Detta arbete har baserats på en litteraturstudie och en fallstudie där relevant fakta har inkluderats i litteraturstudien som avspeglar arbetets ämne. Denna fakta är inhämtad från vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter, examensarbeten, böcker etc. Den fakta som samlats in har kritiskt granskats av författarna av detta examensarbete för att erhålla pålitlig information som inte är riktad, dock kan felkällor ändå uppstå till följd av att andra författare tolkat information fel. För att undvika så mycket som möjligt att ta del av information som kan ha tolkats fel har så många källor som möjligt inhämtats från referenslistor i andra examensarbeten och forskningsartiklar för att nå information så nära originalet som det går. Arbeten som är skrivna av författare som är involverade i forskning inom det studerade ämnet har valts att användas till så stor utsträckning som möjligt då det anses generera en lägre andel fel om en bredare kunskap finns hos författarna till de refererade källorna i detta examensarbete.
Vidare anses även information hämtade från diverse lagtexter i form av EKS (BFS 2015:6) och PBL (SFS 2010:900) som trovärdiga då dessa är primära källor. Dock kan osäkerheter ses kring källorna Öberg (1997) och Alwood (1985) då dessa är relativt gamla och fakta kan ha förändrats. Denna sannolikhet anses dock som liten då informationen i böckerna kretsar kring ämnena kommunikation och kultur, vilka betraktas som områden som inte förändras nämnvärt under tid. När det kommer till de rapporter, vetenskapliga artiklar och tidigare examensarbeten som litteraturstudien baseras på har författarna strävat efter att finna aktuella källor.
Med tanke på att de företag som intervjuades i detta examensarbete inte tillämpar eller har tillämpat ett globalt samarbete på exakt liknande sätt så medför detta att resultaten från intervjuerna inte kan jämföras rakt av med samma ingående faktorer. Vidare eftersom Företag 4 inte under sitt samarbete med Indien beställde samma sorts handlingar som de övriga tre företagen kan detta företag inte jämföras med de andra rakt av. Dock kan jämförelser göras angående de aspekter som detta examensarbete har tagit upp alltså tid, kostnad, kommunikation och kvalité.
Ytterligare en felkälla kopplad till intervjuerna är att de frågor som ställts tolkas på olika sätt beroende på vilken respondent som besvarat dessa. Följdfrågor som uppstod under
intervjutillfället blev även olika beroende på vem som intervjuades och i vilket sammanhang som följdfrågan uppkom i. Detta resulterar i att svaren blev varierande beroende på vilket företag som intervjuades och resultatet blir olika vid jämförelse mellan företagen, något som genererar att det blir svårare att väga svaren mot varandra.
För att få ett tydligare och bredare resultat hade studien behövt studera fler företag, vilket då skulle bidra till ett generellare resultat för en större del av byggbranschen. Detta hade även gett resultatet mer trovärdighet och styrka samt hade mer samband kunna hittats. Med tanke på att detta examensarbete endast är på kandidatnivå är det inte tillräckligt omfattande för att inkludera allt för många företag och därav har det valts att avgränsas till de fyra
SLUTSATSER
Examensarbetets syfte var att undersöka hur samarbeten mellan svenska företag inom konstruktionsbranschen och utländska projektörer fungerar. Målet var att utvärdera om ett sådant samarbete är fortsatt lönsamt att utveckla i framtiden samt om de svenska kraven uppnås. Examensarbetet svarar även på hur andra faktorer som kommunikation, tid och kostnad samt hur tillgång på resurser påverkar ett samarbete med ett utländskt företag. Examensarbetet är framtaget med hjälp av litteraturstudie och en fallstudie som inkluderade intervjuer och dokumentanalys. Intervjuerna genomfördes hos fyra företag som tillämpar eller har tillämpat ett globalt samarbete.
Nedan presenteras examensarbetets slutsatser.
• Om ett företag i Sverige funderar på att utöka sina resurser och starta ett samarbete med ett utländskt företag är det med stor fördel att välja ett företag som har vana sedan tidigare att samarbeta med ett nordiskt företag. Detta med tanke på att det företaget redan har förståelse över hur vår organisationsuppbyggnad ser ut och de vet på vilket sätt vi vill arbeta.
