Metod och material

I dokument Elddop. Baptism of Fire (sidor 12-15)

Undersökningens frågeställningar har besvarats med hjälp av vad som kan anses vara det vanligaste tillvägagångssättet när man söker kvalité över kvantitet i historiska dokument. En kvalitativ innehållsanalys av dess brev har gjort det möjligt att identifiera gemensamma teman som går att finna i vad dessa militärer väljer att skriva om i breven, utan att gå miste om deras egna personliga tankegång. De fem militärer som valts ut visar alltså på liknande val av innehåll i breven, samtidigt som varje individ lämnar utrymme för tolkning av varje enskilt brev. Alan Bryman, författare av boken Samhällsvetenskapliga Metoder beskriver just hur identifiering av bakomligande teman är kännetecknande för en kvalitativ innehållsanalys. Han fortsätter emellertid med att skriva att hur man går till väga för att komma fram till olika teman inte är klart definierat.21 Detta lämnar även utrymme för ett närmande som gör det möjligt att tolka materialet utifrån sin tid. Själva sökandet efter breven lade fokus vid tre aspekter. För det första fanns kravet att breven skulle ha skickats från västfronten och då gärna från en person som upplevt en aktiv stridsfront. Undersökningen urval av människor ska bestå av militärer som varit med om kriget i första hand. För det andra var personen tvungen att ha skickat flertalet brev från, vad denna uppsats beskriver som, deras krig. Företrädesvis personer som skickat brev från när de först anlände vid frontlinjens skyttegravar, och sedan uppehållit en korrespondens till dess att de lämnade fronten. Viktigt att komma ihåg är emellertid att en person inte spenderade månader i sträck vid frontlinjen. Arméerna använde sig av ett rotationssystem där de spenderade viss tid i frontlinjens skyttegravar, sedan roterade man till skyttegravar längre bak som reserv, och till sist till en viloposition ännu längre bak. En genomsnittlig brittisk bataljon spenderade 42 procent av kriget vid fronten, 38 procent som reserv och 20 procent vid vilopositioner.22 När dessa två krav var uppfyllda var det slutligen av intresse att hitta någon typ av beskrivning kring stridande. Detta för att bekräfta att personen i fråga faktiskt tagit del av det. Variation i militära grader var inget som till en början eftersträvades, men efter vidare fundering ansågs detta kunna bidra med en väsentlig skillnad i vad breven innehåller och har därför tagits i åtanke vid bearbetning av dokumenten.

4.1. Avgränsningar

Valet av kanadensiska militärers brev grundar sig för det första i att undersökningen fokuserar på västfronten, där vi finner en betydande kanadensisk närvaro. För det andra har Canadian War

21 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber, 2018.

22 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018. s.302.

13 Museum tillsammans med Vancouver Island University en ansenlig samling inskannade, digitaliserade och renskrivna dokument från första världskriget, vilket har möjliggjort för ett inriktat och preciserat urval så som beskrivs i föregående stycke. För det tredje har Kanada fått bli utgångspunkten då språket som dessa brev är skrivna på kan behärskas utan svårigheter, nämligen engelska. Det historiska källmaterialet har skalats ner till sjutton brev från fem olika individer. Anledningen till användandet av flera brev från en viss militär och färre från en annan beror på att vissa hade en riklig korrespondens med familjemedlemmar och vänner hemma i Kanada. Deras upplevelser och hur de beskriver dessa är därför ibland uppdelade på flertalet brev, vilket gör det fördelaktigt att använda fler brev från vissa av dessa fem militärer, och färre från andra. Av dessa är vissa brev skrivna vid den specifika militärens inledande veckor vid fronten, och de andra vid slutskedet. Detta för att kunna behandla individens utveckling och därmed vidröra den jämförande aspekten som benämns i syftesbeskrivningen. Med en frågeställning som till en tredjedel vill undersöka vad dessa fem män väljer att involvera i sina brev hem, bidrar det därför med att majoriteten av brevens innehåll är relevant för undersökningen. Att filtrera vad som ska och inte ska vara en del av materialet har därför utmynnat i ett sållande från brev till brev, och inte ett sållande av visst innehåll i breven.

