Denna studie bygger delvis på de semistrukturerade intervjuer som utförts och har varit betydande för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer ansågs i denna kontext vara passande för att skapa en förståelse och en tydlig bild över hur socialtjänstens arbete med kvinnor utsatta för mäns våld fungerar. Genom att skapa en intervjuguide med möjlighet till öppna frågor och följdfrågor fick respondenterna möjlighet att diskutera frågor utöver det som var inkluderat i intervjuguiden. En nackdel med
semistrukturerade intervjuer kan enligt Bryman (2018) vara att information kan bli
förbisedd. Respondenterna tillåts även att uppfatta och tolka frågorna på sitt eget sätt vilket kan leda till att frågorna tolkas på olika sätt av respondenten och av intervjuledaren. Bryman lyfter problematiken med generalisering i kvalitativa studier då det är respondenternas egna tolkningar och upplevelser som lyfts upp.
En annan nackdel med semistrukturerade intervjuer är svårigheten att replikera studien.
Detta enligt Bryman (2018) för att det blir omöjligt att kunna förutse vilka följdfrågor som forskaren har använt samt att respondenternas svar är beroende på hur de tolkar frågorna.
Bryman menar också att forskaren är det viktigaste redskapet vid datainsamling, vilket leder till att det som observeras och registreras är beroende på forskarens intressen.
I denna studie valdes respondenterna utifrån ett målstyrt urval då det ansågs vara det mest effektiva för att få svar på de frågor som var aktuella. På grund utav hög arbetsbörda och tidsbrist var det svårt att få tag på de respondenter som vi valt att inrikta oss på i första hand, därav behövde författarna vända sig till ytterligare en kommun för att få ihop antal
respondenter. Detta kan dock ge svar på studiens syfte och frågeställningar utifrån flera perspektiv avseende hur handläggningsprocessen i arbete med våldsutsatta kvinnor fungerar i olika kommuner.
Tillförlitlighet och äkthet kan värdera kvaliteten i denna studie genom användning av delkriterier som faller under tillförlitlighet och äkthet. Genom att ge en tydlig och ingående struktur över hur studien gått tillväga bidrar det till att studiens tillförlitlighet och äkthet ökar. Även intervjuguiden har bidragit till att studiens tillförlitlighet ökar då fokus har legat på vad som är väsentligt för syfte och frågeställningar.
Den abduktiva ansats som användes i denna studie har gjort att författarna använt sig av teoretiska perspektiv passande för området samtidigt som empiri samlats in (Bryman 2018).
Valet att använda en abduktiv ansats grundar sig i hur detta underlättar när det kommer till att förstå och tolka empirin och de samband som finns med hjälp av teoretiska perspektiv och därmed ökad förståelse.
Det finns för och nackdelar med den tematisk analys som intervjumaterialet är indelat utifrån. En fördel med att använda sig av denna analysmetod är att det underlättar och tydliggör när det kommer till att se mönster och samband. Genom att dela in svaren som respondenterna delgett i teman så framgick likheterna och skillnaderna tydligt och
därigenom så blev resultatet även enklare att tolka och sammanställa. Någonting som kan vara till nackdel när det kommer till att använda sig av tematisk analys är att risken finns att detaljer som inte förekommer hos flera kan gå obemärkta.
I denna studie har författarna tagit hänsyn till de fyra etiska principerna i enlighet med Bryman (2018). Författarna ser inga etiska problem med studien då samtliga etiska
principerna och riktlinjer har följts under studiens gång. Dessa har författarna redogjort för under metodkapitlet.
7 SLUTSATSER
I resultatet av denna studie så kan författarna dra en rad olika slutsatser kring det vad som framkommit. Handläggningsprocessen i de kommuner vi granskat skiljer sig inte på ett avgörande sätt bortsett från när barn är inblandade. Samverkan och utbildning är två förbättringsförslag i arbetet med mäns våld mot kvinnor, eller våld i nära relation i allmänhet. Dessa förslag är någonting som författarna anser vara viktiga beståndsdelar i utvecklingen framåt till att kunna erbjuda de stöd och skydd om våldsutsatta kvinnor är i behov av.
Studiens syfte i koppling med det sociala arbetets praktik är att det ger en inblick i hur olika verksamheter inom två kommuner arbetar med mäns våld mot kvinnor. Studien lyfter upp styrkor och förbättringsområden inom båda verksamheterna. Studien ger även en indikation på hur mäns våld mot kvinnor är ett komplext samhällsproblem.
Författarna anser att fortsatt forskning inom ämnet i syfte att vidareutveckla och tillföra nya insatser inom arbetet är viktigt. Exempel på dessa skulle kunna vara att placera
våldsutövaren enligt tvångslag för att minimera skadorna på eventuella barn som är inblandade i bilden och även för att minimera de konsekvenser kvinnan kan få genom att behöva lämna sitt tidigare liv. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning handlar om
gruppsamtal. Med detta menar författarna att man skulle kunna erbjuda våldsutsatta kvinnor att samlas i grupp både enskilt men även tillsammans med andra kvinnor som har barn för att bara umgås och prata i en lättare kontext kring vad de varit med om. Detta tror
författarna skulle kunna bidra som motiverande eventuellt även i högre grad än samtalsstöd med en professionell då dessa kvinnor har en gemensam bakgrund och det kan vara enklare att lyssna och ta emot information från någon som själv varit i samma situation, här kan man även skapa kontakter som kan komma att hålla under en längre tid och som även kan bidra med att fortsatt framåt leva ett liv utan våld.
REFERENSER
Askheim, O (2007). Empowerment - olika infallsvinklar. I Askheim, Starrin, B., & Winqvist, T. (Red.). Empowerment i teori och praktik (s.18-32). Gleerup.
