Metoddiskussion

Våra intervjuer och observationer gav oss relevant material för studiens syfte och dessa metoder gav oss tillräckligt med material för att besvara forskningsfrågorna. Det som hade kunnat förbättrat materialet något och generera ett bredare resultat var att intervjua fler lärare.

Vi kontaktade ett flertal lärare för att få tag på ett minimum av åtta informanter, ifall vi hade fått tag på flera hade vi kunnat genomföra fler intervjuer. Däremot fick vi endast ihop sju informanter, varav en speciallärare. Vår initiala tanke var att ha lärare som varit verksamma i åk 1–3 på skolan men en lärare har endast varit verksam i årskurs 1 och 2. Eftersom det var svårt att få tag på informanter ansåg vi att även den informanten kunde ge oss relevant material för studiens syfte. Vår intention var att observera ASL-undervisningen på en av de aktuella skolorna men lärarna hade ett tillfälligt uppehåll under perioden studien

genomfördes. Detta hade kunnat bidra till ytterligare förståelse för arbetssättet och hur det anpassats till den aktuella skolan. Vi upplevde det som svårt att begränsa informanternas bidragande utsagor utifrån svenskundervisningen, då informanterna även diskuterade digitala verktyg i andra ämnen, såsom i matematikundervisningen. Vi är medvetna om att studien endast genomförts på två skolor i två olika kommuner och därför blir inte resultatet generaliserbart för skolor i övriga landet.

6 Framtida forskning

Det finns ett bristande utbud av forskning gällande digitala verktygs påverkan på elevernas språkinlärning. Därmed skulle framtida forskning inom området kunna bidra till större förståelse för elevernas kunskapsutveckling vid användande av digitala verktyg. Det skulle därmed vara intressant att studera spelapparnas påverkan på den tidiga läs- och

skrivinlärningen. Framtida studier skulle även kunna undersöka hur skrivandet på lärplattor och användandet av talsyntes påverkar elevernas språkinlärning i jämförelse med papper och penna. Dessutom skulle framtida studier kunna undersöka vad integrering av arbetssättet ASL i undervisningen innebär för elevernas språkinlärning. Framtida forskning skulle även kunna undersöka hur användandet av e-böcker kontra traditionella böcker kan leda till en skillnad i kunskapsinlärningen.

Det skulle vidare vara intressant att studera elevernas upplevelser av digitala verktyg i svenskundervisningen. Framtida forskning skulle kunna undersöka hur elever upplever skillnaden mellan användandet och icke-användandet av digitala verktyg gällande informationssökning.

Referenser

Bebell, D., Dorris, S., & Muir, M. (2012). Emerging Results from the Nation’s First

Kindergarten Implementation of iPads. Research summary. Auburn School Department.

Benton, B. K. (2012). The iPad as an Instructional Tool: An Examination of Teacher

Implementation Experiences. (Graduate Theses and Dissertations) [Doktorsavhandling].

University of Arkansas.

Blackwell, C. (2014). Teacher practices with mobile technology: Integrating tablet computers into the early childhood classroom. Journal of Education Research, 7(4), 1–25.

Blake, S., Winsor, D., Burkett, C., & Allen, L. (2011). Developmentally Appropriate Technology Practice: Exploring Myths and Perceptions of Early Childhood and Instructional Technology Professionals. Journal on School Educational Technology, 6(3), 35–48.

Chou, C.C., Block, L., & Jesness, R. (2012). A case study of mobile learning pilot project in K-12 schools. Journal of Educational Technology Development and Exchange, 5(2), 11–26. https://doi.org/10.18785/jetde.0502.02

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur.

Engen, L. (2002). ABC for lærare. Damm forlag.

Engin, M., & Donanci, S. (2015). Dialogic teaching and iPads in the EAP classroom.

Computers & Education, 88(2015), 268–279.

https://doi.org/10.1016/j.compedu.2015.06.005

Erstad, O. (2010). Digital kompetens. Näring för demokratin eller oreflekterat deltagande? I Carlsson, U. (Red.), Barn och unga i den digitala mediekulturen (s. 53–68). Nordicom, Göteborgs universitet.

Flewitt, R., Messer, D., & Kucirkova, N. (2015). New directions for early literacy in a digital age: the iPad. Journal of Early Childhood Literacy, 15(3), 289–310.

http://dx.doi.org/doi:10.1177/1468798414533560

Forsberg, A-C., & Lövgren, E. (2013). Med datorn som skrivverktyg - Vad? Hur? Varför?.

Sanoma Utbildning AB.

Genlott, A. A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67(2013), 98–104.

https://doi.org/10.1016/j.compedu.2013.03.007

Gu, C., & Lornklang, T. (2021). The Use of Picture-word Inductive Model and Readers’

Theater to Improve Chinese EFL Learners’ Vocabulary Learning Achievement.

Advances in Language and Literary Studies, 12(3), 120–126.

http://dx.doi.org/10.7575/aiac.alls.v.10n.4p.105

Gybas, V., Kostolányoyá, K., & Klubal, L. (2017). Experimenting with Support of Mobile Touch Devices for Pupils with Special Educational Needs. International Association for the Development of the Information Society. 89–94.

Khalid, M. S., Kilic, G., Christoffersen, J., & Purushothaman, A. (2015). Barriers to the Integration and Adoption of iPads in Schools: A Systematic Literature Review Based on the Philosophy of “Think Global, Act Local”. Proceedings of Global Learn, 2015, 335–

345.

Lu, Y.-H., Ottenbreit-Leftwich A., Ding, A.-C., & Glazewski, K. (2017). Experienced iPad-Using Early Childhood Teachers: Practices in the One-to-One iPad Classroom.

Computers in the Schools. 1–15.

http://dx.doi.org/10.1080/07380569.2017.1287543

Mangen, A., & Balsvik, L. (2016). Review article: Pen or keyboard in beginning writing instruction? Some perspectives from embodied cognition. Trends in Neuroscience and Education, 5(3), 99–106.

https://doi.org/10.1016/j.tine.2016.06.003

Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning. (Dnr 40–2011:2928 Version 1(6)).

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2019. Skolverket.

Steinberg, J.M. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Gothia.

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Liber.

Valiente, O. (2010). 1–1 in Education: Current Practice, International Comparative Research Evidence and Policy Implications. OECD Education Working Papers, (44), 1–19.

https://dx.doi.org/10.1787/5kmjzwfl9vr2-en

Walsh, V., & Farren, M. (2018). Teacher Attitudes Regarding Barriers to Meaningfully Implementing iPads in a Primary School Setting. Computers in the Schools, 35(2), 152–

170. https://doi.org/10.1080/07380569.2018.1462674

Wollscheid, S., Sjaastad, J., & Tømte, C. (2016). The impact of digital devices vs. Pen(cil) and paper on primary school students' writing skills – A research review. Computers &

Education, 95(2016), 19–35.

https://doi.org/10.1016/j.compedu.2015.12.001