Metod

I föregående två kapitel redogjorde jag dels för studiens teoretiska referens-ramar och dels för avhandlingens syfte och forskningsfrågor. I det här kapit-let redogör jag för det vetenskapliga tillvägagångssätt som jag har använt för att skapa kunskap om avhandlingens studieobjekt, etisk kompetens, d.v.s. för att besvara avhandlingens syfte och forskningsfrågor.

Avhandlingens metodologiska utgångspunkter, metoder och tekniker för såväl dataproduktion som analys av data, liksom mitt förhållningssätt som forskare är tre centrala områden som jag belyser i detta kapitel och som har betydelse för kvaliteten och tillförlitligheten i det resultat jag kommer fram till. Jag börjar med avhandlingens metodologiska utgångspunkter, d.v.s. de teoretiska antaganden som ligger till grund för det vetenskapliga tillväga-gångssättet. Därefter beskriver jag undersökningens design, hur jag har lagt upp studien och motiven för detta. Efter det redogör jag för de metoder och tekniker jag har använt för att skapa det empiriska datamaterialet, liksom för att analysera detta. Avslutningsvis för jag en diskussion om validitet och resultatets generaliserbarhet.

Metodologiska utgångspunkter

Till den kvalitativa forskningens styrkor hör att den gör det möjligt att få veta någonting om hur människor uppfattar sitt liv och sin värld (Gustavsson

& Ödman 2004). Kvalitativ forskning har delvis växt fram som ett komple-ment till den kvantitativa forskningen i syfte att få fram en mer erfarenhets-nära, specifik och unik kunskap. Med kvalitativa metoder antas man kunna få fram kunskap som ökar vår förståelse för olika fenomen, t.ex. beslutsfat-tande. Kvalitativa metoder och tekniker gör det också möjligt att få fram ett rikt, uttömmande och sammanhängande datamaterial som belyser det hand-lande subjektets avsikter, handlingar och dess konsekvenser (Cohen &

Manion 1989, Denzin & Lincoln 2005, Kvale 2006 ). Detta material kan sedan ligga till grund för analys och diskussion.

Jag utgår från att det finns en verklighet som jag med vetenskapliga me-toder kan skapa kunskap om. Med att skapa kunskap menar jag att de forsk-ningsintressen jag har och de frågor jag ställer påverkar data. Jag är medska-pare till mina data. Det är dock inte möjligt att få med alla data om verklig-heten, därför är det nödvändigt att avgränsa det fenomen man studerar. I och

6. Metod

I föregående två kapitel redogjorde jag dels för studiens teoretiska referens-ramar och dels för avhandlingens syfte och forskningsfrågor. I det här kapit-let redogör jag för det vetenskapliga tillvägagångssätt som jag har använt för att skapa kunskap om avhandlingens studieobjekt, etisk kompetens, d.v.s. för att besvara avhandlingens syfte och forskningsfrågor.

Avhandlingens metodologiska utgångspunkter, metoder och tekniker för såväl dataproduktion som analys av data, liksom mitt förhållningssätt som forskare är tre centrala områden som jag belyser i detta kapitel och som har betydelse för kvaliteten och tillförlitligheten i det resultat jag kommer fram till. Jag börjar med avhandlingens metodologiska utgångspunkter, d.v.s. de teoretiska antaganden som ligger till grund för det vetenskapliga tillväga-gångssättet. Därefter beskriver jag undersökningens design, hur jag har lagt upp studien och motiven för detta. Efter det redogör jag för de metoder och tekniker jag har använt för att skapa det empiriska datamaterialet, liksom för att analysera detta. Avslutningsvis för jag en diskussion om validitet och resultatets generaliserbarhet.

Metodologiska utgångspunkter

Till den kvalitativa forskningens styrkor hör att den gör det möjligt att få veta någonting om hur människor uppfattar sitt liv och sin värld (Gustavsson

& Ödman 2004). Kvalitativ forskning har delvis växt fram som ett komple-ment till den kvantitativa forskningen i syfte att få fram en mer erfarenhets-nära, specifik och unik kunskap. Med kvalitativa metoder antas man kunna få fram kunskap som ökar vår förståelse för olika fenomen, t.ex. beslutsfat-tande. Kvalitativa metoder och tekniker gör det också möjligt att få fram ett rikt, uttömmande och sammanhängande datamaterial som belyser det hand-lande subjektets avsikter, handlingar och dess konsekvenser (Cohen &

Manion 1989, Denzin & Lincoln 2005, Kvale 2006 ). Detta material kan sedan ligga till grund för analys och diskussion.