Brottsförebyggande rådet (2021). Konstaterade fall av dödligt våld. Brottsförebyggande rådet
https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa707b0a/1617022436822/Sammanfat tning_Dödligtvåld_2020.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Darj, F. (2021). Intersektionalitet. I L. Moser hällen (Red.). Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. (s. 56-65). Liber
Dufort, M,. Gumpert, C. H., & Stenbacka, M. (2013). Intimate partner violence and help-seeking – a cross-sectional study of women in Sweden. BMC Public Health, 13(1), 866–866. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-866
Ekström, V. (2014). Violence against women-social services support during legal proceedings. European Journal of Social Work, 18(5), 661–674.
https://doi.org/10.1080/13691457.2014.951600
Ekström, V. (2016). Bärare av det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. European journal of social work, 21(1), 61–73.
https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1255930
Ekström, V. (2017). Negotiating and justifying social services’ support for female victims of domestic violence. Nordic Social Work Research, 7(1), 18–29.
https://doi.org/10.1080/2156857X.2016.1203813
Ekström, V. (2018). Carriers of the troublesome violence: the social services’ support for female victims of domestic violence. European Journal of Social Work, 21(1), 61–73.
https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1255930
Freivalds, L. (1997). Inledning. I Olsson, & Wiklund, G. (Red). Våld mot kvinnor (s.7-40).
Fritze.
Gottzén, L. (2019). Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor. I G.Heimer., A. Björck., U.
Albért., & Y.Haraldsdotter (red.). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (S. 129-146). Studentlitteratur.
Heimer, G.M. (red.) (2019). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. Studentlitteratur.
Hoppstadius, H., Olofsson, N., & Espvall, M. (2021). Professional Knowledge on Violence in Close Relationship in Swedish Social Services. Journal of Social Service Research, 47(1), 131–142. https://doi.org/10.1080/01488376.2020.1725219
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2021). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Gleerups.
Moser Hällen, L. (red.) (2021). Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Liber.
Olsson, M. & Wiklund, G. (1997). Våld mot kvinnor. Fritze.
Sinisalo, E. & Moser Hällen, L. (2018). Våld i nära relationer socialt arbete i forskning, teori och praktik. Liber.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 Socialstyrelsen (2007). Kostnader för våld mot kvinnor. En samhällsekonomisk analys.
Stockholm: Socialstyrelsen.
https://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/711/2006-131-34_rev.pdf#__utma=1.1463187788.1588595809.1638272403.1638272403.1&__utm
b=1.8.10.1638272403&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1638272403.1.1.utmcsr=google%7Cutmccn=(organic)%7Cutmcmd=orga nic%7Cutmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=96432924
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Natur & Kultur.
Wassén Eriksson, E. Smärtsam närhet: en bok om våld I nära relationer. Brottsofferjouren Sverige.
Wemrell, M., Stjernlöf, S., Aenishänslin, J., Lila, M., Gracia, E., & Ivert, A. (2019). Towards understanding the Nordic paradox: A review of qualitative interview studies on intimate partner violence against women (IPVAW) in Sweden. Sociology Compass, 13(6). https://doi.org/10.1111/soc4.12699
WHO, London School of Tropical Medicine & South African Medical Research Council (2013). Global and regional estimates of violence against women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence.
https://www.who.int/publications/i/item/9789241564625
Witt, L. & Diaz, C. (2019). Social workers’ attitudes towards female victims of domestic violence: A study in one English local authority. Child & Family Social Work, 24(2), 209–217. https://doi.org/10.1111/cfs.12604
BILAGA A - MISSIVBREV
Hej!
Vi är två socionomstudenter på Mälardalens högskola som i nuläget skriver vårt
examensarbete. Vi är intresserade att komma i kontakt med socialarbetare som har arbetat eller arbetar med våldsutsatta kvinnor. Syftet med denna studie är att undersöka
handläggningsprocessen inom socialtjänsten för att hjälpa kvinnor som blir utsatta av mäns våld.
Beräknad tid för intervjun är 40–60 minuter, vi kommer att spela in intervjun för att sedan transkribera. Insamlat material kommer endast att behandlas av oss i syfte till studien. Efter examinationen kommer allt material att raderas.
Det är frivilligt att medverka och du kan när som helst avbryta ditt deltagande. Du kommer att förbli anonym, vi behandlar alla personliga uppgifter konfidentiellt. Med detta menar vi att inga namn ges ut samt att vi kommer att använda fiktiva namn för att presentera
materialet.
För ytterligare information, kan du gärna höra av dig till Johanna Harman, jhn19002@student.mdh.se
Yonyta Essa, yea19001@student.mdh.se
Handledare: Osman Aytar, 016-15 36 14, osman.aytar@mdh.se
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor:
Hur länge har du arbetat med våldsutsatta kvinnor?
Vilka söker hjälp? Kvinnor som har barn eller kvinnor som lever ensam med sin partner?
Inledande tematiska frågor:
Hur ser handläggningsprocessen ut? Från det att ni får en orosanmälan till beviljad insats?
Vad fungerar bra under handläggningsprocessen?
Vad fungerar mindre bra?
Vad kan förbättras i handläggningsprocessen?
Följdfrågor som kan tillkomma:
Vilka stödinsatser finns det att erbjuda och vad innebär dessa?
Vad grundar sig bedömningarna på för att få en insats?
Finns det riktlinjer som ni i verksamheten förhåller er till?
Hur länge pågår den beviljade insatsen?
Vad är målet med de insatser ni beviljar?
Verksamheten
Känner du att det finns begränsningar i ditt arbete i relation till våldsutsattas behov?
Finns det något man kan göra annorlunda i arbete med våldsutsatta kvinnor?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00