Medoten för social redovisning hos HSB och Coop
Metoden som används för den sociala redovisningen är HSBs egen men den har tagit intryck
av den etiska banken Cooperatives Bank i England och har använt Deloittes checklista samt tagit lärdom av SAS och Skanska. HSB har utvecklat sin egen metod som var mest lämplig för dess sociala redovisningsprocess (se 2.4). Metoden som används av Coop baseras på standarden Global Reporting Initiative (G3) men Coop har prioriterat områden och formulerat indikatorer av störst relevans för dess verksamhet och delat upp hållbarhetsredovisningen annorlunda, dvs prestandaindikatorerna för Samhälle har olika innehåll hos GRI och Coop. Än så länge har KF sin hållbarhetsredovisning integrerat i årsredovisningen.
I hållbarhetsredovisningen redovisar kooperativen huvudsakligen samma indikatorer, relatera- de till medarbetare, jämställdhet, mångfald, utbildning och hälsa. Skillnader är att HSB inte redovisar mångfald och kompetens. Leverantörsaspekten inkluderar även etiska krav hos Coop samt att Coop redovisar dessa oftast i hållbarhetsredovisningen medan HSB i årsredo- visningen (se tabell 5.1.B).
Vid en jämförelse mellan GRI samt Coop och HSB framkommer det att kooperativen, trots att de redovisar ett mindre antal indikatorer, redovisar i stort sett samma indikatorer som GRI, nämligen “yrkesrelaterad hälsa och säkerhet”, “utbildning och undervisning” samt “mångfald och jämställdhet”. Hos Coop ingår alla aspekter som hos GRI, men samhälle har annat inne- håll och vissa benämningar skiljer sig. Hos HSB är skillnaden jämfört med Coop var dessa redovisas, i hållbarhetsredovisningen eller i årsredovisningen. (se tabell 5.1.A).
Jag anser att egna utvecklade metoder inte behöver ge bättre resultat i kommunikationen med intressenterna (som enligt teorin, se 2.2.4) , utan en anpassning kan göras även om kooperati- ven ugår från andra (redan existerande) metoder.
Integreras de sociala målen i de ekonomiska
De sociala målen integreras i de ekonomiska i HSB Riksförbunds årsredovisning och de eko- nomiska målen i de sociala i hållbarhetsredovisningen då HSB valt att inte skilja de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna men tar hänsyn till dessa. Detta förklaras med att de sociala målen måste relateras till de ekonomiska förutsättningarna och därför inte kan separeras.
Hos Coop integreras de ekonomiska målen i de sociala målen. Detta förklaras genom att ekonomi hänger ihop med hållbarhetsarbetet, det behövs lönsamhet för att kunna utveckla hållbarhetsarbetet. Därför redovisas ekonomi tillsammans med sociala frågor, hälsa och etik samt miljö.
KFs första koncerngemensamma hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2008 kommer att innehålla två delar som kompletterar den finansiella redovisningen, en miljöredovisning och
en social redovisning. Än så länge har KF sin hållbarhetsredovisning integrerat i årsredovis-
ningen, där det finns ett avsnitt om hållbar utveckling som inkluderar sociala frågor. Här inte- greras alltså de sociala målen i de ekonomiska på samma sätt som hos HSB Riksförbund. HSB kan komma att göra en integrering enligt Gray et al. (1996, s. 298) i framtiden, dvs. en inkludering av den sociala redovisningen i HSB Riksförbunds årsredovisning, m a o en inte- grering av de sociala målen i de ekonomiska. Då kommer det att finnas en skillnad mellan HSBs och Coops redovisning genom sättet dessa mål integreras. För närvarande arbetar både HSB och Coop enligt modellen som föreslås av Gröjer & Stark (se 2.2.1), nämligen en inte- grering av den finansiella redovisningen (de ekonomiska målen) i den sociala (de sociala må- len), eller mer exakt i hållbarhetsredovisningen. Jag anser att en integrering av hållbarhetsre- dovisningen med koncernredovisningen (koncernens förvaltningsberättelse, resultat- och ba- lansräkningar, noter och revisionberättelse), dvs i Riksförbundets årsredovisning hos HSB och KFs årsredovisning hos Coop kan vara ett bra sätt att ha all redovisning på ett ställe och samti- digt reducera kostnaderna jämfört med en separat hållbarhetsrapport. Detta är möjligt så länge hållbarhetsredovisning är frivillig och det inte införs en lag även för kooperativ att publicera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.
