Metod

I följande avsnitt beskrivs studiens metodologiska utgångspunkter och hur data har samlats in och analyserats. Därefter redogörs för urvalet och avslutningsvis diskuteras studiens

trovärdighet och de etiska aspekterna presenteras.

3.1 Metodologiska utgångspunkter

En kvalitativ forskningsansats syftar till att få en djupare förståelse av ett ämne, vilket innebär undersökningar av människors tankesätt och attityder. Kvalitativ forskning är i allmänhet tolkningsinriktad, vilket betyder att tonvikten under insamling och analys av data oftast ligger på att förstå den sociala verkligheten utifrån hur respondenterna i en viss social miljö tolkar den (Bryman & Bell, 2019). I denna studie handlar det om att djupare förstå varför kvinnor som arbetar som auktoriserade revisorer väljer att lämna revisionsbranschen tidigare än män.

Kvalitativ forskningsstrategi har valts för att kunna få en ingående och mer detaljerad beskrivning av problemet. Genusforskning med synsättet kön som socialt och kulturellt konstruerat, är ett vedertaget vetenskapligt synsätt för att betrakta organisationer (Wahl et al.

2019). I den genomförda studien togs ett genusperspektiv både inom organisationskultur och organisationsstruktur, för att förstå kvinnornas utmaningar och beteende inom organisationer.

Detta motiverar även valet av fallstudie med semistrukturerade intervjuer då syftet är att få en djupare förståelse för olika faktorer som leder till att många kvinnor som är auktoriserade väljer att lämna yrket tidigt.

Det finns tre olika ansatser för att nå slutsatser inom vetenskap och forskning: deduktiv, abduktiv och induktiv. Induktiv ansats kopplas oftast till kvalitativ metod och innebär att empiriska data används för att generera nya teorier. Deduktiv ansats handlar däremot om hur förhållandet mellan teori och empiri ser ut. Med detta menas att forskaren härleder en eller flera hypoteser utifrån de teoretiska överväganden som rör det område som undersöks (Bryman &

Bell, 2019). I studien valdes en abduktiv ansats som används för att dra logiska slutsatser och generera teorier. Abduktiv ansats handlar om att använda existerande kunskap kombinerat med empiriska data för att finna teoretiska mönster och förklara ett problem. Fördelen med att använda abduktiv ansats är att undvika de begränsningar som förknippas med deduktiv och induktiv ansats. Eftersom deduktiv ansats handlar om att pröva teorier, är det svårt att välja ut den teori som ska prövas, vilket anses vara en begränsning. Svårigheten med induktiv ansats är

16

att det är svårt att generera teoriformulering även med en stor mängd av empiriska data (ibid).

3.2 Datainsamling

En litteraturgenomgång genomfördes för att fördjupa kunskaperna om forskningsområdet.

Mittuniversitetets databas Primo och Jstor användes för att finna tidigare forskning och vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet. “Gender”, “female accountant”, “Audit industry” är några nyckelord som användes i olika kombinationer för att finna relevanta artiklar. För att fördjupa kunskaperna mer kompletterades de vetenskapliga artiklarna med litteratur om organisation och genus från Mittuniversitetets bibliotek. Noga utvalda debattartiklar användes för att hämta information om revisionsbranschens problem samt semistrukturerade intervjuer med sex respondenter genomfördes.

3.3 Urval

I denna studie studerades hur genus påverkar kvinnor inom organisationer. Genus definieras av olika föreställningar och normer om kvinnor och män i samhället. Då syftet är ämnat att undersöka en specifik bransch valdes revisionsbranschen. Studien ämnar undersöka en bransch, vilket bidrog till att flera faktorer kunde undersökas i respektive organisation, detta gör att fallet undersöks djupare.

Urvalsmetoden som bäst lämpar sig i denna studie är snöbollsurval. Detta på grund av att det kan vara relativt svårt att finna personer som har varit auktoriserade revisorer och valt att lämna yrke, däremot är det lättare att hitta revisorer som fortfarande arbetar. Metoden bygger på att en mindre grupp av deltagare väljs ut som är relevanta för forskningsområdet, därefter rekommenderar deltagarna nya personer som har erfarenhet eller den egenskap som är av relevans för studien (Bryman och Bell, 2019). När nya personer rekommenderas blir det en så kallad snöbollseffekt, detta pågår tills urvalet är tillräckligt stort. Då erfarenhet av individer som har lämnat branschen ansågs avgörande för att besvara studiens syfte samt forskningsfrågor betraktades snöbollsurvalet som den metod som lämpade sig bäst. Studiens teoretiska inriktning på genus gjorde att det bäst lämpade sig att respondenterna är individer som har arbetat några år inom organisationen. Respondenterna förväntades ha kunskap och erfarenhet om utmaningar och faktorer som kan vara av vikt för varför kvinnor lämnar branschen tidigt. Accessen till att nå dem som har lämnat uppskattades vara svår och visade sig också vara svår, vilket bidrar till att snöbollsurval är den bäst lämpade metoden för att studiens syfte och forskningsfrågor ska