Jag utgår från att det finns en verklighet som jag med vetenskapliga me-toder kan skapa kunskap om. Med att skapa kunskap menar jag att de forsk-ningsintressen jag har och de frågor jag ställer påverkar data. Jag är medska-pare till mina data. Det är dock inte möjligt att få med alla data om verklig-heten, därför är det nödvändigt att avgränsa det fenomen man studerar. I och

med att de val och avgränsningar jag gör påverkar vad jag ser blir datamate-rialet beroende av både fokus och perspektiv. I min studie gör jag en grund-lig och detaljerad undersökning av informanternas subjektiva livsvärld i relation till den specifika verksamhet, kontext, som informanterna är en del av.

Jag har valt att studera hur verksamhetschefer identifierar och hanterar in-tressekonflikter i hälso- och sjukvården för att få veta någonting om etisk kompetens, avhandlingens studieobjekt. Men hur kan man studera etisk kompetens? Den går varken att se eller att ta på. Vad kan jag då säga om den etiska kompetensens konstitution, vad kännetecknar detta studieobjekt? Jag tänker mig att kvaliteten i en verksamhets etik kommer till uttryck i hand-ling, och som jag har redogjort för utförligare i avhandlingens teorikapitel så tänker jag mig också att kompetens utgör aktörens handlingsförmåga i rela-tion till en viss uppgift i ett givet sammanhang. Med etisk kompetens vill jag betona att kompetensen jag avser att studera rör uppgiftens etiska innehåll och utförande. Jag betraktar med andra ord identifiering och hantering av intressekonflikter som en exemplifiering av etiskt ansvarstagande, varför man kan säga att jag studerar ett fall av etiskt ansvarstagande som jag antar konstituerar etisk kompetens.

Jag utgår med andra ord från det teoretiska antagandet att jag kan få veta någonting om etisk kompetens genom att studera verksamhetschefers identi-fiering och hantering av intressekonflikter på olika arbetsplatser inom hälso- och sjukvårdens organisation. Därmed har jag också antytt vilka analysnivå-er jag valt att rikta in min blick på: Individ och organisation. Motivet bakom mitt val av analysnivåer är att aktören, verksamhetschefen, befinner sig i och interagerar i ett sammanhang (kontext) där han eller hon har arbetsuppgifter att utföra. Kontexten påverkas av såväl en administrativ ordning med poli-tisk, juridisk, ekonomisk styrning, samt med professionell styrning, hierarki-er och organisationskultur. Kontexten består också av olika yrkesgrupphierarki-er och verksamhetsområden och inte minst av patienter med olika behov. Jag har valt att utgå från verksamhetschefens perspektiv, d.v.s. hur verksamhets-chefen subjektivt tolkar, förstår och utför sin uppgift i interaktion med kon-textuella aspekter. Därmed har jag i denna studie avstått från att beskriva hanteringen av intressekonflikter ur ett medarbetarperspektiv eller exempel-vis ett politikerperspektiv, vilket skulle kunna vara av intresse i kommande undersökningar, men alltför omfattande för att ges utrymme här. Mitt fokus och min avsikt är att upptäcka olika kvaliteter i informanternas identifiering och hantering av intressekonflikter. Min avsikt är utöver att bidra med kun-skapsutveckling, att bidra med praktiskt användbar kunskap. Jag avser att generalisera till fenomen, inte till population. Studien är både deskriptiv och explorativ.

med att de val och avgränsningar jag gör påverkar vad jag ser blir datamate-rialet beroende av både fokus och perspektiv. I min studie gör jag en grund-lig och detaljerad undersökning av informanternas subjektiva livsvärld i relation till den specifika verksamhet, kontext, som informanterna är en del av.

Jag har valt att studera hur verksamhetschefer identifierar och hanterar in-tressekonflikter i hälso- och sjukvården för att få veta någonting om etisk kompetens, avhandlingens studieobjekt. Men hur kan man studera etisk kompetens? Den går varken att se eller att ta på. Vad kan jag då säga om den etiska kompetensens konstitution, vad kännetecknar detta studieobjekt? Jag tänker mig att kvaliteten i en verksamhets etik kommer till uttryck i hand-ling, och som jag har redogjort för utförligare i avhandlingens teorikapitel så tänker jag mig också att kompetens utgör aktörens handlingsförmåga i rela-tion till en viss uppgift i ett givet sammanhang. Med etisk kompetens vill jag betona att kompetensen jag avser att studera rör uppgiftens etiska innehåll och utförande. Jag betraktar med andra ord identifiering och hantering av intressekonflikter som en exemplifiering av etiskt ansvarstagande, varför man kan säga att jag studerar ett fall av etiskt ansvarstagande som jag antar konstituerar etisk kompetens.

