• No results found

Metoden för social redovisning/ Integreras sociala mål i ekonomiska?

(Se 2.2.1 för teoridelen till denna fråga).

Både HSB och Coop har fristående hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen inte- greras i de sociala vilket stämmer överens med det som föreslås av Gröjer & Stark (se 2.2.1). HSB har ingen separat social redovisning utan en hållbarhetsredovisning som omfattar de e- konomiska, sociala och miljömässiga aspekterna. Denna kallas för ”Gemensam verksamhets- uppföljning med ett hållbarhetsperspektiv” (2007) och själva namnet är ”Människa, Medel och Miljö” (MMM), där det syftas på de sociala, ekonomiska och ekologiska målen. Det är ett fristående dokument där hållbarhetsarbetet redovisas per intressentgrupp och där vissa aspek- ter som står i Riksförbundets årsredovisning kan finnas med; den är deras egen metod men de har tagit intryck huvudsakligen från Cooperatives Bank i England (se 4.1.2). HSB har i enlig- het med Pearces (2003, s. 136) mening utvecklat sin egen metod som var mest lämplig för dess sociala redovisningsprocess (se inledning av 2.4).

Hållbarhet redovisas även i ett avsnitt i HSB Riksförbunds årsredovisning. När det gäller soci- al hållbarhet utgår HSB från en omfattande intressentdialog för att möjliggöra en uppföljning och förbättring av arbetet. Därav namnet ”Verksamhetsuppföljning”. Dessutom görs det konti- nuerliga undersökningar för medlemmar, medarbetare och allmänhet (HSB Riksförbunds års- redovisning 2007, s. 28).

I MMM integreras de ekonomiska målen i de sociala då HSB har valt att inte skilja de sociala, ekologiska eller ekonomiska dimensionerna men tar hänsyn till dessa. Orsaken är enligt HSBs respondent att de sociala målen måste ställas i relation till de ekonomiska förutsättningarna och därför inte kan separeras. Detta stämmer överens med Gröjer & Starks åsikt (se 2.2.1). I framtiden ser han dock gärna att de integrerar MMM med Riksförbundets årsredovisning och har den senares förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkningar, noter och revi- sionsberättelse som en inblandad del. Detta föreslås av Gray et al. (1996, s. 298) (se 2.2.1) Coop har inte heller någon separat social redovisning utan en hållbarhetsredovisning med de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna och har presenterat en hållbarhetsredovis- ning för verksamhetsåret 2007 (se 4.2.2). KF gör för första gången en koncerngemensam håll- barhetsredovisning för verksamhetsåret 2008 som kommer att innehålla två delar som kom- pletterar den finansiella redovisningen, en miljö- och en social redovisning (Coops respon- dent). Enligt KF:s policy för hållbar utveckling fokuserar Coop på miljön och människan (se 4.2.2). Än så länge har KF sin hållbarhetsredovisning integrerat i årsredovisningen för 2007, där det finns ett avsnitt om hållbar utveckling som även inkluderar sociala frågor (se kf.se). Identifiering och målsättning sker i samma affärsplaneprocess som för de ekonomiska målen vilket innebär att de ekonomiska målen integreras i de sociala (Coops respondent). Det är allt- så tvärtom än det som rubriken anger. VD-n för Coop säger att det behövs en bra lönsamhet

för att kunna utveckla hållbarhetsarbetet och fortsätta vara föregångare inom området. ”I den- na hållbarhetsredovisning finns därför ekonomi tillsammans med miljö och ekologi, sociala frågor samt hälsa och etik” (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 5, Vd-ord).

Trots att Coop har i sitt val av områden och indikatorer utgått från standarden Global Repor- ting Initiative (GRI), har den gjort en annan uppdelning samt valt att prioritera områden och formulerat indikatorer av störst relevans för sin verksamhet (se 4.2.2). Med andra ord har Coop anpassat GRIs riktlinjer till sin verksamhet. Jämfört med detta har HSB sin egen metod som är anpassad till verksamheten. Dessa egna utvecklade metoder ger bättre resultat i kom- munikationen med intressenterna enligt teorin (Israelsson & Dünkelberg, 2005, s. 7) (se inledning 2.2.4).

Eftersom Coop följer GRIs riktlinjer och HSB har inspirerats av Co-operative Bank som ock- så följer GRIs riktlinjer, görs, förutom en jämförelse mellan Coop och HSB även en jämförel-

se mellan GRIs (sociala) Prestandaindikatorer för Arbetsförhållanden och anständigt arbete

och motsvarande indikatorer i Coops och HSBs hållbarhetsredovisningar.Vid en jämförelse framkommer det att Coop och HSB huvudsakligen redovisar samma indikatorer, nämligen as- pekterna “yrkesrelaterad hälsa och säkerhet”, “utbildning och undervisning” samt “mångfald och jämställdhet”, vilka motsvarar LA7, LA10/LA12 samt LA13/LA14 hos GRI (se 2.6). Skil- lnaden är att Coop oftast redovisar dessa i hållbarhetsredovisningen medan HSB i årsredovis- ningen pga att de inte hunnit så långt. Beträffande överensstämmelse med GRIs riktlinjer så har endast grundindikatorerna LA7 C “yrkesrelaterad hälsa och säkerhet”, LA10 C “utbildning och undervisning” samt LA13 C och LA14 C “mångfald och jämställdhet” och tilläggsindikator LA12 A ”utbildning och undervisning” redovisats.