• När ett samarbete inleds är det viktigt att bibehålla kompetensen i det svenska företaget för att kunna leda och styra det utländska företaget på ett bättre sätt samt för att kunna utföra granskning av handlingarna i Sverige. Vidare är det viktigt att bibehålla kompetensen i det egna företaget ifall lågkonjunktur inträffar och det utländska samarbetet måste avslutas.
• Vidare att fokusera på vid ett globalt samarbete är att tänka långsiktig och se över helhetskostnaden. Fokus bör då ligga på att samarbetet ska utföras under en lång tidsperiod där en budget behöver göras för att förutspå om samarbetet kommer generera i en vinst eller förlust. Konkurrenskraften kan även öka med hjälp av att samarbeta med utländska företag, detta till följd av att företaget kan ta sig an fler projekt till en lägre kostnad samt öka sin produktion. Sedermera kan de även stå sig konkurrenskraftiga mot den rörliga konjunkturen.
• För att underlätta de kommunikationssvårigheter som kan uppstå vid ett samarbete är det viktigt från start att vara förberedd på att kommunikationsproblem kan uppstå. Att sätta upp en kommunikationsplan med tydliga kommunikationsmetoder kan bidra till att missförstånd minskas. Det är även viktigt att se sin samarbetspartner i utlandet som en del av sin egna organisation samt att träffas och lära känna varandra för att på så sätt minimera kommunikationssvårigheter på grund av språk och
kulturella skillnader.
• Det råder ingen brist på kunskap och kompetens i utlandet, men för att bibehålla rätt kvalité på de handlingar som beställs och uppnå de svenska kraven är det viktigt med tydliga riktlinjer och mallar till de utländska projektörerna. Utbildning inom de svenska normerna är även viktigt samt att ha ett kvalitetssystem för granskning med egenkontrolldokument för att bibehålla god kvalité på konstruktionshandlingarna.
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Nedan redovisas förslag till fortsatt arbete som författarna under arbetes gång reflekterat över.
• Som en fortsättning på detta examensarbete kan fler företag studeras inom
projekteringsstadiet med fokus på konstruktionshandlingar som beställs av utländska företag och ett globalt samarbete råder. Detta skulle ge ett bredare resultat som bidrar till en större slutsats till om ett globalt samarbete är relevant i byggbranschen i
framtiden.
• I detta examenarbete har nästintill endast högre chefer inom företagen intervjuas, istället skulle det vara relevant att i en vidare studie studera hur projektledare resonerar om samarbetet. Detta på grund av att dessa projektledare har mer daglig kontakt med de utländska aktörerna och det är dom som oftast granskar
handlingarna som utförs hos de utländska projektörerna.
• Det kan även vara intressant att studera en annan bransch som anlitar utländsk arbetskraft och i så fall i en bransch där ett globalt samarbete har pågått under en längre tidsperiod än i byggbranschen. Där det då blir av intresse att undersöka om det finns likheter med den här studiens för- och nackdelar.
• Vidare kan även en studie vara relevant att göra från en annan synvinkel, som bland annat att studera de utländska aktörerna och se vad de anser om samarbetet. Vad möter de på för svårigheter? Vad anser de om kommunikationen? Är det lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv? Är det svårt att tyda de svenska lagar, föreskrifter och regler som råder? Påverkas dom av vår organisationsuppbyggnad?
• Studera hur de utländska aktörerna har specifikt anpassat sig till den svenska marknaden är även ett förslag till fortsatt arbete. Där det kan vara intressant att studera om hur de anpassat sig till den svenska marknaden för att tjäna pengar samt om det finns utländska företag som bara arbetar med Sverige eller andra nordiska länder.
