Metoddiskussion

En allmän litteraturöversikt innehållande kvantitativa och kvalitativa artiklar valdes för att kartlägga vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja sömnen hos personer med

demenssjukdom. Fribergs (2017) allmänna litteraturöversikt ansågs vara en lämplig metod givet examensarbetets syfte, då den gav en tydlig och aktuell kartläggning av relevant forskning inom det valda intresseområdet. Användning av både kvantitativa och kvalitativa artiklar ledde till att resultatet blev djupare och bredare samt att resultaten kan synliggöras ur flera olika synvinklar vilket sågs som en styrka. Styrkan hos kvantitativa artiklar är att resultatet innehåller flera mätbara värden från den aktuella forskningens effekter på sömn.

Kvalitativa artiklarnas styrka är att resultatet beskrivs med ord istället för mätbara värden, vilket medför en djupare förståelse av effekten av omvårdnadsåtgärder på sömnen hos deltagare. En svaghet i examensarbetet ansågs vara att resultatet mestadels bestod av

kvantitativa studier. Att majoriteten av resultat bestod av kvantitativa artiklar berodde på att författarna hade svårigheter med att hitta kvalitativa artiklar till examensarbetet.

Svårigheterna med att hitta kvalitativa artiklar antogs bero bland annat på kognitiv nedsatt förmåga hos personer med demenssjukdom vilket ger svårigheter i att uttrycka, förstå eller följa instruktionerna under studier.

En annan analysmetod som skulle kunna vara aktuell för examensarbetet var systematisk litteraturstudie. I en systematisk översikt görs inga avgränsningar till de valda kvantitativa och kvalitativa forskningsarbetet jämfört med allmän litteraturöversikt. Att inga

avgränsningar görs i en systematisk översikt bidrar till bredare och djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Ytterligare en studiemetod är empiriska studier. De baseras på berättande av upplevelser och genomförs via intervjuer och enkäter. Denna typ av studie är tidskrävande och var därmed inte genomförbar på grund av tidsramen som kursen

begränsades till. Dessutom hade en sådan studie krävt ett godkännande vid etikprövning, vilket inte heller passade med detta arbetes tidsaspekt på 10 veckor. På grund av studietidens

29

begränsning upplevdes denna metod omöjlig att genomföra och istället ansåg författarna att en allmän litteraturöversikt skulle vara en lämplig metod med syftet att sammanställa de utvalda vetenskapliga artiklarna om hur vårdpersonal inom hälso- och sjukvården i klinisk praxis skulle kunna främja sömnen hos personer med demenssjukdom. Det hade dock varit intressant med intervjuer från vårdpersonal gällande vilka omvårdnadsåtgärder de anser främjar sömn hos personer med demenssjukdom. Detta hade troligen gett en djupare förståelse av omvårdnadsåtgärder. Trovärdiga sökmotorer som Cinahl Plus, Medline och PubMed som databas med innehållande av Peer-review som granskade vetenskapliga artiklar stärker trovärdigheten i artikel. Totalt valdes tolv artiklar ur dessa databaser ut som

relevanta för examensarbetet. Genom att använda valda sökord utifrån syftet såsom sleep*

and dementia and nursing measures i databaser ökade möjligheterna att hitta relevanta artiklar vilket stärker trovärdigheten i de funna artiklarna. För att trovärdigheten i examensarbetet skulle kunna förstärkas användes en tydlig beskrivning av syftet, en

problemformulering med tydliga kopplingar till forskning, samt att den valda metod svarade mot syftet. De här fyra viktiga kriterierna som trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelsebarhet skall uppnås förklarar Mårtensson och Fridlund (2017) för att forskningen skall ses som trovärdig och av god vetenskaplig kvalitet.

Användandet av Inklusionskriterier och exklusionskriterier utifrån studiens syfte och problemformulering ledde till att examensarbetet uppnår målet med att kartlägga omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos personer med demenssjukdom.

Inklusionskriterierna för de valda studierna var att artiklarna skulle vara publicerade inom ett tidsspann på 10 år (2011–2021). Samtliga artiklar har genomgått Peer-Review vilket antogs höja trovärdigheten i examensarbetet. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att alla artiklarna ska genomgå Peer-review, det vill säga att artiklarna ska kvalitetsgranskas av oberoende experter inom forskningsområdet innan publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Författarna valde att inkludera studier som var skrivna på engelska, vilket ansågs vara både en styrka och en svaghet. Engelska är ett internationellt språk vilket innebär att publicerade artiklar på engelska underlättar för de flesta sökandes förståelse, vilket anses som styrka.