17

bli möjliga att besvaras. Urvalspopulationen i studien är individer mellan 30–50 år som är eller har varit auktoriserade revisorer. Det valda åldersspannet för studien beror på svårigheten att bli auktoriserad. Som tidigare nämnts krävs det en praktisk utbildning på tre år samt tre år med handledning på en revisionsbyrå. Sannolikheten att någon under 30 år är auktoriserad är av denna anledning liten. Dessutom lämnar kvinnor som arbetar som auktoriserade revisorer revisionsbranschen till största del under åldersspannet 30–50 år, vilket skiljer sig markant från männen (Revisionsinspektionen, 2021).

3.4 Flerfallstudie

Enligt Bromley (1986) handlar fallstudier om att komma så nära undersökningsämnet som möjligt, genom att använda en metod som kommer åt subjektiva faktorer som tankar och känslor. Fallstudie som forskningsdesign syftar till att fokusera på ett enskilt fall och tolka samt förstå komplexa fenomen (Merriam, 2011). Enligt Bryman och Bell (2019) syftar forskare som arbetar med fallstudier att djupare förstå ett enda fall för att sedan göra teoretiska analyser.

Forskningsdesignen i denna studie är flerfallstudie, då uppsatsen handlar om att undersöka olika organisationer. Flerfallstudie innebär att flera fallstudier genomförs, men att ett enskilt fall inte behöver presenteras i den slutgiltiga undersökningen (Yin, 2007). Flerfallstudie används också när en djupare beskrivning och tolkning av ett ämne eftersträvas. Studien inriktar sig på att förstå fallet om varför kvinnor som arbetar som auktoriserade revisorer lämnar branschen tidigt i olika organisationer, vilket motiverar valet av forsknings-designen.

3.5 Semistrukturerade intervjuer

I denna studie har semistrukturerade intervjuer genomförts och en intervjuguide har använts över specifika teman och frågor som ska beröras. Genom semistrukturerade intervjuer har deltagaren stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Enligt Bryman och Bell (2019) är semistrukturerade intervjuer en metod som kan användas i kvalitativa studier där intervjuaren har ett antal frågor att ställa, men där följdfrågor kan uppkomma. Genom semistrukturerade intervjuer får forskaren mer utförliga och djupare svar på deltagarnas syn på problemet som undersöks. Då varje deltagare har olika erfarenheter vill vi författare också ha möjligheten att kunna anpassa frågorna utifrån svaren. Genom att tillämpa semistrukturerade intervjuer blir det en tydlig röd tråd i intervjuerna, vilket ger möjligheten att genomföra en övergripande analys av resultatet. Ovannämnda förutsättningar motiverar valet av semistrukturerade intervjuer för studien. Förfrågan om möjlighet till deltagande kommunicerades ut till kvinnor som arbetar

18

eller har arbetat som auktoriserade revisorer via mejl. Mejlet innehöll en kort presentation av studiens syfte samt en intervjuguide med intervjufrågorna.

Totalt genomfördes sex intervjuer med respondenter från olika organisationer. För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes tre respondenter som fortfarande arbetar och tre respondenter som har slutat. Intervjuerna genomfördes via videosamtal och varade mellan 20 och 30 minuter. Anledningen till att intervjuerna genomfördes digitalt var på grund av den rådande Covid 19-pandemin. Folkhälsomyndighetens rekommendationer beaktades genom att undvika fysiska möten för att hindra smittspridningen. Vid genomförandet av intervjuerna användes intervjuguiden (se bilaga 2), där intervjun började med bakgrundsfrågor. Därefter följde några frågor om könssegregering och struktur för att leda intervjun till ett teoretiskt innehåll. Resterande frågor handlade om normer och värderingar utifrån genus, organisationskultur och struktur för att få ett helhetsperspektiv samt besvara studiens forskningsfrågor. Intervjun avslutades med att ge respondenterna utrymme att tillägga eller ändra sina svar. De genomförda intervjuerna spelades in och dokumenterades. Nedan presenteras de genomförda intervjuerna i en tabell där det framgår om respondenterna har valt att sluta eller om de fortfarande arbetar, hur länge de har varit auktoriserade revisorer och

