• No results found

I studien har jag att använt mig av intervjuer som är en metod inom den kvalitativa forskningen. Johan Alvehus (2013,2019) beskriver denna tillvägagångssätt ” […]

som en nästan oundgänglig metod när det gäller att försöka ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer” (Alvehus, 2013,2019:84). Detta angreppssätt är relevant i min studie eftersom syftet i studien är bland annat att undersöka

informanternas egna livssituationer och upplevelser av livet i Sverige. Informanternas egna perspektiv på sina liv och livsförhållanden är baserade på deras känslor och för att komma åt deras känslor måste man använda sig av ett djupgående arbetssätt, vilket intervjuer är.

I syfte att komma åt det undersökta ämnet närmare och fördjupa mig i det har jag att använt mig av halvstrukturerade intervjuer. Vilket enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) betyder ” En planerad och flexibel intervju med syfte att erhålla beskrivningar av

intervjupersonens livsvärld med avseende på tolkning av meningen i de beskrivna

fenomenen.” (Kvale & Brinkmann, 2014:400). Samtidigt som intervjuaren förbereder en rad relevanta frågor om det undersökta ämnet får hen även möjlighet att under intervjuns gång påverka intervjun genom att bestämma ordningen på frågorna och även komma på

följdfrågor under tiden. Denna flexibla intervjumetod ger även en större chans att följa upp intressanta spår och svar- skriver författarna. Detta tillvägagångssätt är relevant i denna studie eftersom undersökningen baseras på informanternas svar och syn på deras liv i Sverige där jag genom denna typ av intervjuer kan komma närmare och djupdyka i deltagarnas livsvärldar.

4.1 Urval

Som jag tidigare nämnde i studien har jag angränsat mig till en utvald grupp: män under 30 som flydde från Afghanistan och Syrien år 2015 till Sverige. I urvalet av informanter var två aspekter extra viktiga för mig: att personer var bekväma med att prata om deras liv och upplevelser men också språknivån. När det var dags för mig att hitta informanter till studien

var några potentiella informanter rädda att vara med, trots att jag informerade om deras anonymitet och olika åtgärdar i syfte att skydda dem. Därför var jag särskilt noga med urvalet av personer och ville försäkra mig att individerna verkligen var med på att delta i studien. Vidare till språksvårigheter, eftersom jag själv är invandrare har jag själv upplevt utmaningen med att lära sig ett nytt språk. Med tanken på att den utvalda gruppen i studien har bott i Sverige i 7 år var jag noga med att se till att informanterna skulle förstå mig och mina frågor. Därför sökte jag i urvalet efter personer som hade goda språkliga kunskaper och vid intervjuer använde mig att lättförståeliga frågor.

Tillbaka till det faktiska urvalet. På grund av individernas rädsla av deltagandet i studien var det viktigt för mig att hitta informanter som kände sig trygga med mig och få deras

förtroende. Därför använde jag mig av snöbollsurvalet. Alvehus skriver att ” I ett

snöbollsurval använder man sig av dem som man redan varit i kontakt med, till exempel intervjurespondenter, för att hitta ytterligare personer att intervjua” (Alvehus,2013, 2019:72). Till slut har jag hittat tre informanter som var villiga att delta i studien. Samtliga hittade jag via gemensamma kontakter.

4.2 ”Insider” och ”outsider”-modellen: Ett sätt att få förtroende

Att få förtroende från intervjupersonerna har varit ett nyckelmoment för mig eftersom som det framgick i tidigare avsnittet undersöker jag ett känsligt område för informanterna. Ett sätt att öka tilliten och förtroendet hos informanterna är ett så kallat ”insider” och

”outsider” -modellen som Eva Skowronski (2013) beskriver i sin studie. Kortfattat kan man beskriva denna modell som ett sätt att hitta likheter och olikheter mellan informanten och intervjuaren. Med hjälp av likheter och gemensamma erfarenheter blir det lättare för en forskare att förstå informanten, samtidigt som respondentens tillit ökar och därmed kan intervjuaren få äkta och trovärdiga svar.