Svagheten består i att ingen av författarna till detta examensarbete har engelska som modersmål, vilket kunde leda till misstolkning och missuppfattning av studiernas innehåll som möjligtvis försvagade resultatet. Artiklarna som inte berörde sömnfrämjande åtgärder samt inte genomgått Peer-Review valdes bort för att bibehålla trovärdigheten i arbetet.

Examensarbetet bestående av nio kvantitativa och tre kvalitativa artiklar är representerad från Europa, Asien, Nordamerika och Oceanien, vilket ansåg vara en styrka i arbetet. Dessa studier från olika länder ger en styrka till bekräftelsebarhet och pålitlighet eftersom studierna

30

visar gemensamma drag för omvårdnadsåtgärder som kunde främja sömnen hos personer med demenssjukdom oavsett land. Studiens internationella perspektiv ansågs förstärka examensarbetets resultat. De utvalda artiklarnas kvalitet granskades utifrån inspiration av Fribergs (2017) kvalitetsfrågor, vilket gav examensarbetet tyngre trovärdighet.

Analysen genomfördes efter att utvalda artiklar till examensarbetets resultat färdigställts.

Texterna lästes noggrant för att få en bild av studiernas helhet. Strukturen som användes i detta examensarbete vid granskning av artiklar baseras på jämförelse mellan flera studier vilka hanterar samma område. Detta för att identifiera skillnader och likheter i studiernas syfte, metod och resultat. I ett separat papper skrevs varje artikels sammanfattning ned som ett stöd i analysprocessen. Vid fastställandet av artiklarna skrevs dessa i en översiktstabell med färgkodning för likheter och skillnader i syfte, metod och resultat som ett stöd i analysprocessen. De syften som liknade varandra bildade en egen grupp och de syften som inte liknar några andra hamnade i en annan grupp. Likheter och skillnader studerades för att jämföra artiklarnas resultat genom att färgkoda med exempelvis grön och blå färg för att skapa en överblick. Slutligen gjordes en sammanställning av det som analyserats fram och artiklarnas analys till examensarbete sammanställdes i en förtydligande överblick av innehållet. Författarna läste artiklarna enskilt och gemensamt, och sedan diskuterades artiklarnas innehåll tillsammans för att få helhetsbild av studiernas innehåll. Därefter diskuterade författarna likheter och skillnader i studierna innehåll utifrån färgkodningen i tabellerna. Detta gjordes för att pålitligheten och trovärdigheten skulle stärkas under genomförandet av examensarbetet. Att tydligt genomföra analysprocessen samt att författarna separerar sina egna synpunkter från fakta ökar bekräftelsebarheten i arbetet.

Detta styrks av Forsberg och Wengström (2013) som skriver att bekräftelsebarheten i arbetet ökar när analysens utförande är tydligt beskriven.

Examensarbetet granskades av bekanta med akademisk bakgrund och gav återkoppling till författarna. Detta höjde troligen pålitligheten, trovärdigheten och överförbarheten i

examensarbetet. Mårtensson och Fridlund (2017) beskriver att bekräftelsebarhet handlar om att arbetets process är tydlig och adekvat samt innehåller objektiva bedömningar utan

förförståelse. Därför försökte författarna till examensarbetet skapa en bekräftelsebarhet genom noggrannhet och tydlighet i metoddelen samt med en objektiv bedömning så att arbetet vid behov ska kunna göras om med samma förutsättningar. Vid tveksamheter granskades de svåra engelska orden av författarna med lexikon och andra

översättningsmetoder (Google translate) för att undvika feltolkning. Författarna upplevde att det ännu inte genomförts lika mycket kvalitativ forskning som kvantitativ forskning på

31

området troligen på grund av nedsatt kognitiv förmåga hos personer med demenssjukdom.

Därför hade författarna svårt att inkludera relevanta kvalitativa studier lika mycket som kvantitativa studier i examensarbetet. Detta gav författarna en upplevelse av svagheter i att använda sig av mestadels kvantitativa artiklar vilket gör att djupare förståelse för fenomenet saknas. Författarna upplevde samarbetet som väl fungerande, vilket bidrog till bättre och djupare förståelse i processarbetet. Författarna bearbetade materialet utifrån olika

synvinklar genom diskussioner och omläsningar av texter och artiklar. Detta för att reducera eventuella missförstånd och misstolkningar med hopp om att bidra till en ökad trovärdighet i examensarbetets kvalité. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att upprepade läsningar av artiklar bidrar till bättre förståelse av innehållet som resulterar till att arbetet väl

bearbetas före resultatet. Författarna upplevde svårigheter att hitta flera artiklar som utgick från vårdpersonalens perspektiv inom vård och omsorg.