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades utifrån inspelningarna. För att kunna reflektera över resultatet och analysera den insamlade datan samt bevara intervjupersonens sätt att utrycka sig transkriberades varje intervju ordagrant. Vid bearbetningen av resultatet

19

framhävdes väsentliga och relevanta uttalanden först och därefter reducerades data som inte var relevant för studien. Lantz (2013) beskriver att det är lämpligt att ta bort material från intervjuer som inte kommer att kunna användas vidare i studien. Resultatet sammanställdes baserat på tematisk analys. Bryman och Bell (2019) menar att vid hantering av kvalitativ dataanalys är det vanligt att tillämpa en tematisk analys. De menar att teman söks fram genom att koppla materialet till studiens teorier genom att titta på skillnader, likheter och upprepningar med det egna resultatet. Vid bearbetningen av resultatet observerades flera likheter kopplade till studiens teorier som lyftes fram.

3.7 Kvalitetsvärdering

Enligt Bryman och Bell (2019) finns det två grundläggande kriterier för bedömning av kvalitativa undersökningar: trovärdighet och äkthet. Trovärdighet består av fyra olika delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, konfirmering och pålitlighet. Att skapa en tillförlitlighet i en undersökning betyder att forskaren säkerställer att forskningen utförs i enlighet med de regler som finns. Semistrukturerade intervjuer spelades in, vilket senare transkriberades för att sedan låta respondenterna läsa igenom och komma med synpunkter om något inte är korrekt uppfattat.

Det andra kriteriet som används för bedömning av kvalitativa undersökningar är äkthet. Äkthet handlar om att undersökningen ska ge läsarna en tillräckligt rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som finns i svaren från de personer som intervjuas (Bryman och Bell, 2019). I denna studie ligger fokus på att framställa en så rättvis bild som möjligt. Urvalet av respondenter har tillämpats för att få en rättvisande bild, studien tog hänsyn till en rättvis bild i valet av semistrukturerade intervjuer på så sätt att frågorna ställdes öppet, detta bidrar till att respondenterna kan svara fritt och inte påverkas av intervjuaren. En rättvis bild eftersträvades även genom att de av respondenternas åsikter som oftast var återkommande blev mest centrala i studien. Dessutom fick respondenterna möjlighet att utveckla sina svar, för att resultatet skulle avspegla verkligheten på ett rättvist sätt.

20

3.8 Etiska aspekter

Studien har noggrant följt de etiska reglerna som enligt Bryman och Bell (2019) omfattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, anonymitetskravet, nyttjande-kravet och falska förespeglingar. Informationsnyttjande-kravet handlar om att forskarna ska informera alla deltagare om studiens syfte, vilka moment som ingår i studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande (Bryman & Bell, 2019). För att uppfylla det kravet fick alla berörda personer ta del av ett informationsbrev (se bilaga 1), där respondenterna blev informerade om bland annat studiens syfte och vad deras medverkan i undersökningen kommer att bidra till.

Samtyckekravet handlar om att forskaren ska inhämta undersökningsdeltagares samtycke.

Respondenterna ska bland annat veta att deras medverkan är frivillig och att de alltid har rätt att avbryta sin medverkan (Bryman & Bell, 2019). Innan intervjuerna blev respondenterna informerade om att deras deltagande är helt frivilligt och kan avbrytas under hela intervjutillfället, vilket säkerställer uppfyllandet av detta krav.

Konfidentialitets- och anonymitetskravet syftar till att säkerställa att personuppgifterna sparas och lagras med säkerhet, vilket bidrar till att deltagarna inte kan identifieras av utomstående samt att obehöriga personer inte kan komma åt dem (Bryman & Bell, 2019). Detta krav har uppfyllts genom att samtliga respondenter presenteras med fiktiva namn för att säkerställa att deras identitet inte ska röjas och på det sättet undvika etiska problem.

Nyttjandekravet handlar om att insamlingen av data endast får användas för undersöknings-ändamålet (Bryman & Bell, 2019). Detta krav fullbordas genom att alla insamlade svar har använts för forskningsändamålet, därefter har all information raderats.

