deltagarna ta del av stimulimaterialet och samtyckesblanketten i syfte att kunna förbereda sig (Bilaga B och C). Fokusgruppsintervjuerna pågick i 1 – 1,5 timma vardera och det var tre till fyra förskollärare som deltog i varje fokusgruppsintervju. Målet var att fokusgruppsintervjuerna skulle ske i en trygg och öppen miljö, därför har genomförandet av den ena intervjun skett på plats på deltagarnas förskoleområde. Wibeck (2010) betonar att fokusgrupperna kan ske på en välkänd plats för deltagarna och moderatorn kan med fördel ställa öppna frågor om diskussionerna skulle stanna av. Bryman (2018) belyser att fokusgrupper kan ske digitalt.
14 Den andra gruppen efterfrågade digital fokusgruppsintervju vilket vi tillgodosedde genom att bjuda in till digitalt möte på avstämd tid. Förskollärarna befann sig på sina arbetsplatser under fokusgruppsintervjun. Det skapade en professionell miljö och i mitten av varje intervju fick fokusgruppsdeltagarna en paus för att sträcka på sig och fylla på med energi. Vi har strävat efter att deltagarna ska känna att de är viktiga för diskussionen och att vår
framställning av fokusgruppsintervjuerna har varit tydlig som enligt Wibeck (2010) är en viktig aspekt. Vid första tillfället hade en av oss i uppdrag att vara moderator och den andra observatör. Inför tillfälle två bytte vi roller så den som var observatör blev moderator och den som var observatör blev moderator.
Inför att fokusgruppsintervjun startade uppmanades deltagarna att diskutera med varandra.
Moderatorn läste upp delar av stimulimaterialet (Bilaga B) och stannade upp vid styckena för att ställa öppna frågor till deltagarna. I stimulimaterialet presenteras texterna som skickades ut i förväg som dilemman och samtalsfrågorna användes i fokusgruppsintervjun. Deltagarna uppmanades av moderatorn även att vidareutveckla om svaren var korta och moderatorn hade som uppgift att hålla samtalet inom ramen för studiens syfte. För att genomföra en tillförlitlig fokusgruppsintervju har intervjun spelats in via ljudinspelning och observatören har fört anteckningar över deltagarnas kroppsspråk och ansiktsuttryck. När fokusgruppsintervjuer hålls är målet att fånga kollektivets uppfattningar och se hur de olika grupperna skapar ett gemensamt innehåll enligt Bryman (2018). Vidare menar Bryman att om fokusgruppintervjun dikteras för hand kan observatören missa vem av deltagarna som säger vad och skälet för fokusgruppsintervjuer gå förlorat. När varje fokusgruppsintervju hade genomförts påbörjades transkribering av ljudinspelningen.
4.4 Databearbetning och analys
Datainsamling bestod av ljudinspelning och observationsmaterial ifrån
fokusgruppsdeltagarnas samtal utifrån stimulimaterialet. Ljudinspelningen har bearbetats genom transkribering som Löfgren (2021) menar är ett bra sätt för forskaren att lyssna nära och noga på deltagarnas svar och samtidigt föra anteckningar på det som sägs i syfte att påbörja analysen direkt. Tillsammans med transkriberingen och anteckningar från
genomförandet har det därefter skett en tematisk analys. Löfgren anser att en tematisk analys kan vara fördelaktig i studier som undersöker hur människor förhåller sig till samma fenomen på olika sätt. Löfgren förklarar att tematisk analys innebär att söka efter sådant som är
15 återkommande i deltagarnas reflektioner och utifrån detta skapa teman som grundar sig i deltagarnas uppfattningar. Transkription och analys menar Wibeck (2010) är en lång process och därför har datainsamling och analys varit parallella processer som startade efter första fokusgruppsintervjun.
Deltagarnas samtal som spelades in och sedan transkriberades utgick från ett stimulimaterial (Bilaga B). Stimulimaterialet innehåller två dilemman med tillhörande samtalsfrågor som var riktade mot hur förskolläraren hade reagerat på olika sätt utifrån dilemman som presenterats.
I dilemman som presenteras i stimulimaterialet framgår det exempel på när barnen visar motstånd till att delta i dokumentationspraktiken och även hur läroplanen kan tolkas ha dubbla budskap. Första dilemmat inleds med att förskolan har ett utvecklingsarbete kring bondgårdens djur. Där Petra under en utflykt till bondgården tydligt visar att hon inte vill vara med på bild. Henric ville inte att bilden på den kossa som gjordes på förskolan när de kom tillbaka från utflykten skulle läggas ut på en gemensam kommunikationsplattform. Det andra dilemmat som finns i stimulimaterialet är skrivningar lyfta ur förskolans läroplan. Läroplanen lyfter att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande över förskolans utbildning, det vill säga att barnen ska ha ett reellt inflytande över utbildningen (Skolverket, 2018). Dessutom lyfter läroplanen att utbildningen och barnens utveckling och lärande i förskolan ska dokumenteras i syfte att stödja och utmana barnens lärande.
Den tematiska analysen utfördes genom att noggrant läsa igenom transkriberingarna och hitta vilka områden som deltagarna återkom till i sina diskussioner för att sammanställa dessa till teman. De delar i transkriberingen som handlade om samma ämne flyttades över till ett eget dokument för att återigen läsas igenom och med hjälp av vald teori analysera fram teman.