Jag utgår med andra ord från det teoretiska antagandet att jag kan få veta någonting om etisk kompetens genom att studera verksamhetschefers identi-fiering och hantering av intressekonflikter på olika arbetsplatser inom hälso- och sjukvårdens organisation. Därmed har jag också antytt vilka analysnivå-er jag valt att rikta in min blick på: Individ och organisation. Motivet bakom mitt val av analysnivåer är att aktören, verksamhetschefen, befinner sig i och interagerar i ett sammanhang (kontext) där han eller hon har arbetsuppgifter att utföra. Kontexten påverkas av såväl en administrativ ordning med poli-tisk, juridisk, ekonomisk styrning, samt med professionell styrning, hierarki-er och organisationskultur. Kontexten består också av olika yrkesgrupphierarki-er och verksamhetsområden och inte minst av patienter med olika behov. Jag har valt att utgå från verksamhetschefens perspektiv, d.v.s. hur verksamhets-chefen subjektivt tolkar, förstår och utför sin uppgift i interaktion med kon-textuella aspekter. Därmed har jag i denna studie avstått från att beskriva hanteringen av intressekonflikter ur ett medarbetarperspektiv eller exempel-vis ett politikerperspektiv, vilket skulle kunna vara av intresse i kommande undersökningar, men alltför omfattande för att ges utrymme här. Mitt fokus och min avsikt är att upptäcka olika kvaliteter i informanternas identifiering och hantering av intressekonflikter. Min avsikt är utöver att bidra med kun-skapsutveckling, att bidra med praktiskt användbar kunskap. Jag avser att generalisera till fenomen, inte till population. Studien är både deskriptiv och explorativ.

Abduktion

Mitt metodologiska förhållningssätt genom hela forskningsprocessen be-skrivs kanske bäst i termer av abduktion. Som forskare har jag en förförstå-else, vilken jag inledningsvis gav en skildring av, och som präglat såväl hur jag formulerat forskningsfrågor och syften, som hur jag genomfört analysen m.m. Jag har med andra ord utgått från föreställningar om mitt studieobjekt och använt mig av teoretiska begrepp för att fokusera relevanta delar och aspekter av empirin. Abduktion är ett sätt att tänka kring slutledningar. I stället för att deduktivt pröva hypoteser, eller att strikt följa de vetenskapliga lagarna för generaliseringar genom induktion, har jag med hjälp av mina teoretiska begrepp, och med öppenhet för det oväntade i datamaterialet, rört mig mellan empiriska fynd och teori. Att relatera teori och empiri till var-andra på det här sättet beskrivs som ett abduktivt förhållningssätt (Qvarsell 1994). Den abduktiva metoden för att dra slutledningar utvecklades från början av Charles Peirce (1839-1914). Abduktion kan beskrivas som en kombination av induktion och deduktion genom att forskaren pendlar mellan att studera enskilda fall, vilka ger underlag för hypoteser, som i sin tur prö-vas mot nya enskilda fall.¹⁰ Abduktion är emellertid inte bara en kombination av induktion och deduktion. Den utgör också en fristående ansats genom att det empiriska undersökningsområdet utvecklas, och att arbetet med att ställa hypoteser undan för undan utvecklar ett mönster; en teori (Granberg 1996).

På detta sätt, skriver Granberg, kan erfarenheter göras kontextoberoende och därmed möjliga att generalisera från (ibid.).

I mitt fall kan denna pendling och detta abduktiva förhållningssätt exemp-lifieras med att det efter den första intervjuomgången föreföll vara så att ekonomisk press tycktes påverka verksamhetschefens förmåga att reflektera över olika handlingsalternativ och att handlingsmöjligheterna beträffande etik och moral därför upplevdes begränsade. När jag tog med mig den preli-minära hypotesen tillbaka till informanterna vid den andra intervjuomgången visade det sig att flera kände igen sig i den beskrivningen, medan det för andra föreföll vara precis tvärt om. De upplevde att den ekonomiska pressen sporrade dem att reflektera över olika handlingsalternativ. Utfallet hjälpte mig i fortsatt utforskande att så långt som möjligt förstå vad variationen i resultatet var uttryck för, samtidigt som det abduktiva förhållningssättet gav mig stöd för vissa slutledningar. Till exempel att emotioner har en central betydelse vid identifiering och hantering av intressekonflikter.

