I det här avsnittet presenteras hur studien har genomförts. Rubrikerna är: intervju som undersökningsmetod, urval av respondenter, genomförande, bearbetning och analys samt forskningsetiska principer.
6.1. Intervju som undersökningsmetod
Anledningen till att intervju används som undersökningsmetod är att respondenterna kan lämna ett långt och utförligt svar. Då studien bygger på att undersöka hur lärarna genomför undervisningen är det viktigt att kunna ställa rätt följdfrågor för att få rätt information från respondenterna. Bell och Waters (2016) menar att fördelarna med en intervjustudie är att följdfrågor kan ställas så svaren utvecklas och fördjupas eller kunna ge exempel för att förtydliga frågan om respondenten har svårt att förstå frågan. Detta leder till att frågorna inte behöver vara lika exakta och uppenbara som i en enkät samt att följdfrågor som passar in kan utvecklas eftersom. En annan fördel som Bell och Waters tar upp är att intervjuer kan ge information om hur svaret avges med tonfall, pauser och kroppsspråk. De tar även upp negativa saker med intervju som undersökningsmetod. Det är en väldigt tidskrävande metod där svaren som ges kan bli svåra att analysera. Förarbetet som läggs ner kommer bli mindre vilket leder till att intervjuerna kan komma igång ganska snabbt, men efterarbetet kommer innebära att mycket tid går åt till att transkribera och koda svaren.
Den här studien bygger på kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. En semistrukturerad intervju innebär att grundfrågorna är förutbestämda. Intervjupersonen behöver inte ställa frågorna i en viss ordning utan kan ta en fråga som knyter an till svaret som fåtts på den tidigare frågan (Patel och Davidson, 2019). Då studien bygger på att hitta flera olika anpassningar är det bra att respondenterna både kan lämna ett långt svar på ett enkelt sätt och även att följdfrågor kan ställas som leder in respondenterna på rätt spår.
Under intervjun spelades samtalet in efter ett godkännande från respondenten. Då studien bygger på semistrukturerade intervjuer är det viktigt att ha full koncentration på respondentens svar för att kunna ställa de rätta följdfrågorna och få ut så mycket relevant information som möjligt. Då intervjun spelades in kunde uppmärksamheten riktas till det respondenten sa under intervjun och relevanta följdfrågor kunde ställas istället för att anteckna svaren vilket är en fördel som Bell och Waters (2016) belyser.
6.2. Urval av respondenter
Trost (2010) menar att antalet intervjuer ska försöka begränsas till ett litet antal. Han föreslår att ha fyra eller fem intervjuer i en studie. Anledningen är att materialet blir ohanterligt vid många genomförda intervjuer. Den här studien bygger därför på fem intervjuer. De fem respondenterna består av två män och tre kvinnor. Samtliga lärare jobbar på en högstadieskola där läraren oftast följer en klass från årskurs sju till årskurs nio.
Anledningen till att lärarna som deltar i studien jobbar på högstadiet är att momentet dans inte har specifika kunskapskrav på gymnasiet. Skolverket (2011) tar upp att dans är något som ska behandlas under lektionerna i idrott och hälsa 1 samt idrott och hälsa 2, däremot finns det inga specifika kunskapskrav som behandlar momentet dans. För att med säkerhet veta att dansen examineras är den här studien inriktad på högstadiet.
I kvalitativa studier behöver inte urvalet representera en större grupp människor. Det innebär att alla i populationen som blir intervjuade inte behöver ha lika stor sannolikhet till att bli en del av urvalet. Det är istället viktigt att se till att urvalet inte består av likasinnade personer utan att det finns en så stor variation i svaret som möjligt (Trost, 2010). Därmed är variationen av urvalet prioriterat framför att urvalet ska vara representativt för en viss population. Vidare ger Trost två exempel på urval man kan använda sig av för att garanterat få ett urval med variation. Metoderna är ett strategiskt urval samt ett bekvämlighetsurval. I den här studien användes ett bekvämlighetsurval. Det medför att man använder sig av de personer som man får tag i (Trost, 2010). I den här studien kontaktades lärare av både manligt och kvinnligt kön, en annan aspekt som togs i beaktande innan kontakt togs var att få en spridning i ålder hos lärarna där lärarna i studien är mellan 29 och 63 år.
11
6.3. Genomförande
Studien inleddes med att hitta information till avsnittet tidigare forskning. Samtidigt som informationen söktes påbörjades skrivandet av intervjufrågor. När en fråga uppkom som blev intressant för studien antecknades den. Strax innan sökandet av respondenterna skulle börja undersöktes intervjufrågorna.
Frågor som saknades lades till och frågor som inte längre kändes relevanta för studiens syfte och frågeställning togs bort. Intervjuguiden skickades sedan till handledaren för att få synpunkter.
Intervjuguiden gicks sedan igenom en gång till för att se över kommenterarna från handledaren innan den färdigställdes.
Sökandet efter respondenter startade med att kontakta de idrott och hälsa lärare på högstadiet där tidigare kontakt har funnits på något sätt. Sedan letades mailadresser upp på skolors hemsidor för att skicka ut ett mejl (bilaga 1) till alla lärare där en mailadress fanns tillgänglig. I mejlet gavs den information lärarna behövde om studien och lärarna fick möjlighet att bestämma när intervjun skulle ske. Fem lärare i norra Sverige svarade på mejlet och vi bestämde en plats och tid för intervjun.