6.2 Vilka frågor med social betydelse fokuseras det på?
HSB har under 2007 börjat med ett antal indikatorer och exempel på händelser och aktiviteter, vilka presenteras ur ett intressentperspektiv. Det planeras flera indikatorer med de av intres- senterna valda frågeställningarna när data har samlats in. Det har inletts en uppföljning av
jämställdheten i styrelser, ledningar och bland personal och under 2008 tillkommmer med
största sannolikhet mångfalds- och utbildningsfrågor. Dessa är planerade för utvecklingen av hållbarhetsarbetet under 2008, som det framkommer ur MMM s. 38.
HSB har prioriterat medarbetare (jämställdhetsfrågor53) samt intressentdialogen (2008–2011) som omfattar medarbetare, kunder, leverantörer och samhälle under det första året (2008) samt medlemmar och allmänheten under det andra året (2009). De viktigaste intressenterna är medlemmarna hos båda kooperativen. Coop fokuserar på socialt ansvar och samhällsansvar (enligt KF:s policy för hållbar utveckling) under de närmaste åren (plan för 2010-2020, se 5.2). Detta omfattar medarbetare, medlemmar, kunder och samhälle. Båda kooperativ har ut- gått från ett intressentperspektiv med i stort sett samma intressentgrupper (se 4.1.1 och 4.2.1). HSB fokuserar på några frågor och har ännu inte börjat redovisa aspekterna mänskliga rättig- heter och produktansvar; Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. I enlighet med SIS, Pearce och GRI (se 2.2.2) har kooperativen gjort prioriteringar för att kunna fokusera på de viktigaste frågorna samt börjat med de praktiska och lättast genomförbara områdena.
6.3 Läggs vikten på det sociala bokslutet eller på sociala redovisningsprocessen?
HSB anser att processen är viktigare än rapporten men det sociala bokslutet är också viktigt, vilket stämmer överens med teorin enligt Pearce och Pestoff (se 2.2.3) men endast delvis med vad användarna av Spreckleys metod anser (Nutek, 2002, se 2.2.3).
Båda aspekterna anses vara lika viktiga hos Coop. Rapporten möjliggör en trovärdig kommu- nicering av resultaten medan processens funktion är framtagningen av relevanta uppgifter som
53
möjliggör en identifiering av problemen och förbättringsåtgärder. Orsakerna till varför de an- ses vara lika viktiga överensstämmer med teorin (enligt Pearce och Pestoff) (se 2.2.3).
Eftersom HSB lägger vikten på den sociala redovisningsprocessen har de möjlighet att dela upp arbetet under flera år då målet är att förbättra den sociala rapporten inte att avsluta den. Detta anges av Nutek (se 2.2.3) och Israelsson & Dünkelberg (se 5.3). Detta skulle kunna tolkas som att deras metod inriktar sig på processen, anser jag, vilket innebär att deras mål är att förbättras. Coop anser båda aspekterna vara lika viktiga som kan tolkas som att målet är både att förbättras och att redovisa resultaten, att avslutas.
Processen förbättrar kommunikationen och möjliggör intressenternas påverkan. Kommunika- tion är viktig både för HSB och Coop eftersom de styrs av medlemmarna som deltar i besluts- fattande och som är de viktigaste intressenterna.