REFERENSER
Allwood, J. (1985). Tvärkulturell kommunikation. Göteborg: Institutionen för lingvistik. Bergenudd, C. (2003). Bygghandlingar 90–2, Redovisningsteknik. Stockholm: SIS. Bergkvist, F. & Garney, H. (2009). Kommunikation i byggprocessen (Kandidatuppsats, Lunds Tekniska Högskola). Nerladdad från
http://www.bekon.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/HGarney_FBergqvist_Examensarbet e_20091221_inlaemning_3.pdf
BFS 2015:6. Boverkets konstruktionsregler, EKS 10. Karlskrona: Boverket.
Booz & Company. (2008). Offshoring the Brains as Well As the Brawn: Companies Seek
Intellectual Talent Beyond Their Borders. USA: Booz & Company Inc. Nerladdad från
https://www.strategyand.pwc.com/media/uploads/OffshoringtheBrainsasWellastheBrawn.p df
Bosch, P., Buser, M., Koch, C. (2016). Teknikkonsulter med och utan
globaliseringsstrategier – en förstudie (1). Göteborg: CMB. Nerladdad från
https://www.cmb-chalmers.se/wp-content/uploads/2015/10/CMB_kortrapport_Koch- mfl.pdf
Boverket. (2019-02-28). Eurokoder och nationella val i EKS. Nerladdad 2019-04-12, från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/nationella-val-i-eks/
Boverket. (2019-02-12). Kontroll. Nerladdad 2019-04-12, från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/kontroll/
Boverket. (2019-02-01). Roller och ansvar i EKS. Nerladdad 2019-04-12, från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- konstruktionsregler/om-eks/roller/
Boverket. (2019-01-30). Om boverkets konstruktionsregler, EKS. Nerladdad 2019-04-12,
från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-
konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/nationella-val-i-eks/
Boverket. (2018-09-07). Konstruktionsdokument. Nerladdad 2019-04-04, från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- konstruktionsregler/overgripande-bestammelser/konstruktionsdokumentation/
Bunyaratavej, K., Doh, J., Hahn, E. D., Lewin, A. Y., Massini, S. (2011). Conceptual issues in services offshoring research: A multidisciplinary review. Group & Organisation
Management, 36 (1), 70-102. doi: 10.1177/1059601110390996
Bunyaratavej, K., Hahn, E. D., Doh, J. P. (2007). International offshoring of services: A parity study. Journal of International Management, 13 (1), 7-21. doi: 10.1016/j.intman.2013.03.011
Cerruti, C. (2008). The impact of offshoring on firm competitiveness. Transition Studies
Review, 15 (1). 145–156. doi: 10.1007/s11300-008-0167-2.
Cooper, D. R. & Schindler, P. S. (2013). Business Research Methods. New York: McGraw- Hill/Irwin.
Fröderberg, M. (2014). The human factor in structual engineering: A source of uncertanty
and reduced structual safety. Faculty of Engineering, Division of Structural Engineering.
Lund: Lund University. Nerladdad från http://www.kstr.lth.se/fileadmin/byfy/files/TVBH-
5000pdf/TVBK-1046_Martin_Froederberg_Lic.pdf
Gustafsson, S. & Hansson, K. (2005). Utländsk arbetskraft i svensk byggsektor: En studie
av två NCC-projekt ur ett kommunikations- och kulturperspektiv. (Masteruppsats,
Chalmers tekniska högskola). Nerladdad från
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/7210.pdf
Gäfvert, F. & Hollbeck, S. (2017). Granskningsprocessen av bygghandlingar: The checking
process of construction documents. (Kandidatuppsats, KTH). Nerladdad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1137771/FULLTEXT01.pdf
Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i Organisation. Malmö: Liber.
Hätönen, J. & Eriksson, T. (2009): 30+ years of research and practice of outsourcing – Exploring the past and anticipating the future. Journal of International
Management, 15 (2), 142–155. doi: 10.1016/j.intman.2008.07.002
Jensen, P. (2012): A passage to India: A dual case study of activities processes and
resources in offshore outsourcing of advanced services. Journal of World Business,
47 (2), 311–326. doi: 10.1016/j.jwb.2011.04.018
Jensen, P. (2009): A learning perspective of the offshoring of advanced services.