En avgörande faktor enligt Bell och Waters (2016) är att ha möten ansikte mot ansikte med respondenterna. Förr ledde detta till att man blev begränsad till att hitta respondenterna till ett visst geografiskt område. Bell och Waters fortsätter med att vi numera kan använda oss av Skype eller liknande plattformar för att intervjua folk ifrån hela världen utan att det kostar extra eller tar extra tid.
Detta har bidragit till att det i den här studien inte spelar någon roll vilken ort som respondenterna befinner sig på. De som bor på ett ställe dit det inte går att ta sig så enkelt fick inte välja hur de skulle bli intervjuade utan fick videosamtal via Google Meet som enda alternativ. De som istället bor i en stad som enkelt går att ta sig till har fått välja om de ville bli intervjuade på plats eller online via Google Meet. Anledningen till att de har fått välja är precis som Bell och Waters (2016) påpekar, alla personer känner sig inte bekväma med att bli intervjuade på videosamtal.
Under intervjun fanns intervjuguiden (bilaga 2) som stöd. Där finns frågor inom kategorierna bakgrund, examination och anpassningar samt förslag på följdfrågor som kan ställas. Intervjuerna tog mellan 15 och 35 minuter att genomföra där skillnaden i tid ofta berodde på hur många anpassningar respondenterna angav att de brukade göra under momentet dans. Två av intervjuerna genomfördes via Google Meet där en länk till mötet skickades ut några minuter före avtalad tid. De andra två intervjuerna genomfördes på plats varav en innehöll två respondenter. Trost (2010) påstår att man ska undvika att intervjua mer än en person samtidigt då den som är mer tystlåten kan komma i skymundan. I ett annat avsnitt tar Trost upp att det är viktigt att anpassa sig efter respondenternas önskan. Detta eftersom respondenterna har varit snälla att ställa upp på en intervju. De här två respondenterna i den här studien föreslog att ha en intervju tillsammans och deras önskemål togs i beaktning. Samtliga respondenter gav tillåtelse att spela in intervjun vilket bidrog till att all uppmärksamhet kunde ägnas till att lyssna och ställa rätt frågor under samtalet.
För att ha intervjun så färskt i minnet som möjligt vid transkriberingen av de inspelade intervjuerna genomfördes transkriberingen samma dag eller på morgonen dagen efter, beroende på när på dagen intervjuerna genomfördes. Genom att omvandla ljud till text med transkribering blir det enklare att bearbeta och analysera resultatet (Patel och Davidson, 2019).
6.4. Bearbetning och analys
Under transkriberingen av intervjuerna började tankar och idéer formas på hur arbetet skulle struktureras upp och bearbetas. För att dra nytta av detta antecknades de tankar som uppkom under transkriberingen.
Kvale & Brinkmann (2014) poängterar att analysen av intervjuerna inleds redan under transkriberingen.
De menar också att när man skriver ut en intervju behöver man även tolka skillnaderna som kan uppstå mellan det muntliga talet och den skrivna texten. Efter transkriberingen lästes intervjuerna igenom enskilt och den relevanta informationen från varje intervju markerades. Därefter sorterades svaren i de tre kategorierna examination och bedömning, olika anpassningar under momentet dans samt olika anpassningar i dans utanför momentet dans. Svaren delades även upp i underkategorier för att få en tydligare struktur i rapporten. Anpassningarna under rubrikerna olika anpassningar under momentet dans samt olika anpassningar i dans utanför momentet dans delas in i två huvudkategorier. Den ena är olika anpassningar i undervisningsinnehåll där det tas upp anpassningar som är gjorda med avseende på
12
innehållet. Den andra kategorin är undervisningsform och i den kategorin kommer det tas upp anpassningar som är gjorda med avseende på olika undervisningsformer. Sedan skrevs resultatet utifrån mina kategorier och underkategorier. Analysen genomfördes därefter med koppling till tidigare forskning och med läroplansteorin som förklaring till varför lärarnas anpassningar är olika.
6.5. Forskningsetiska principer
Det finns fyra forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram för att den vetenskapliga forskningen ska skötas på rätt sätt. De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
6.5.1 Informationskravet
Deltagarna i den här studien fick reda på studiens syfte vid första kontakten då de blev tillfrågade om att vara med i studien.
6.5.2. Samtyckeskravet
Samtyckeskravet handlar om att respondenten själv har rätt att bestämma över sitt deltagande i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna fick vid första kontakt veta att de när som helst kunde avbryta sin medverkan, att de kunde välja att inte svara på en specifik fråga. De fick möjlighet att själva bestämma när och hur intervjun skulle äga rum samt att de fick ta ställning till om det var godkänt att spela in intervjun.
6.5.3. Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet medför att deltagarna i studien ska ges maximal konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). I den här studien är alla deltagare anonyma, det går alltså inte att veta vem som varit med i studien genom att läsa rapporten. Den här informationen fick respondenterna i första kontakten.
6.5.4. Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer bara får användas till forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). All data från den här studien har endast använts till forskningens syfte och efter forskningen slutförts raderas all data från forskningsstudien.
13