4.2. Att analysera ett brev

Att tränga ner på en sådan personlig nivå som denna undersökning ämnar att göra kan till en början verka besvärligt. För att möjliggöra en framställning av individers personliga tankar och erfarenheter, måste den som undersöker få tag i personliga dokument från personen i fråga.

Historikern Susan Whyman, aktiv vid Princeton University menar därför att privata handlingar så som bevarade brev och dagböcker är bästa medlet för att ta del av avlidna människors personliga upplevelser.23 Användandet av brev kan även bli besvärligt från ett källkritiskt perspektiv. Kan dessa dokument med säkerhet fastställas som autentiska med ett klart ursprung, och är dokumenten utan förvrängningar som skett i efterhand? Det projekt som haft målet att bevara dessa brev och personliga dokument startade på initiativ av Vancouver Island University i samarbete med Canadian War Museum, med Dr. Stephen Davis som projektledare.

Användandet av dessa brev görs därför med en trygg vetskap om att materialet har granskats av yrkesmässigt meriterade människor som arbetar inom det historievetenskapliga fältet. De uttrycker själva hur de inte censurerar eller redigerar det material som de får tillgång till, utan

23 Whyman, Susan. "Paper Visits": the Post-Restoration Letter A Seen Through the Verney Family Archive.

Susanwhyman.com. 1999. https://susanwhyman.com/articlesbysusan/article6_paper.php. (Hämtad: 2021-11-12).

14 publicerar det i sin existerande form. Skulle innehåll i brevet saknas på grund av att sidor har tappats bort eller skadats är detta markerat med "[?]". Efter att ett dokument granskats och skannats in lämnas den originella kopian tillbaka till den person som bidragit med den. De avslutar med att beskriva att de vill förklara materialet så lite som möjligt och istället låta det berätta sin egen historia.24 Ett potentiellt problem som kan uppstå i samband med att använda brev från första världskriget är att breven i vissa fall utsattes för censur. Soldater som i sina brev kritiserade kriget och fick stridandet att framstå negativt upptäckte snabbt att detta inte godkändes, och fick då sina brev censurerade. Detta för att hemmafrontens stridsmoral inte skulle sjunka. Likaså kunde brev som talade positivt om kriget istället publiceras som propaganda för att öka stridsmoralen.25 Projektledaren Stephen Davis förklarar att de delar av breven som utsatts för censur är markerade med "[censored]".26 Av det material som används har endast en censur hittats. Då originalet till detta brev finns inskannat går det tydligt se att ett ord har strukits över och i relation till resten av meningen är det som strukits över den distans mellan soldaternas sovplatser och deras artilleriposition. Skulle denna information snappas upp av fienden hade de kunnat göra en relativt korrekt uträkning på var det kanadensiska artilleriet i denna sektor befann sig, därav censuren. Meningen ser, översatt, ut på följande vis. "[…]

lämnade sovplatserna omkring 9 på morgonen och gick sedan omkring [censurerat] tillbaka till kanonerna".27 Då detta är enda tillfället som materialet har censurerats utgör det inte ett problem, men att göra denna reflektion var i vilket fall nödvändigt.

Den brittiska historieprofessorn John Tosh ger sina tankar om användandet av brev och andra privata handlingar i boken Historisk teori och metod. Han skriver att det inte finns några andra källor som levandegör mänskliga relationer i samhälle och familj så som brev gör. Dessutom skriver han hur 1800-talet och tidigt 1900-tal var brevväxlingens guldålder, fram till dess att telefonen fick större utbredning på 1920-talet.28 Toshs yttrande ger denna undersökning stöd vid både syftesbeskrivningen och materialet i koppling till den tid undersökningen berör.

24 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021. https://www.canadianletters.ca/about-us (Hämtad 2021-11-15).

25 Leonhard, Jörn. Pandora's Box: A History of the First World War. 2018.

26 Davis, Stephen. E-mail. 2021-11-17. <letters@viu.ca>.

27 VIU. The Canadian Letters and Images Project. 2021. Shortreed, 02-11-1917.

https://www.canadianletters.ca/collections/468.

28 Tosh, John. Historisk teori och metod. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2011, s.118.

15

I dokument Elddop. Baptism of Fire (sidor 12-15)