Journal of International Business, 15 (2), 181-193. doi: 10.1016/j.intman.2008.06.004
Josephson, P. (2013). Långsiktig framgång – reducera fel och slöseri i byggandet. Malmö: AB svensk byggtjänst.
Koch, C. (2013). Offshoring engineering – Experiences of Scandinavian Engineering
Consultants. In S. Kajewski, K. Manley, K. Hampson K (Red.), Proceedings of
the 19th CIB World Building Congress, Brisbane 2013: Construction and Society.
Queensland University of Technology. Nerladdad från
http://www.irbnet.de/daten/iconda/CIB_DC27469.pdf
Konjunkturinstitutet. (2019-03-27). Högkonjunkturen bromsar in. Nerladdad 2019-04-04,
från: https://www.konj.se/publikationer/konjunkturlaget/konjunkturlaget/2019-03-27-
hogkonjunkturen-bromsar-in.html
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (2009). Kvalitet och föredömen – vad står kvalitet för
idag?. Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). Nerladdad från
Manning, S., Massini, S., & Lewin, A. Y. (2008). A dynamic perspective on nextgeneration
offshoring: The global sourcing of science and engineering talent.
Academy of Management Perspective, 22, (3), 35-54.
Messner, J. I. (2008). Offshoring of Engineering Services in the Construction Industry. Washington DC: The National Academies Press. Nerladdad från
https://www.nap.edu/read/12067/chapter/13
Nohrstedt, L. (2011a). Köper ni projektering från utlandet? Byggvärlden.
Nohrstedt, L. (2011b). Konsultjättarna pressar priserna för planeringen. Byggvärlden. Palm, G. (2005). Kostnadsjakt leder till sämre markarbete. Husbyggaren, (1), 28–32. Projektledning. (u.å.). Kommunikationsplan. Nerladdad 2019-05-03, från
https://projektledning.com/kommunikationsplan/
Roza, M., Van den Bosch, F. A. J., & Volberda, H. W. (2011): Offshoring strategy:
motives, functions, locations, and governance modes of small, medium-sized and
large firms. International Business Review, 20 (3), 314–323. doi:
10.1016/j.ibusrev.2011.02.002
Rinaldi, P. (2014). Kvalitetsstyrning i byggproduktion: En studie av ett samverkansprojekt.
(Kandidatuppsats, Uppsala universitet). Nerladdad från https://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:732067/FULLTEXT01.pdf
Severinson, H. (2009). Trovärdig egenkontroll: En handbok om egenkontroll i byggsektorn. Stockholm: EMTF Förlag AB.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.
Sveriges Byggindustrier (2019). Kylslagen byggkonjunktur (Rapport nr 1). Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Nerladdad från
https://www.sverigesbyggindustrier.se/UserFiles/Files/BI_Analys/BK1_2019.pdf
Sveriges Byggindustrier (2018). Byggkonjunkturen kyls ner (Rapport nr 1). Stockholm: Sveriges Byggindustrier. Nerladdad från
https://www.sverigesbyggindustrier.se/UserFiles/Files/Byggkonjunkturen-nr2-2018.pdf
Swedish standards institute. (u.å.). Bygghandlingar 90. Nerladdad 2019-04-12, från
https://www.sis.se/konstruktionochtillverkning/bygg/bygghandlingar-90-ritningar/
Tremm, K. (2015). Vem ansvarar för projekteringsfel: Aktörernas olika perspektiv i
byggprocessen. Alnarp: SLU. Nerladdad från
https://stud.epsilon.slu.se/7793/1/tremm_k_150304.pdf
Utredningen om bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande. (2015). Plats för fler som
bygger mer (SOU 2015:105). Stockholm: Socialdepartementet. Nerladdad från
https://www.regeringen.se/4ae76f/contentassets/403610e5854c470198af7f5f8df58626/plat s-for-fler-som-bygger-mer-sou-2015105
Wallin, M. (2004). Pengar kan sparas genom färre fel. Husbyggaren, (6), 18–24. Wilhelmsson, J. (2018). Utmaningar med utländsk arbetskraft på svenska
byggarbetsplatser (Masteruppsats, Lunds universitet). Nerladdad från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8952294&fileOId=895 2295