En kvalitativ ansats valdes för att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av personcentrerad vård. Enligt Henricson och Billhult (2017) en kvalitativ metod avser att studera personens upplevelser av ett fenomen. Vald metod för dataanalys är en litteraturstudie med beskrivande syntes (Evans, 2002). Arbetet görs i fyra steg, där första steget består av datainsamling.
Utifrån syftet och genom att tillämpa inklusions- och exklusionskriterier, bestäms i detta steg vilka typer av artiklar som ska inkluderas, för att sedan kvalitetsgranskas. I det andra steget identifieras nyckelfynd utifrån urvalartiklarna. I tredje steget identifieras likheter i de samlade nyckelfynden. Därefter kategoriseras teman och subteman utifrån de samlade gemensamma nyckelfynd. I sista steget beskrivs fenomenet utifrån teman och subteman.
Metoden syftar till en beskrivande sammanfattning med minimal omtolkning av publicerade data som ger en översikt över studieresultat, viktiga teman och viktiga frågor (Evans, 2002).
Denna metod valdes för att få en djupare kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter av att arbeta personcentrerat i vårdandet av patienterna.
4.1 Datainsamling och urval
Analysprocessens första steg inleddes med att samla in datamaterial som var relevant för syftet till examensarbetet (Evans, 2002). Inklusionskriterierna för samtliga artiklar som söktes fram innefattade sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta personcentrerat i patientvård. Artiklar som exkluderades var icke - kvalitativa och/eller rörde andra
yrkesgrupper. Kvalitativa artiklar söktes i CINAHL Plus. För att få upp olika böjningsformer av det önskade ordet användes trunkering i form av ”*” vid vissa sökord samt Boolesk söklogik i form av AND mellan sökorden för att begränsa sökningen till dokument som innehåller båda söktermer. Peer-reviewed är i sig ingen garanti för vetenskaplighet, men en begränsning till peer-reviewed arbeten innebär ändå att mycket ovetenskaplig litteratur sorteras ut (Östlundh, 2017). Sökordkombinationerna som användes i CINAHL Plus var
“nurses experiences” AND ”person centred care”, ”nurses attitudes” AND ”person centred care”, nurses experiences* AND ”person centred care” och “person - centered care” AND
“nurse perceptions” AND “nurses experiences”. Sökningen begränsades med peer-reviewed, språk (Engelska) och publicerades under år 2015 - 2022. Peer-reviewed funktionen saknades i databasen PubMed och därför användes referee-avgränsning i Ulrichsweb för
artikelkontroll. MeSH användes i PubMed för att söka artiklar som innefattade
sjuksköterskornas upplevelser av personcentrerad vård. Sökverktyg Boolesk söklogisk användes i form av AND mellan sökorden för att avgränsa och göra sökningen mer specifik.
Detta gjordes för att båda orden ska finnas med i träffen. Sökkombinationen som användes i PubMed var nurses expriences AND person centred care och begränsades med abstract, free full text och five years, det vill säga artiklarna som publicerades under 2017–2022. Artiklar som ansågs svara på syftet för arbetet valdes utifrån abstract och full text, det vill säga först lästes alla titlar, sedan lästes de valda artiklarnas abstract som berör ämnet och slutligen lästes de valda artiklarnas fulla text. (Sökmatrisen redovisas i bilaga A).
Kvaliteten på de valda artiklarna granskades med 10 frågor med inspiration av Friberg (2017c). Frågorna omformulerades för att möjliggöra ett JA- eller NEJ-svar där ett JA innebar 1 poäng och ett NEJ innebar 0 poäng. (Kvalitetsgranskningen redovisas i bilaga B).
Frågorna gav svar på bland annat om artikeln hade ett tydligt syfte, metodbeskrivning och resultat. Efter granskning valdes 10 artiklar som redovisas med titel, artikelnummer, författare, årtal, och skrift, land, syfte, metod och urval, resultat samt kvalitets poäng sammanskrivet i bilaga C.
4.2 Genomförande och dataanalys
Dataanalysmetoden i detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som innehåller fyra olika steg (Evans, 2002). Första steget består av datainsamling och beskrivs i punkt 4.1 Datainsamling och urval.
De samlade artiklarnas resultat lästes flera gånger i det andra steget för att få en
helhetsförståelse om innehållet (Evans, 2002). Artiklarna skrevs sedan ut i pappersformat och lästes igenom för att skapa en överblick av innehållet. Vidare diskuterades artiklarna och fynden i varje artikel färgmarkerades med överstrykningspennor i olika färger för att
framställa gemensamma nyckelfynd i ett separat Word-dokument. Sammanlagt
identifierades 101 nyckelfynd som ansågs relevanta för syftet i examensarbetet. I Word-dokumentet kategoriserades samtliga nyckelfynd in i olika kategorier utifrån den
gemensamma färgmarkeringen och markerades sedan med sifforna 1–10, i enlighet med artikelns numrering som presenteras i Bilaga C.
I tredje steget identifierades likheter i de samlade nyckelfynden och sedan kategoriserades teman och subteman utifrån de samlade gemensamma nyckelfynd (Evans, 2002). I detta steg klipptes alla nyckelfynd ut och lades på bordet, sedan jämfördes likheter och skillnader.
Utifrån nyckelfyndens likheter och skillnader skapades två tema och fem subtema. Tema är ett övergripande gemensamt nyckelfynd från studiernas resultat. Subtema är undergrupper av tema som beskriver mer djupgående för att öka förståelsen kring ämnet.
I det fjärde steget varje tema och subtema skrevs utförligt som ett resultat i resultatavsnittet, utan att förvränga innehållet från studierna (Evans, 2002). Exempel på nyckelfynd, tema och subtema presenteras nedan i tabell 1.
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd som utformades till teman och subteman.
Nyckelfynd Tema Subtema
” So, we talk, to get to know her (the patient). How are you at home? How does it work? Where do you live? What did you do before? How have you been this last time compared with before? To get this picture, because there are those who have so many diagnoses you can hardly fit them on the report page, but they still think they have a good life, and then you sometimes have to shift focus from the medical and the reason for their hospitalization and get back to what the person thinks.”
(Nilsson, m.fl., 2019, s. 1254).
Helhetssyn på människan
Att utgå från patienternas berättelse
” It's almost unethical to not let the patient participate in their own care, it is a Human Right to be involved in decision making concerning your own life and your own body” (Oxelmark, m.fl., 2018, s. 616).
Att göra patienterna delaktiga
” The care is all about so much more than that just taking the medication, changing dressings etc. It's all about the relationships you build, the trust you build up, the questions they have and whether I take the time to answer them or not.” (Nilsson, m.fl., 2019, s. 1254).
Att skapa relation
4.3 Etiska övervägande
Vald metod för detta arbete är en kvalitativ litteraturstudie vilket innebär att endast tidigare forskning kommer att bearbetas. Kjellström (2017) betonar att vid litteraturstudier finns det risk för feltolkning av material under analysen. För att undvika feltolkning kommer det inte finnas en egen tolkning av artiklarna i detta arbete, utan texten kommer att återges som den primärkällans författare har skrivit i artiklarna. Eftersom studentarbeten i grundutbildning inte är likvärdigt med forskning så behövs inte arbetet etikgranskas (Kjellström, 2017). Ett examensarbete på grundnivå kommer inte granskas av universitets granskningsnämnd utan arbetet ska etikgranskas av examinator vid slutseminarium. Under datainsamlingsfasen har alla artiklars kvalitet granskats med inspiration av Fribergs (2017c) bilaga C (Kjellström, 2017) granskningsfrågor för kvalitativa studier.