• No results found

5.1 Kvalitativa metoden

Metoden som vi har använt i denna undersökning är den kvalitativa metoden där intervjuer, observationer och skriftliga material ingår. Författarna Runa Patel och Bo Davidson (2019, s.52ff) beskriver att den kvalitativt inriktade forskningen är vanligare än den kvantitativa i de forskningarna där det fokuseras på “mjuka” data. Med mjuka data menar författarna

intervjuer och egen tolkning av analyser. Anledningen till att vi i denna uppsats har valt att utgå från den kvalitativa metoden är att den lägger stor vikt på språk och ord, inte siffror som i den kvantitativa metoden. Författaren Staffan Larsson (1986, s.7) understryker att

kvalitativa metoden handlar om hur något kan karakteriseras för att sedan kunna gestaltas.

Detta kopplas till induktion som arbetsgång, där Patel och Davidson (2019, s.55) också påpekar i sin text att forskningsstrategier är mer induktiva när den kvalitativa metoden används. I den induktiva processen utgår forskaren från den data som samlats in till teori, d.v.s. att undersökning tar sin utgångspunkt i de informationer och uppfattningar (empirin) som samlats in genom observationer och intervjuer. Genom att ordna och analysera de insamlade data går det att skapa teorier som leder till mer förståelse av objekten som studeras

(Arnqvist 2021, s.147). Detta var den centrala anledningen till att vi har valt att använda oss av intervjuer och observationer.

Det finns även många fördelar med intervjuer och observationer i sig. Fördelarna med intervjuer tar professorerna Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009, s.144ff) upp, exempelvis kan intervjuaren se intervjupersonens ansikts- och kroppsuttryck samt höra tonfall på intervjupersonen, vilket ger intervjuaren en rikare uppfattning av intervjun och det är inte fallet om forskningen sker genom kvantitativa metoder. Observationer är ett

användbart medel för att kunna samla information och samtidigt kan observationerna

komplettera informationer som samlats in med flera andra tekniker. Genom observationer är det viktigaste enligt Patel & Davidson (2019, s.104ff) att fokusera på vad vi ska observera, hur vi ska registrera observationerna vi genomför och hur vi som observatörer ska förhålla oss. Detta hjälper kartläggningen av syftet med denna metod för att kunna samla allt som behövs till studien. Tillsammans med observationer har vi använt oss av skriftliga material.

Med skriftliga material menar vi anteckningar på ord och begrepp som används i

konversationer under observationerna. Vid vissa tillfällen har vi även använt oss av skriftligt material för att skriva ner händelser och kroppsuttryck för att lättare kunna dra slutsats av detta. Vi kommer berätta mer om varför vi använde oss av skriftliga material under nästa avsnitt.

5.2 Genomförande

Genomförandet av intervjuerna började med att vi skrev ut samtyckesblanketter som vi tog med oss till varje intervjutillfälle (se bilaga 4). Intervjuerna vände sig till förskollärare, förskoleklasslärare och musiklärare som är aktiva i verksamheter för att kunna ta upp flera olika åsikter. Vi har intervjuat åtta personer där av tre är förskollärare, tre är

förskoleklasslärare och två är musiklärare. Baserat på lärarnas fält skapade vi olika

intervjufrågor inför de olika intervjuerna och dessa finns med under bilagor (se bilaga 1,2,3).

Vi kontaktade de personerna vi skulle vilja intervjua genom mejl och bokade tid med dem.

Innan vi började intervjun informerade vi intervjupersonerna om de etiska värdegrunderna som vi följer och dessa kommer vi att fördjupa oss in i nästa avsnitt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Detta anser vi kunna hjälpa oss i vår analys, reflektion och diskussionsarbete genom att ge oss lättare tillgång till varje intervjusvar. Inspelningen av

intervjuerna skedde genom att låna lämpligt material via högskolan och inspelningarna hamnade därmed i ett säkert nätverk.

Efter intervjuerna genomförde vi även observationer. Anledningen till att vi genomförde observationer efter intervjuer var dels för att vi ville undersöka om intervjusvaren och observationerna kommer fram till samma svar, dels för att observationerna inte ska påverka och rikta våra intervjuer mot ett specifikt håll baserat på det vi observerat. Observationerna vi gjorde var i två förskolor och två skolor inom Stockholms stad. Detta för att kunna få

variation av syn på hur varje förskola/skola arbetar med musik i sin verksamhet. Dessa verksamheter var även samma verksamheter som vi gjorde en del av våra intervjuer på. Innan vi gjorde våra observationer kontaktade vi förskolornas och skolornas kontaktpersoner via mejl för att kunna informera dem om vår undersökning, förklara vad vi behövde observera och fråga efter vilka tider som passade dem att vi skulle kunna genomföra våra observationer.