HSB betonar processen och använder huvudsakligen kvantitativa indikatorer (se 5.5 och 5.2). HSB planerar att utöka användningen av kvalitativa indikatorer och ifall dessa kommer att ö- verväga de kvantitativa kommer det att stämma med vad Hassel anser (se 2.2.5). Coop anser både processen och bokslutet vara lika viktiga och använder både kvalitativa och kvantitativa mått, vilket stämmer överens med teorin enligt Hassel.
6.4 Den sociala redovisningsprocessen - de olika stegen i processen
Jämförelse: enligt min observation liknar redovisningsprocesserna hos HSB och Coop varan- dra och är i princip samma. Vissa steg som finns hos Coop fattas emellertid hos HSB. Även vissa steg som finns hos andra metoder fattas hos båda kooperativen förutom i redovisnings- processen som anges av Bold (se 2.2.4).
Det första steget policyformulering hos Coop saknas hos HSB vilket förklaras genom att styr- dokumentet ”HSB Kompassen 2008-2011”54 innehåller uppdrag, vision, mål, värderingar, synsätt, hållbarhet och uppföljning 2008-2011 samt tydliggörande av vision, uppföljningspro- cess och hållbarhets/ansvarsperspektivet har nyligen granskats.
Det andra steget förslag och fastställande/identifikation av indikatorer, är identiska hos HSB och hos Coop. Valet av indikatorer stämmer överens med teorin enligt Zadek et al. (se 2.6) och med GRI’s (se 2.2.4) och Nuteks åsikt (se 5.4) och med metoden av Zadek & Evans (se 2.2.4). Det finns likheter med Co-operative Bank, italienska Coop och Co-operative UK, där intressentdialogen och de kooperativa grundprinciperna ligger i fokus (se 2.6 och 4.1.2). Nästa steg är insamling av värden hos HSB medan Coop har två andra steg innan dess, näm- ligen utveckling och dokumentation av processer för informationsinsamling och utbildning. Den förstnämnda förbereder insamlingen medan utbildning innebär att de involverade lär sig nya metoder och användning av dataprogram. Som jag tolkar det, kan det antas att HSB redan har etablerade rutiner för informationsinsamling då de genomför regelbundet medlems- undersökningar och att de därför inte behöver förbereda det.
Enligt HSB är nästa steg diskussion om 0-lägen och eventuella målsättningar medan motsva- rande hos Coop är analys av resultatinformation och identifikation och prioritering av åtgär-
der. HSB befinner sig för närvarande i 0-lägesinsamling och räknar med att det kommer att ta
54
minst fyra år att ha hunnit igenom intressentdialogen för alla intressenterna samt kunna redo- visa alla ovannämnda steg. Coop befinner sig i en liknande situation vilket innebär att resultat från den första redovisningen inte lämnas förrän våren 2009.
HSB redovisar aktiviteterna genom en årlig redovisning där det beskrivs var man befinner sig i processen trots att redovisningen av alla stegen i processen inte är avslutad. Denna sorts information anser Pearce bör finnas med i den sociala redovisningen (se 2.2.5). Coop planerar att göra detta från och med 2008 och därför finns det ännu ingen information om var man befinner sig i processen.
Sista steget är en transparent redovisning om hur det har gått hos HSB och redovisning samt
revidering av mål/indikatorer hos Coop. Detta innebär att redovisa måluppfyllelse och avvi-
kelseförklaringar. En revidering av mål/indikatorer sker även hos HSB som kan resultera i nya indikatorer (MMM, s. 38).
Vid en jämförelse av redovisningsprocesserna hos HSB och Coop med de flesta metoderna (se 2.2.4) saknas det hos dessa två identifieringen av intressenterna som förväntas använda rapporten samt metoder för datainsamling. Denna observation skiljer sig inte från Pestoffs mening (se 5.4 där det ges även en förklaring till varför det inte finns något behov för”iden- tifieringen av intressenterna”). Som jag ser det är orsaken till att metoder för datainsamling inte nämns att de redan har etablerats och blivit en rutin.
