Dimenäs (2017) tar upp exempel på lärarstudenter som utför sökningar genom litteratur för att besvara sina frågor. Studenterna ställde flera resultat bredvid varandra för att jämföra olika resultat för att få svar. Denna metod har vi följt när vi har skrivit denna kunskapsöversikt.
Kunskapsöversiktens grund baserar sig på sökningar av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur. Denna del kommer att beskriva tillvägagångssätt för våra sökmetoder, tankegångar och urvalskriterier för att kunna besvara vår frågeställning.
Backman (2016) förklarar forskningsöversikter som en term där befintlig empirisk forskning sammanfattas för att skapa praktisk tillämpning. Genom att delvis samla in kvantitativa vetenskapliga artiklar där flera olika resultat visas genomför vi till en viss del detta arbetssätt i vår kunskapsöversikt. Vi går däremot bort från forskningsöversiktens traditionella mening då vi även använder oss utav kvalitativa studier. Detta för att få en variation av metoder som används i vetenskapliga studier.
Backman (2016) poängterar också en risk kring litteraturgranskning: att bara få fram flertal artiklar inom samma område för att besvara sin frågeställning utan att ha någon strategi.
Konsekvensen kring det kan bli att uppsatsen enbart blir en granskning av litteraturen och innehåller inte en konsekvent idé bakom texten. Därav försöker vi i så stor grad som möjligt använda oss av statistiska resultat från våra referenser, i den grad vi känner att vi kan ställa några resultat mot varandra för att granska resultaten så vi når de utgångspunkter som blir främst väsentliga för att öka motivationen hos ungdomarna.
3.1 Sökord, tidsintervall och databaser
Den primära databasen vi har använt i sökprocessen är EBSCO, delvis för att den är mest inriktad inom vårt ämnesval, och delvis för vi får flest relevanta artiklar genom den. Backman (2016) beskriver också EBSCO som en databas innehållande miljontals artiklar och med korrekt sökmetod uppnår man relevanta förslag. Vi har använt Libsearch via EBSCO och ERC:s sökfunktiner som bidrat till flera referenser. Genom att begränsa sökningarna för att få
så relevanta träffar som möjligt har vi använt följande termer i databaserna: physical activity, physical education, secondary school, intrinsic motivation, extrinsic motivation, amotivation, learning,
intervention och motivation*. Vi valde att trunkera de sistnämnda då de är begrepp som används i varierande former i litteraturen.
3.2 Kriterier för inkludering och exkludering
För att endast hitta granskade artiklar i sökprocessen har vi använt flikarna “peer reviewed”
alternativt “granskad”. I så stor utsträckning som möjligt prioriterades ny forskning. Utöver detta valde vi källor utifrån följande inkluderingskriterier:
• Studien relaterar till ämnet idrott och hälsa.
• Studien handlar om ungdomar mellan 11 och 18 år.
• Studien mäter någon form av motivation.
Studier som inte uppfyllde dessa kriterier valdes därför att exkluderas.
3.3 Sökprocess
För att bli bekanta med alla söktjänster så har vi, i en form av learning by doing, valt att testa oss fram. Från att söka med ett enkelt begrepp och nå flera tusen matchningar till att lära oss begränsa sökningen genom att kombinera olika termer och lägga till flera begränsningar för att nå ett hanterbart resultat för att sedan granska de som verkar relevanta. Detta är en sökstrategi som Backman (2016) nämner är en god start för nybörjare. Exempel på sökorden vi har använt oss av är: "physical activity" AND cognitive* AND "secondary school" eller learning AND "intrinsic motivation". Vi har valt att enbart använda oss av engelska sökord då de svenska resultaten via Swepub inte gav några resultat som matchade vårt syfte. Sökprocessen har gått till på följande vis: Först användes nyckelord vid sökning i databaser, rekommenderade av MAUs bibliotek.
För att precisera sökningen till mindre antal träffar las ytterligare sökord till. När träffarna hade blivit mer hanterbara gjordes en översiktlig läsning av titlar. Alla tilltalande titlar togs till en andrahandssortering. Även vid sökningar som hade stort antal sökträffar gjordes en ytlig granskning av resultatet där titlar som verkade matcha vår frågeställning gick vidare till
andrahandssorteringen. Efter detta lästes sammandragen av dessa artiklar. De artiklar vars sammandrag tycktes kunna besvara vår frågeställning togs ut till tredjehandssorteringen.
Artiklarna lästes i sin helhet och valdes antingen bort eller togs med till vår kunskapsöversikt.
Vi började att söka på "physical education" AND motivation på Libsearch via EBSCO. Detta gav 19 429 träffar. För att smala ner sökningen la vi till “AND feedback”. Det gav 220 sökträffar och artikeln Koka & Hein (2006) blev vald. Artikeln Trigueros et al. (2019) hittades med hjälp av sökorden "physical education" AND “motivation” AND feelings. Sökningen gav 74 träffar och där fanns en artikeln som passade bra till vår frågeställning. Genom att ta bort feelings och istället lägga till “Theories AND Physically active” nådde vi 215 träffar där vi hittade en väldigt bra artikel (Claver et al, 2020). Vi sökte även artiklar på Swepub men där valde vi bort samtliga sökningar. Vi försökte att precisera sökningarna genom trunkering och att lägga till fler ord som ledde vidare till flera vetenskapliga artiklar. Learning AND “intrinsic motivation” gav oss flera intressanta förslag med många sökresultat (22 253). Genom att lägga till “And physical activity”
fick vi 615 sökningar och Estrada et al (2019) valdes till vår kunskapsöversikt. The Relation between Physical Education Teachers’ (De-)Motivating Style, Students’ Motivation, and Students Physical Activity: A Multilevel Approach (Van Doren et. al. 2021) söktes fram genom “Physical
Education” And “Motivation” And Students* And School. Artikeln valdes bland en bred sökning (5543 träffar), det var egentligen under testfasen vi hittade artikeln, men den passade vårt syfte så pass bra att vi valde den. Ur det urvalet valdes också Lamb et. al (2021).
Eftersom trunkering kan variera söktermerna (Backman, 2016) genomförde vi en sökning på Motivation* AND “physical education” vilket genererade 17545 resultat. Frasen “Basic psychology needs” lades till då det är ett centralt begrepp inom self-determination theory. Bland dessa 782 resultat tog vi med Gaspar et al (2021).
Slutligen användes av Education Research Complete (ERC) i våra informationssökningar. Den inledande sökningen gjordes på orden motivation AND “physical education” OR, “idrott och hälsa”
AND intervention”. Vi använde oss av OR för att inkludera både svenska och engelska träffar
utan att exkludera något av dem. Vi använde också intervention för att hitta praktiska
tillvägagångssätt för att påverka motivation. Utav 1323 träffar hittades och valdes Chatzipanteli et al (2015) och Checchini et al (2020) till denna kunskapsöversikt. Då inga svenska träffar fanns togs “idrott och hälsa” bort. Motivation ändrades till “intrinsic motivation” för att smalna av resultatet samt att många av de artiklar nämnde inre motivation som ett essentiellt begrepp inom motivationsområdet. Utifrån dessa ändringar minskade antalet träffar till 59 varav tre artiklar bedömdes som relevanta till vår frågeställning. Wang & Chen (2020), Burel et al (2021) och Papaioannou et al (2020) blev de sista tillskotten till vår översikt.