Foucault (2003) beskriver de makthierarkier som uppstår i olika institutioner där förskolan kan tolkas vara en av dem. I den dokumentation som sker i förskolan uppstår olika
maktrelationer och en förskollärare är aldrig opåverkad av sina egna val eller tidigare erfarenheter (Essén et al., 2020). Barnets möjliggörande till subjektskapande sker i balans med andra enligt Biesta (2011) detta har gjort att de teman som valts ut delvis går in i varandra men som även belyser att ämnet är komplext.
1) Den kollektiva och enskilda makten i förskollärarens förhållningssätt 2) Dilemman som kan uppstå i dokumentationspraktiken
3) Barnets möjligheter till subjektskapande
16 Första temat handlar om förskollärarens förhållningssätt och hur kulturen i ett arbetslag (det kollektiva) antingen kan främja eller motverka barnets möjlighet till subjektskapande.
Det andra temat hänvisar till studiens första frågeställning i hur dilemman kan uppstå i dokumentationspraktiken. Tredje temat utgår ifrån studiens syfte att utforska barnets möjligheter till subjektskapande inom dokumentationspraktiken och även vår andra frågeställning hur barnet kan bli subjektskapande.
4.5 Tillförlitlighet
I försök att skapa en studie av hög kvalitet har vi med stöd i Vetenskapsrådet (2017) övervägt studiens interna validitet, externa validitet, reliabilitet och objektivitet. Dessa fyra delkriterier menar Bryman (2018) har en motsvarighet i kvalitativ forskning vilket innebär att intern validitet kan vara motsvarigheten till tillförlitlighet, extern validitet svarar mot överförbarhet, reliabilitet kan jämföras med pålitlighet och konfirmera kan motsvara objektivitet.
Tillförlitlighet förklarar Bryman (2018) som om resultaten från studien blir desamma om studien genomförs vid ett annat tillfälle. För att sträva efter tillförlitlighet har vi genomfört studien efter de riktlinjer som finns för fokusgruppsintervju. Det finns en medvetenhet kring att om studien hade genomförts på andra förskolor med annan personal så hade vi med stor sannolikt fått ett annat svar på våra frågor. Däremot kan det finnas möjlighet att deltagarnas reflektioner svarat an på syftet på ett tillförlitligt sätt som kan bidra till diskussioner och perspektiv i andra miljöer. I syfte att öka tillförlitligheten och för att vi som moderator och observatör inte på förhand ska ha en relation till deltagarna har vi bytt roller. Vi har ansvarat för kontakten med varsin förskola och varit moderator på den förskolan vi inte haft
förbindelse med och agerat observatör på förskolan vi varit i kontakt med. Överförbarhet förklarar Bryman (2018) innebär hur överförbara studiens resultat är till en annan miljö. Då vi valt en kvalitativ metod till studien kan överförbarhet bli begränsad då det är deltagarnas uppfattningar och reflektioner som har studerats. Skulle studien genomföras i en annan miljö eller med andra deltagare är det möjligt att vi hade fått andra svar från deltagarna.
Överförbarheten har vi ökat genom att presentera studien så detaljrikt som möjligt och eventuellt kan studien bidra med reflektion även i andra kontexter. Vidare menar Bryman (2018) att innebörden av pålitlighet är att det skapas fullständig och tillgänglig redogörelse av forskningsprocessen. Det har gjorts genom så detaljrika redogörelser som möjligt i studiens alla delar. Bryman (2018) förklarar att konfirmera innebär att forskaren som genomför studien inte ska låta personliga värderingar påverka utförandet av eller slutsatserna i
17 undersökning. I försök att uppnå konfirmering har vi strävat efter att vara objektiva och grundat arbetet i vetenskap och teori.
4.6 Etiska aspekter
Studien stödjer sig på Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska kodexar som är en samling av regler som klargör hur forskaren kan agera gentemot försökspersonerna för att handla etiskt riktigt. De fyra kraven som Vetenskapsrådet (2017) lyfter är informations-, samtyckes-, konfidalitets- och nyttjandekravet. Inför genomförande av studien har det skickats ut mejl med information kring studiens syfte, stimulimaterialets underlag (Bilaga B) och
samtyckesblanketter (Bilaga C). I samtyckesblanketten framgår det tydligt att deltagarna har sin fulla rätt att dra sig ur. Deltagarna i den ena fokusgruppsintervjun har fått blanketten under fokusgruppsintervjun. Den andra fokusgruppen har fått samtyckesblanketten mejlat och fått uppmaning att skriva ut och skriva under och mejla tillbaka vilket alla deltagare
genomförde. Konfidentialitet har behandlats genom att när insamlade data transkriberats har platser och deltagares namn att byts ut och avidentifierats till X och siffror. I resultat har deltagarnas citat korrigerats till mer akademisk text för att avidentifieras ytterligare ett steg.
Avslutningsvis för att möta nyttjandekravet har deltagarna informerats om att empirin endast används i denna studie och vid avslutad studie raderas tidigare mejlkontakt och insamlad empiri samt blanketter.
18