6.5 Metoder för insamling av information och mått som används
Metoder för insamling av kvalitativ och kvantitativ information
HSB använder enkäter (webbaserat frågeformulär), medlemstidningen ”Hemma i HSB”, hem- sidan (HSBs medlemspanel), gemensamma datakällor för datainsamling; arbetsgruppen kan också komma med ideer. Coop använder (medarbetar)enkäter, kund-/medlemsundersökningar (webbenkäter), årliga enkäter till ägarna (konsumentföreningarna). Via diskussioner i med- lems- och butiksråden och Medlemspunkten erhålls också synpunkter och önskemål (4.2.2). Enkäter/webbenkäter används alltså för datainsamling hos båda kooperativen och är den van- ligaste metoden hos Coop.
Mått vid mätning av de sociala målen
Coop använder både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått men till viss del även berättande information alltså kvalitativ data. Metoderna som används för insamling av information samt måtten som används vid mätnin- gen av de sociala målen av de två kooperativ, stämmer överens med teorin enligt 2.2.5 om man bortser ifrån att HSB ännu inte använder kvalitativ data i stor omfattning.
Jag anser (som Pearce och GRI anser, se 2.2.5) att det behövs både kvalitativ och kvantitativ
information för att kunna ta hänsyn till alla intressenterna, men detta är också beroende på vad
som mäts. Ibland är det problematiskt att värdera vissa aktiviteter i siffror som t ex en förbättring av arbetsmiljön (vilket antyds av Kallinikos, se 2.2.5). I vissa fall kan däremot
kvantitativa mått dvs statistik vara nödvändigt för att möjliggöra en jämförelse mellan lik-
nande organisationer enligt vad Eurocoop och Herman & Heimovics anser, trots nackdelarna som anges av NEF (se 2.2.5).
6.6 Fördelar och nackdelar med social redovisning
Enligt HSB är den största fördelen med social redovisning att den underlättar samsyn och ut-
veckling vilket bidrar till att kunna bedriva en effektiv verksamhet, som är extra viktigt i den
här typen av verksamhet där överskott är medel och inte ett mål. Fördelen enligt Coop är att en transparent redovisning ökar dess trovärdighet, vilket anses även av GRI och Pay (se 2.2.6.). Inom HSB finns det också en strävan efter ökad genomskinlighet via Koden för före- ningsstyrning som planeras att implementeras i hållbarhetsredovisningen.
Bland nackdelarna kan nämnas svårigheter att koppla mått till aktiviteter, vilket stämmer öve- rens med teorin (se Spears och Ljungdahl, 2.2.6) eller att icke-finansiell information kan upp- fattas som svårtolkad och lättmanipulerad samt en avsaknad av etablerade redovisningsregler. Dessa nämns av Zadek, Businesscreation och Newport Wastesavers (se 2.2.6).
För att summera, min undersökning visar att den sociala redovisningen underlättar utveckling genom att den möjliggör en förbättring av samordning och samarbete vilket stämmer överens med vad SAN, Zadek (se 2.2.6) och Pearce (se 2.2.3) anser. Den kan även underlätta kommu-
nikationen med interna och externa beslutsfattare. Detta i sin tur underlättar intressenternas
påverkan, som är viktigt för kooperativ då de styrs av medlemmarna som deltar i beslutsfat- tande. Detta stämmer överens med teorin (se 2.2.3, 2.2.6 eller 6.3). Dessutom ökar en trans- parent redovisning trovärdigheten för kooperativet.
Enligt min åsikt är ett gemensamt synsätt ett stöd i beslutsfattande och bidrar till effektivt be-
slutsfattande. Den sociala redovisningen verkar som ett gemensamt kontrollverktyg både i-
nom kooperativet/organisationen och i samverkan med medlemmar och intressenter, som un- derlättar utvecklingen genom en gemensam uppföljning och förbättring av hållbarhetsarbetet. Här spelar intressentdialogen en viktig roll. Den ökar samtidigt kooperativets trovärdighet samt bidrar till att på bästa och mest effektiva sätt tillvarata intressenternas intressen.