Tabell 5.1.A Jämförelse mellan GRIs (sociala) Prestandaindikatorer för Arbetsförhållanden och anständigt arbete och motsvarande indikatorer i Coops och HSBs hållbarhetsredovis- ningar:

HSB Coop

Yrkesrelaterad hälsa och säkerhet:

LA7 C

C=grundindikator (Core indicator)

frekvensen av skador, yrkessjuk- dom, förlorade dagar och frånva- rofrekvens samt antalet arbetsre- laterade dödsolyckor per region

redovisar andelen sjukfrån- varo (även arbetsskador) i årsredovisningen

redovisar andelen sjukfrånvaro (även arbetsskador) både i håll- barhetsredovisningen och årsredovisningen.

Utbildning och undervisning:

LA10 C

genomsnittliga träningstimmar per år, anställd och arbetstagarkategori

redovisar kompetensut- veckling i årsredovisnin- gen, men inte antalet un- dervisningstimmar som GRI.

redovisar ledarskap och medar- betarutveckling i hållbarhets- redovisningen, dock inte antalet undervisningstimmar som GRI.

Utbildning och undervisning:

LA12 A

A=tilläggsindikator (A=additional indicator)

andelen anställda i procent som får

redovisar medarbetarsamtal i årsredovisningen, dock anger inga andelar i procent av anställda som GRI

regelbundna prestations- och karriärutvecklingsgenomgångar

Mångfald och jämställdhet:

LA13 C

Sammansättningen av styrande organ och de anställdas uppdelning i kategorier efter kön, åldersgrupp, minoritetsgruppsmedlemskap och andra mångfaldsindikatorer.

redovisar kön, ålder, mi- noriteter endast bland de boende, båda två i håll- barhetsredovisningen.

redovisar kön, minoriteter, ålder (i årsredovisningen redovisas endast medelålder).

Mångfald och jämställhet:

LA14 C

förhållandet mellan mäns och kvinnors grundlöner per arbets- tagarkategori

redovisar löner för styrelse och övriga i årsredovisnin- gen men inte mäns och kvinnors löner som GRI.

redovisar löner för styrelse och övriga i årsredovisningen men inte mäns och kvinnors löner som GRI.

När det gäller aspekten ”yrkesrelaterad hälsa och säkerhet” överensstämmer Coops sätt att re- dovisa med det som Deloitte (Deloittes checklista, s. 3-4) anser, att viss information bör redo- visas både i årsredovisningar och i hållbarhetsredovisningar i de fall sådana publiceras.

Tabell 5.1.B Jämförelse mellan HSBs och Coops hållbarhetsredovisning:

HSB Coop

Uppdelning redovisning per följande intres- sentgrupper: medlemmar, med- arbetare, kunder, leverantörer och partner, samhället-lokalt och globalt.

en uppdelning på miljö-, socialt och sam- hällsansvar samt hälsa (tillhör produkter) (gäller pdf.-filen); på webbsidan presenteras (produkt)kvalitet separat istället för under socialt ansvar. Under socialt ansvar ingår kvalitet, rättvisemärkt sortiment (dessa två tillhör produktansvar), leverantörsaspekter, medarbetare, medlemmar och kunder. Här framgår det att förutom samhällsrelationer ingår resten av intressentgrupperna under socialt ansvar.

Medlemmar behandlar medlemsstyrning, för- bättringar på informationsområdet och medlemsundersökningar.

detta avsnitt redovisar Coop under Med- lemmar och kunder

Medlemmer och kunder

hos Coop handlar om medlemspanelen (enkät- undersökningar via Internet), direktpåverkan i butikerna och lokal anpassning i sortimentet.

Kunder är för det mesta medlemmar men även icke-medlemmar. Avsnittet handlar om BoNära-tjänster, kundundersökningar, medlems- och intressentdialog och kommu- nikation med medlemmarna och mellan föreningarna via nätverket.

detta avsnitt redovisar Coop under Medlemmar och kunder

Medarbetar- aspekten

omfattar jämställdhet, medarbetar- enkät, ålders- och könsfördelning hos anställda och ledningsgrupper (se 4.1.2 för information i siffror), arbetsmiljö (Riksförbundets årsre- dovisning).

Sjukfrånvaro och antalet anställda med könsfördelning redovisas i årsredovisningen.

Friskvård redovisas i årsredovis- ningen.