Falska förespeglingar är det sista kriteriet som enligt Bryman och Bell (2019) handlar om att forskare inte ska ge respondenterna falsk eller vilseledande information om studien. Detta krav har bemötts genom att säkerställa att all information som deltagarna fick ta del av är tillförlitlig och ger en tydlig beskrivning om vad studien handlar om och hur de olika etiska kriterierna kommer att hanteras.

21

3.9 Metoddiskussion

Den kvalitativa metodansatsen har både för- och nackdelar. Det valda undersökningsämnet i denna studie handlar om att förstå individers beteende i en social verklighet. Kvalitativ forskning gav oss de detaljer och det djup som krävs för att uppnå studiens syfte, det vill säga att erhålla en djupare förståelse för varför kvinnor som arbetar som auktoriserade revisorer tenderar att lämna revisionsyrket tidigt. Kvalitativ forskning och valda intervjumetoder gör det möjligt med en bred analys, vilket kan tolkas olika beroende på vem som läser. Svaren på intervjufrågorna får en djupare och bredare förståelse samtidigt som det blir svårare att se forskningens reliabilitet och validitet. Validitet handlar om huruvida en forskare mäter det hen avsett att mäta. Reliabilitet handlar däremot om huruvida resultaten blir desamma ifall undersökningen görs på nytt (Bryman & Bell, 2019). En kvantitativ forskare använder oftast enkäter som är baserade på variabler med numeriska svarsalternativ, vilket gör det lättare att mäta reliabilitet och validitet. En kvalitativ forskningsmetod blir inte “svart på vitt”, utan kan tolkas olika (ibid). En inspelad intervju kan begränsa deltagaren att inte känna för eller våga svara lika öppet, trots det fångar en inspelad intervju upp mer information än vad en kvantitativ enkät hade gjort. En risk med snöbollsurval är att respondenterna eventuellt föreslår personer med liknande åsikter som de själva, detta bidrar till att svaren inte blir representativa.

Den kvalitativa metoden kan även ses vara problematisk i vissa situationer. Enligt Bryman och Bell (2019) anser kvantitativa forskare att kvalitativ forskning är alldeles för subjektiv. Med detta menas att resultatet i kvalitativa studier påverkas av forskarens uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt inom ett ämne. De hävdar även att det finns risk att intervjuareffekt uppstår, vilket betyder att intervjuarna medvetet eller omedvetet influerar respondenterna. För att minimera intervjuareffekten och hålla oss så objektiva som möjligt har samma intervjuguide använts vid samtliga intervjuer utan att uttrycka egna värderingar eller tankar under intervjuerna.

Ett annat problem med en kvalitativ metod är att det är omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer, eftersom forskarna undersöker ett litet antal individer i en viss miljö. Kritikerna menar att ett fall inte kan vara representativt för alla andra fall och att ett litet antal deltagare inte kan vara representativa för en population. Bryman och Bell (2019) betonar att en kvalitativ studie kan generaliseras till teorier och inte till populationer. I studien är respondenterna få, vilket gör det omöjligt att generalisera resultatet till hela revisionsbranschen. Att generalisera

22

till populationen är omöjligt, de utvalda deltagarna har inte utsetts genom en slump utan genom snöbollsurval, vilket inte är ett sannolikhetsurval. Resultatet får i stället generaliseras till teorin, de teoretiska slutsatserna som baseras på den kvalitativa data ska ha hög kvalitet för en bra bedömning av generaliserbarhet. Bryman och Bell (2019) menar att slutsatserna kan anses vara bristande då det inte alltid framgår hur forskarna har analyserat och kommit fram till sitt resultat.

Trots ovanstående kritik av kvalitativ metod hade denna studie inte kunnat genomföras med samma typ av resultat med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metodens flexibilitet gav oss möjligheten att samla detaljerade data som behövdes för att besvara studiens frågeställningar och uppnå undersökningens syfte.

Med anledning av coronaviruset och restriktionerna om att minimera sociala kontakter har intervjuerna genomförts digitalt via Zoom. Fördelen med digitala intervjuer var att deltagarna har kunnat välja en miljö under intervjuerna som de känner sig trygga i. Bryman och Bell (2019) beskriver även att digitala intervjuer och telefonintervjuer är billigare, framför allt när det gäller individer som är svåra att få tag i (Bryman & Bell, 2019). Med digitala intervjuer kunde vi intervjua personer i olika städer utan några kostnader.

23