10 Redogörelsen för abduktion bygger på Qvarsells (1994) och Granbergs (1996) framställ-ningar.

Abduktion

Mitt metodologiska förhållningssätt genom hela forskningsprocessen be-skrivs kanske bäst i termer av abduktion. Som forskare har jag en förförstå-else, vilken jag inledningsvis gav en skildring av, och som präglat såväl hur jag formulerat forskningsfrågor och syften, som hur jag genomfört analysen m.m. Jag har med andra ord utgått från föreställningar om mitt studieobjekt och använt mig av teoretiska begrepp för att fokusera relevanta delar och aspekter av empirin. Abduktion är ett sätt att tänka kring slutledningar. I stället för att deduktivt pröva hypoteser, eller att strikt följa de vetenskapliga lagarna för generaliseringar genom induktion, har jag med hjälp av mina teoretiska begrepp, och med öppenhet för det oväntade i datamaterialet, rört mig mellan empiriska fynd och teori. Att relatera teori och empiri till var-andra på det här sättet beskrivs som ett abduktivt förhållningssätt (Qvarsell 1994). Den abduktiva metoden för att dra slutledningar utvecklades från början av Charles Peirce (1839-1914). Abduktion kan beskrivas som en kombination av induktion och deduktion genom att forskaren pendlar mellan att studera enskilda fall, vilka ger underlag för hypoteser, som i sin tur prö-vas mot nya enskilda fall.¹⁰ Abduktion är emellertid inte bara en kombination av induktion och deduktion. Den utgör också en fristående ansats genom att det empiriska undersökningsområdet utvecklas, och att arbetet med att ställa hypoteser undan för undan utvecklar ett mönster; en teori (Granberg 1996).

På detta sätt, skriver Granberg, kan erfarenheter göras kontextoberoende och därmed möjliga att generalisera från (ibid.).

I mitt fall kan denna pendling och detta abduktiva förhållningssätt exemp-lifieras med att det efter den första intervjuomgången föreföll vara så att ekonomisk press tycktes påverka verksamhetschefens förmåga att reflektera över olika handlingsalternativ och att handlingsmöjligheterna beträffande etik och moral därför upplevdes begränsade. När jag tog med mig den preli-minära hypotesen tillbaka till informanterna vid den andra intervjuomgången visade det sig att flera kände igen sig i den beskrivningen, medan det för andra föreföll vara precis tvärt om. De upplevde att den ekonomiska pressen sporrade dem att reflektera över olika handlingsalternativ. Utfallet hjälpte mig i fortsatt utforskande att så långt som möjligt förstå vad variationen i resultatet var uttryck för, samtidigt som det abduktiva förhållningssättet gav mig stöd för vissa slutledningar. Till exempel att emotioner har en central betydelse vid identifiering och hantering av intressekonflikter.

10 Redogörelsen för abduktion bygger på Qvarsells (1994) och Granbergs (1996) framställ-ningar.

Design – studiens upplägg och genomförande

En studies syfte har avgörande betydelse för hur man väljer att designa den.

Upplägget ska med andra ord leda till att forskningsfrågorna som rör det valda studieobjektet kan besvaras på ett avsett och meningsfullt sätt.

Jag har haft förmånen att kunna genomföra en pilotstudie¹¹ som syftade till att få ökad kännedom om forskningsområdet, pröva forskningsfrågor och generera nya, mer preciserade frågeställningar inför detta avhandlingsarbete.

Pilotstudien syftade också till att skapa ökad kunskap om vilka metoder som kunde lämpa sig bäst i huvudstudien (Falkenström 2008). I pilotstudien in-tervjuade jag fyra chefer, två kvinnor och två män. De var läkare med många års erfarenhet av sina respektive specialområden och chefer över läkare och andra medarbetare. Två var verksamhetschefer och de satt alla i olika led-ningsgrupper. Pilotstudien lärde mig bl.a. att intressekonflikter är vanligt förekommande i vårdchefers praktik, att de är svåra att hantera och att svå-righeterna kan drabba såväl chefer som medarbetare.