Jämställdhets-, mångfalds, ar- betsmiljö- och sponsringspolicy finns hos de flesta HSB-förenin- gar, mångfaldspolicyn hos ca 50%, sponsringspolicy hos vissa

föreningar t ex i Södertäljes års- redovisning. 2006).

omfattar jämställdhet, mångfald45, ökad kompetens och bättre ledarskap, könsfördel- ning av anställda och butikschefer, etnisk mångfald, medarbetarenkät om motivation, arbetsmiljö samt friskvård och personlig ut- veckling (se 4.2.2).

Sjukfrånvaro och antalet anställda med köns- fördelning redovisas både i hållbar-

hetsredovisningen och KF:s årsredovisning (även antalet arbetsskador och rån mot Coop redovisas).

Könsfördelning i företagsledningen redovisas i årsredovisningen (se 4.2.2).

har jämställdhets-, mångfalds, arbetsmiljö-och sponsringspolicy.

Leverantörer ställer miljö- och energikrav på sina leverantörer

ställer etiska och miljömässiga krav på sina leverantörer som måste skriva under Coops uppförandekod gällande mänskliga och fackliga rättigheter.

Samhället redovisar miljöarbete, bostadspo- litik, internationell engagemang i den ideella biståndsorganisationen Kooperationen Utan Gränser för att motverka fattigdom, samarbetet i den frivilliga samarbetsorga- nisationen ICA (International Co- operative Alliance) och inom EU.

redovisar hållbar samhällsutveckling både i Sverige och globalt som t ex att genom sortimentet i butikerna bidra till ökad inte- gration eller om att ge hjälp till självhjälp så att fattiga eller hemlösa kan förbättra sin situation; här inkluderas även miljöarbete genom t ex Kooperation Utan Gränser.

På grund av att de 33 HSB-föreningarna (med egen ledning och styrelse) som HSB-fede- rationen består av inte har en gemensam ekonomi, går det inte att göra hållbarhetsredovisnin- gen i form av en regelrätt årsredovisning med tillhörande förvaltningsberättelse. Varje HSB- förening gör sin egen årsredovisning med ekonomisk information. Den fristående hållbarhets- redovisningen inom HSB sker på ett gemensamt sätt inom HSB-föreningarna och samman- ställs i en redovisning för hela HSB. Därför är det endast möjlig en integrering av MMM-re- dovisningen med Riksförbundets årsredovisning (MMM-redovisningen, s. 15). På grund av detta kan det i framtiden komma att finnas en skillnad mellan de två kooperativens redovis- ningar om HSB kommer att integrera sin MMM-redovisning med HSB Riksförbunds årsredo- visning medan KF kommer att ha en fristående koncerngemensam hållbarhetsredovisning. Detta kommer då att innebära att HSB gör en integrering enligt Gray et al. (1996, s. 298), dvs. en inkludering av den sociala redovisningen i HSB Riksförbunds årsredovisning. För närva- rande arbetar både HSB och Coop enligt modellen som föreslås av Gröjer & Stark (se ovan och 2.2.1), nämligen en integrering av den finansiella redovisningen i den sociala redovisnin- gen, eller mer exakt i hållbarhetsredovisningen.

45 mångfald och kompetensutveckling tillkommer senare, antagligen nästa år; mångfaldsstatistik finns om HSB

5.2 Vilka frågor med social betydelse fokuseras det på?

Se även 2.2.2 för teoridelen till denna fråga samt jämförelsen under 5.1.

HSB har börjat med några indikatorer men räknar med att utvidga dessa så småningom. Enligt HSBs respondent har de börjat med en uppföljning av jämställdheten i styrelser, ledningar och bland personal och under 2008 tillkommer med största sannolikhet mångfalds- och utbild- ningsfrågor (se MMM, s. 38, planen för 2008). Detta kan jämföras med Co-operative Bank där mångfald och jämställdhet är en av de prioriterade områdena (se 4.1.2). vet inte om indikatorerna mångfalds- och utbildningsfrågor har tillkommit under 2008 enligt planen (den blev färdig i juli 2008).

En av de prioriterade områdena46 hos HSB under 2008-2011 är intressentdialogen som ge- nomförs i två omgångar och omfattar medarbetare, kunder, leverantörer och samhälle under det första året (2008) samt medlemmar och allmänheten under det andra året (2009) (MMM, s. 37). Varje intressentgrupp undersöks alltså vartannat år (allmänhets- och medlemsundersök- ningar har genomförts under 2004-2006).

HSB har inte redovisat alla sociala frågor det första året utan prioriterat medarbetare (jäm- ställdhetsfrågor) samt intressentdialogen som rör anställda och samhälle m.m. Dessa kan an- ses vara de viktigaste frågorna enligt SIS och Pearce (se 2.2.2). Enligt SIS (2005, s. 18) inne- bär socialt ansvar i första hand ansvaret för de anställda (att uppfylla de lagstadgade kraven såsom arbetsrätt och kollektivavtal (ibid, s. 31). