I denna del presenteras uppsatsens metod och det tillhörande analysschema som ska
underlätta i utförandet av undersökningen. Avslutningsvis förklaras det tillvägagångssätt som används för att komma fram till ett resultat och svara på studiens frågeställningar.
6.1 Empiriskt material
Studiens empiriska material är scener ur den svenska serien Young Royals som hade premiär i juli 2021 på Netflix. Undersökningens huvudområde är analysera hur studiens teman framställs och kommer till uttryck i serien. De teman som fokuseras på är homosexualitet, makt och stereotyper. Eftersom Young Royals, till stor del, handlar om prins Wilhelm och hans process av att komma underfund med sin identitet och sexuella läggning ska vi undersöka hur seriens skapare väljer att porträttera detta personliga dilemma. Scenerna transkriberas från ljud till text, eftersom Netflix användarvillkor förhindrar visuella skärmbilder (Netflix, u.å.).
6.2 Multimodal kritisk diskursanalys
Vår studie analyserar det empiriska materialet med hjälp av en multimodal kritisk
diskursanalys (MCDA). Metoden används vid analys av diskurs (talad kommunikation eller debatt) i bland annat filmklipp och bilder. Analysmetodens syfte är att frambringa både synliga och dolda budskap för att påvisa maktstrukturer som inte alltid kommer fram i endast talad konversation (Machin & Mayr, 2012, s. 7). I studien användas analysverktyg, utformade av Machin och Mayr (2012, s. 38–52), som underlättar i att lyfta fram maktstrukturer och fenomen som annars kan ses som självklara. De verktygen som används är lexikala val, värdeladdade ord och attribut och scenmiljö i syfte att undersöka hur studiens teman kommer till uttryck.
6.2.1 Lexikala val
Lexikala val kan användas för att se hur text- och manusförfattare använder vissa ord eller meningar för att lyfta sin åsikt, antingen medvetet eller omedvetet. Lexikala val består av två kategorier, den formella och informella. Den formella anses vara vårdat språk och används i formella sammanhang, medan den informella är vardagsspråk och förekommer till stor del
mellan familj och vänner (Machin & Mayr, 2012, s. 42–43). I uppsatsen är det relevant att observera de lexikala valen för att se om manusförfattare använt sig av speciella ordval i syfte att påverka publiken.
6.2.2 Värdeladdade ord
Värdeladdade ord går till viss del ihop med lexikala val, och handlar till stor del om att ladda ord, antingen positivt eller negativt, för att få fram känslor eller värderingar (Machin & Mayr, 2012, s. 39–41). Detta verktyg används för att se om manus visar på underliggande positiva och negativa värderingar gentemot vissa karaktärer eller grupper.
6.2.3 Attribut och scenmiljö
Attribut kan användas för att analysera ett objekt eller en person. Det kan handla om hur man väljer att framställa ett föremål, klädsel eller kroppsspråk. Scenmiljö handlar om hur miljön kring en scen är uppbyggd. Det kan exempelvis handla om hur man med hjälp av kameran väljer att spegla ett ögonblick eller hur man väljer att porträttera attributen (Machin & Mayr, 2012, s. 51–52). Verktygen hjälper att lyfta fram på vilket sätt attribut och scenmiljö påverkar scenens utformande.
6.3 Analysschema och tillvägagångssätt
Esaiasson et al. (2012, s. 44–45) beskriver hur ett analysschema är en variant av en datamatris som vanligtvis används vid kvalitativa textanalyser. Ett analysschema underlättar sorteringen i urvalsfasen och bildar en helhetssyn över studiens material. Genom att följa ett schema förhåller sig analysen konsekvent och scenerna bearbetas likadant. Nedan presenteras analysschemat för studien, de analysverktyg som kommer användas och en mer ingående förklaring av analysens tillvägagångssätt.
1. Studera avsnitten i kronologisk ordning för att få en generell överblick över materialet.
2. Välj vilket tema som ska observeras (homosexualitet eller makt).
3. Markera med avsnittsnummer och tidsstämpel vart scenen med det aktuella temat finns.
4. Transkribera.
5. Analysera med hjälp av tabellen och analysverktygen nedan hur temat representeras.
Analysverktyg Vad visas? Hur?
Analysen inleddes med att studera de sex avsnitt som serien består av. Vi valde att studera avsnitten i kronologisk ordning för att få en ordentlig överblick på innehållet. Därefter startade vi om på avsnitt 1, men denna gång med ett av teman i åtanke. När vi möttes av en scen som passar temat och är av analytiskt värde noterade vi avsnittsnummer och tidsstämpel.
Sedan följde en transkriberingsfas, där vi omvandlade alla scener till text. Transkriberingen genomfördes på ett noggrant och kontrollerat sätt för att inte gå miste om detaljer som kan vara enkla att missa.
Efter att ha undersökt de utvalda scenerna gick det att upptäcka vissa upprepande diskursiva teman. Det gick att se bland annat hur homosexualitet beaktades och hur makt kom till uttryck bland karaktärerna. De scener som representerade homosexualitet placerades tillsammans i ett diskursivt tema, och de scener som illustrerar makt placerades i ett annat. Slutligen inleddes analysarbetet med hjälp av analysschemat. Tillsammans med schemat och tillhörande verktyg undersökte vi hur representationen av homosexualitet och makt såg ut och vilka stereotyper eller icke-stereotyper som förekom.
6.4 Metodkritik
En multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) är bäst lämpad för denna studie eftersom vi dels får möjlighet att välja ut relevanta analysverktyg, dels utläsa de olika maktstrukturerna som inte alltid syns i samhället och tas för givet.
En vanlig kritik som ofta riktas mot MCDA är att insamling- och urvalsfasen av, i detta fall Young Royals, olika scener präglas av aktiva och medvetna val i syfte att nå önskade mål.
Metoden kan därför ses som väldigt selektiv och alldeles för kvalitativ (Machin & Mayr,
2012, s. 208–211). Martyn Denscombe (2018, s. 21) argumenterar däremot för att
urvalsstrategier bäst bestäms utifrån studiens givna tidsram. På så sätt är ett subjektivt urval lämplig för denna studie eftersom materialet kan ”handplockas” utifrån relevans, det vill säga om scenen behandlar ett av studiens valda teman, och för att stödja teorin (Denscombe, 2018, s. 67–68). Vi vill även poängtera att valet av scener har grundats på om studiens huvudteman framställs eller inte. Med tanke på att vi ämnar studera kvalitativt hur teman framställs, och inte kvantitativt hur många gånger det uppstår, anser vi att scener som stöder
undersökningens syfte är okej att utse genom subjektivt urval. Detta val grundar sig i att scener som inte är av analytiskt värde inte är relevant att inkludera i det empiriska materialet.
En annan kritik som uttryckts är det faktum att osystematisk tolkning kan leda till olika resultat, eftersom metoden utgår från författarnas egen tolkning av innehåll och urval av scener. Detta betyder inte att läsaren alltid tolkar innehållet på samma sätt som analytikerna och författarna (Machin & Mayr, 2012, s. 211). Däremot finns det studier vars resultat inte är möjliga att generalisera, det vill säga dra statistiska slutsatser om, menar Ekström och Larsson (2010, s. 17–18). Även om det inte går att generalisera en publiks tolkningar kan det bidra till en generell kunskap om grundläggande samhällsantaganden och konstruktioner.
Viktigt att notera är att vi som författare tolkar serien ur ett västerländskt, och inte minst svenskt, perspektiv. Eftersom Young Royals upphovsmakare är svenskar delar vi troligtvis likasinnad syn på, och värderingar kring, homosexualitet. Vi som författare tillhör dessutom seriens målgrupp och på så sätt är våra tolkningar troligtvis annorlunda från exempelvis äldre generationer eller andra nationaliteter.
6.5 Validitet och Reliabilitet
Validitet och reliabilitet undersöker studiens tillförlitlighet och sannolikhet att resultatet förblir detsamma (Esaiasson et al., 2012, s. 57). Validitet handlar om att vi studerar det vi hävdar studera, och inget annat. Begreppet reliabilitet innebär att undersökningen, vid ett senare tillfälle, ska kunna genomföras med samma metod och komma fram till ett likartat resultat (Esaiasson et al., 2012, s. 57, 64).
Något som går att reflektera kring är om ett subjektivt urval och personliga tolkningar kan påverka nya forskares resultat av samma studie. Studiens metodval passar väl med studiens frågeställningar och syfte, vilket stärker undersökningens validitet. Ytterligare en faktor som
stärker validiteten är att den mäter det som ska mätas, det vill säga en analys av
representationer i tv-serien Young Royals. Det går dock inte att undgå det faktum att studien baseras på våra tolkningar och analyser, trots att metoden utgår från ett färdigt analysschema.
På så sätt går det inte att förneka att våra tolkningar medför en lägre validitet och reliabilitet eftersom det mänskliga perspektivet medför ett, till viss del, subjektivt tankesätt. Med detta i åtanke är det viktigt att förhålla sig så objektivt som möjligt.
En faktor som hjälper till att minska risken för egna tolkningar att ta över är att noggrant följa det analysschema och tillvägagångsätt som skapats i studiesyfte. Fördelen med att ha en tydlig och genomarbetad metod är att skiljaktigheterna när det gäller analys minskar utrymmet för subjektiva tolkningar och åsikter i resultatet. En annan risk som arbetet kan medföra är slarvfel. Eftersom vi inlett arbetet i god tid har det bidragit till minimalt med slarvfel på grund av exempelvis trötthet eller stress. Detta stärker på så sätt studiens reliabilitet eftersom arbetsprocessen genomförs på ett så optimalt sätt som möjligt.