Först till faktorer som jag har gemensamt med deltagarna. Jag själv har invandrat till Sverige från ett annat land med en annan kultur där jag genom åren fick genomgå samma process som informanterna har genomgått eller fortfarande genomgår. Exempelvis att lära sig ett nytt språk, nya landets normer, att förlora vänner och kontakter från hemlandet och skaffa nya vänner, att börja ett nytt liv helt enkelt. En av anledningarna till att informanterna

flyttade till Sverige var oroligheterna och beväpnade konflikter i deras länder. Detta är inte anledningen till varför jag flyttade till Sverige men förtillfället Ukraina – mitt hemland är krigsdrabbat. På det sättet kan jag förstå informanterna och deras känslor, exempelvis att vara orolig för sina bekanta och familjemedlemmar som fortfarande befinner sig i landet.

Dessa gemensamma upplevelser påverkar både min och respondenternas förståelse av varandra och förhoppnings ökar tilliten.

Vidare till olikheter. Det finns även några faktorer som skiljer mig från deltagarna. Jag är en kvinna som inte kommer från Mellanöstern och har ingen erfarenhet av att vara flykting.

Samtidigt har jag en längre erfarenhet av livet i Sverige jämfört med informanterna i studien.

Även min roll som forskare skiljer mig från deltagare i studien.

Skowronski (2013) förklarar att det finns några brister med detta tillvägagångssätt.

Exempelvis att missa ställa viktiga frågor eller ta vissa sammanhang och moment för givet på grund av att egna befinnandet i samma situation och gemensamma erfarenheter. Därför är ett viktigt med min ”forskar-roll”, att oavsett sammanhang vara neutral, inte ha förutfattade meningar och ta avstånd från egna känslor.

4.3.Etiska reflektioner

Som forskare har man en skyldighet gentemot samhället och individer vars uppgifter man använder i studien beskrivs i en rapport av Vetenskapsrådet (2002). En av de viktigaste delarna i forskningsarbetet är att på olika sätt skydda deltagarna och dess uppgifter, vilket är extra viktigt i denna studie. Informationen som jag tar del av vid intervjuer är inte offentlig, den är personlig och känslig till vissa delar. Därför måste jag försäkra deltagare i denna undersökning om att deras uppgifter kommer att användas på ett korrekt sätt och att de inte kommer råka ut för negativa konsekvenser.

I rapporten uppges fyra grundregler som måste följas vid en forskningsstudie nämligen ”[…]

informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet”

(Vetenskapsrådet, 2002:6). Där den första gör forskaren skyldig att meddela deltagaren om målet med studien, deltagarens roll i den, vilken information som kommer att samlas in, att deltagaren får avsluta medverkandet när den vill och vilka andra personer som eventuellt

kan ta del av insamlade uppgifter. Den andra regeln innebär att forskaren ska få ett

godkännande från en potentiell deltagare av att medverka i studien, denna regel är särskilt viktig om de eventuella deltagarna är minderåriga eller vid insamlingen av känsliga data (exempelvis om brottsoffer)- uppges i rapporten. Det tredje kravet ska försäkra om

informantens och dess uppgifters anonymitet. Det omfattar forskarens skyldighet att samla in och bevara informationen på ett säkert sätt och säkerställa att utomstående inte kan ta del av informationen och identifiera en deltagare. Det fjärde och sista kravet som uppges i rapporten innebär att informationen i studien kommer att brukas i forskningsändamål och inte överlämnas till en tredje part.

Redan vid informantsökningen har jag berättat till potentiella deltagare vad studien går ut på, syftet med den, vilka uppgifter som samlas in och hur (via intervjuer), informantens anonymitet och åtgärder för att försäkra det, vilka det är som kommer att ta del av informationen. Vidare har jag frågat om personen vill ställa upp på en intervju. Vid intervjutillfällena upprepade jag informationen samt förklarade att personen har rätt att avsluta deltagandet när den vill och hoppa över frågor som hen inte vill svara på. Vidare i början på inspelningen frågade jag om personen vill delta i studien och om hen tillåter mig att spela in och samla in information, om hen svarade ”ja” på alla frågor började jag intervjun. Vid transkriberingen ändrade jag namn på personerna och på olika sätt dolde information som kunde leda till dem exempelvis företagsnamn, gatunamn m.m.