Med fokuset på att få en helhetssyn på musikstunderna/aktiviteterna i förskolan, observerade vi en musikstund med 1–3 åringar på den första förskolan, medan den andra musikstunden var med 4–5 åringar på den andra förskolan. Varje observation tog ungefär 15–30 minuter beroende på aktiviteten vi observerade. När det kommer till förskoleklass observerade vi två olika musiklektioner med två olika musiklärare. Vi var med i hela lektionen som var ungefär 40 minuter. Vi antecknade det vi ansåg vara viktigt till vår undersökning och med hjälp av våra minnen kunde vi beskriva varje observation vi gjorde för att kunna sedan analysera vårt resultat på ett tydligt sätt. Anledningen till att vi använde oss av skriftligt material och inte inspelningar vid observationer är för att vi upplevde att det är bekvämare för barnen att inte bli inspelat med en elektronisk apparat.

5.3 Etiska värdegrunder

Enligt Vetenskapsrådet (2002, s.6) ska varje undersökning utgå från ett individskyddskrav som tydliggörs i fyra grundläggande krav som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Professor i pedagogik Annica Löfdahl Hultman (2021, s.34ff) förklarar i sin text också hur varje forskare ska ta hänsyn till flera principer som visar vad som ska göras innan, under och efter genomförandet. Hon belyser den första och centrala principen inom forskningsetik som handlar om att forskaren informerar om sin undersökning skriftligt och muntligt samt får deltagarnas samtycke. Detta har varit vår

utgångspunkt, när vi kontaktade flera förskollärare och lärare och informerade dem om vår undersökning. En viktig punkt vi tog upp och som Löfdahl Hultman betonar är att informera personerna som deltar att det är frivilligt att delta i studien. Detta betonas också på

Vetenskapsrådet att deltagare har rätt att delta på sina villkor, det vill säga att de kan välja att inte fortsätta sin medverkan även om de gav sitt samtycke i början (Vetenskapsrådet 2002, s.10). Löfdahl Hultman (2021, s.36) visar vikten av att planlägga när och hur observationerna och intervjuerna ska genomföras. Detta har vi fokuserat på i vårt arbete och har hjälpt oss att kunna samla data på ett lämpligt och strukturerat sätt. När det kommer till konfidentialitet ska alla insamlade data inte användas för icke-vetenskapliga målen, utan bara för

forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002, s.14). Detta kopplas till nyttjandekravet som Löfdahl Hultman (2021, s.37ff) också hänvisar till när det kommer till data som ska användas i undersökningen som material för att kunna dra slutsatser. Nyttjandekravet betyder att all data en forskare samlar ska enbart begagnas för sin undersökning och att data inte ska sparas efter det att undersökningen är färdigställt. Vi informerade om detta till alla som deltog i undersökningen. Ett annat begrepp som vi tänkte på under genomförandet av undersökningen var respekt, där vi menar att respektera tider, platser och personer som deltar. Detta var det viktigaste enligt oss.

5.4 Fördelning

Arbetsfördelningen hos oss är delat på ett sådant sätt där vi gemensamt skrev ett schema på dagar och tider för att träffas fysiskt och diskutera tillsammans. Vi har även lagt till tider där vi träffats digitalt för att kunna diskutera vidare. Vi har haft som mål att diskutera minst ett par timmar per dag vilket ibland även blev mer. Vi har haft en bra kontakt med varandra, läst och letat efter tidigare forskning samt relevant litteratur för att senare kunna reflektera över dem. Vi har under tiderna vi träffats skrivit en hel del av texten tillsammans, vi har även delat upp vissa delar av texten och skrivit individuellt för att sedan läsa dem tillsammans och komma med förslag på ändringar. Ett verktyg som vi använde oss av och som varit till en stor hjälp under arbetsprocessen är den digitala plattformen Google Drive där vi kunde skriva texten samtidigt och se varandras ändringar.

Vi har fördelat intervjuer och observationer där vi intervjuade fyra personer var och sedan transkriberade dessa intervjuer individuellt. Observationerna skedde på samma sätt då vi

observerade två tillfällen var, en i förskola och en i förskoleklass. Sedan träffades vi fysisk för att kunna läsa igenom och diskutera intervjuerna och observationerna. Medan intervjuerna pågick håll vi även en god kommunikation för att berätta om eventuella följdfrågor som har dykt upp. Vi har tillsammans gjort en mall om hur varje intervjutillfälle ska gå till för att de ska vara så lik varandra som möjligt.

När vi kom vidare i vår studie och skulle skriva den andra delen av uppsatsen gjorde vi en ny plan där vi träffades fysiskt flera gånger per vecka för att kunna diskutera och skriva dessa delar tillsammans. Dessa delar är resultat, analys och diskussion, avslutande reflektion och även vidare forskning.