Mot bakgrund av de fynd jag gjorde i pilotstudien drog jag slutsatsen att det fordras fortsatta kvalitativa analyser för att få fram kunskap och förståel-se om hur informanterna identifierar och hanterar intresförståel-sekonflikter. Jag valde därför att genomföra intervjuer. Ett motiv till detta val är studiens ex-plorativa, upptäckande, ansats och avsikt att på djupet, både individuellt och kontextuellt, skapa kunskap om verksamhetschefernas identifiering och han-tering av intressekonflikter, samt handlingsförutsättningar för detta. Förutom ämnets komplexitet valde jag intervjuer därför att informanterna i ovan nämnda pilotstudie i flera fall inte hade reflekterat tillräckligt över studiens frågeställningar för att kunna ge meningsfulla svar på enkätfrågor. Jag drog därför slutsatsen att det under intervjuerna också fordrades utförligt berät-tande, konkreta exempel, följdfrågor och kritisk reflektion för att kunna ut-vinna kontextuellt bunden och giltig kunskap.

En vanlig kritik, och en uppenbar risk, är att intervjuer inte räcker för att nå fullödig kunskap om informanternas handlingar, d.v.s. för att i mitt fall få veta hur verksamhetschefer faktiskt hanterar intressekonflikter. Så kallad triangulering, att använda exempelvis såväl enkäter, observation som inter-vjuer, brukar tillämpas i syfte att öka validiteten (Cohen & Manion 1989).

Därför avsåg jag initialt att komplettera intervjuer med observation för att kunna iaktta hur informanterna agerar. Pilotstudien visade dock att infor-manterna inte hanterade intressekonflikter vid bestämda möten, utan löpande i arbetet, många gånger i det tysta, hemma eller på väg till och från arbetet – och inte minst genom en många gånger lång och utdragen process. Det

11 Pilotstudien finansierades av Sveriges Läkarförbund. Huvudman var Centrum för Bioetik vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Studien genomfördes i samarbete med Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Design – studiens upplägg och genomförande

En studies syfte har avgörande betydelse för hur man väljer att designa den.

Upplägget ska med andra ord leda till att forskningsfrågorna som rör det valda studieobjektet kan besvaras på ett avsett och meningsfullt sätt.

Jag har haft förmånen att kunna genomföra en pilotstudie¹¹ som syftade till att få ökad kännedom om forskningsområdet, pröva forskningsfrågor och generera nya, mer preciserade frågeställningar inför detta avhandlingsarbete.

Pilotstudien syftade också till att skapa ökad kunskap om vilka metoder som kunde lämpa sig bäst i huvudstudien (Falkenström 2008). I pilotstudien in-tervjuade jag fyra chefer, två kvinnor och två män. De var läkare med många års erfarenhet av sina respektive specialområden och chefer över läkare och andra medarbetare. Två var verksamhetschefer och de satt alla i olika led-ningsgrupper. Pilotstudien lärde mig bl.a. att intressekonflikter är vanligt förekommande i vårdchefers praktik, att de är svåra att hantera och att svå-righeterna kan drabba såväl chefer som medarbetare.

Mot bakgrund av de fynd jag gjorde i pilotstudien drog jag slutsatsen att det fordras fortsatta kvalitativa analyser för att få fram kunskap och förståel-se om hur informanterna identifierar och hanterar intresförståel-sekonflikter. Jag valde därför att genomföra intervjuer. Ett motiv till detta val är studiens ex-plorativa, upptäckande, ansats och avsikt att på djupet, både individuellt och kontextuellt, skapa kunskap om verksamhetschefernas identifiering och han-tering av intressekonflikter, samt handlingsförutsättningar för detta. Förutom ämnets komplexitet valde jag intervjuer därför att informanterna i ovan nämnda pilotstudie i flera fall inte hade reflekterat tillräckligt över studiens frågeställningar för att kunna ge meningsfulla svar på enkätfrågor. Jag drog därför slutsatsen att det under intervjuerna också fordrades utförligt berät-tande, konkreta exempel, följdfrågor och kritisk reflektion för att kunna ut-vinna kontextuellt bunden och giltig kunskap.

En vanlig kritik, och en uppenbar risk, är att intervjuer inte räcker för att

En vanlig kritik, och en uppenbar risk, är att intervjuer inte räcker för att