4.4. Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet används som kvalitetsmått i forskningen (Alvehus 2013,2019). Den först nämnda påvisar att den genomförda insamlingen av data är tillförlitlig. Författaren menar att om undersökningen är möjlig att bepröva vid olika tillfällen och få ett lika resultat är studien tillförlitlig. Dock finns det en viktig aspekt som påverkar tillförlitligheten av studien och materialet i den, som är tolkningsprocesser - skriver Alvehus. Författaren anser att det är ”[…] meningslöst att hävda att ”verkligheten” kan frikopplas från vare sig

teoretiska föreställningar eller från uttolkarens roll.”(Alvehus,2013,2019:127). Intervjuaren blir en del av resultatet i studien med tanke på att hen tolkar den insamlade informationen, därför är det osannolikt att resultaten i identiska studier gjorda av olika forskare kommer få identiska resultat- anser Alvehus. Därför, exempelvis vid intervjuer, är det svårt att uppnå

identiska resultat. Dessutom, denna studies syfte går inte ut på att dra en generell slutsats om flyktingars liv i Sverige, syftet är att djupdyka i några individers upplevelser och liv samt att se utifrån deras svar om och hur de har blivit en del av samhället. I studien behandlas information insamlad om tre personer, detta urval är inte representativ för hela gruppen (unga män från Afghanistan och Syrien som anlände till Sverige år 2015) och därmed går det inte att hävda någon hög reliabilitet.

Nästa kvalitetsinstrument, validitet, ”[…] avser huruvida vi undersöker det vi vill undersöka.”

(Alvehus, 2013,2019:126). För att verkligen undersöka informanternas nuvarande liv i Sverige 7 år efter flytten hit med koppling till deras integrering har jag använt mig av Diaz’s integrationens beståndsdelar vid utformandet av frågeformuläret. Jag skapade frågorna utifrån de olika integrationsdelarna vilket underlättade mitt arbete genom att ge mig grund till mina frågor samt att inte glömma någon viktig integrationsfaktor. Under intervjun använde jag mig av följdfrågor med intentionen att komma närmare det undersökta ämnet eller kärnan i en viss fråga.

4.5. Transkribering

Vid tiden då samtliga intervjuer var gjorda var det dags för transkribering. Enligt Alvehus

”Transkriptionen är ett första steg i analysen” (Alvehus, 2013,2019:89). Han förklarar att förvandlingen av inspelningen till skrift kan ses som en del av tolkningsprocessen. I denna studie har jag valt att bearbeta texten och ” […] städa upp lite i språket” (Alvehus,

2013,2019:89). Med det menar jag att jag tog bort utfyllnadsord som ”ehmmm, liksom, typ”

men även delvist förvandlade talspråket till skriftspråk. Dock försökte jag att göra ”måttliga”

förändringar i syfte att hålla kvar vid de ursprungliga formuleringarna för att behålla informanternas personliga uttryck och ordval. En annan anledning till den valda

transkriberingsmetoden är att delvis korrigera eventuella språkliga och grammatiska fel, vilket jag har gjort med avsikten att underlätta för läsaren. Vidare i transkriberingen förde jag in egna kommentarer exempelvis om jag ville förtydliga något eller berätta att jag inte förstod någon formulering. Jag har även försökt på olika sätt att dölja informanternas identiteter genom att anonymisera exempelvis platser, gatunamn och städer. Jag nämner inga riktiga namn heller, intervjuerna är numrerade och i början på varje replik från informanter står ”svar”. I början av varje intervju har jag skrivit in ett fiktivt namn som

används vid presentationen av informanter. Jag valde att använda mig av namn från Mellanöstern i syfte att behålla informanternas koppling till deras ursprungsländer och identitet. De valda namnen är: Jamal, Khaled och Ismail.

Related documents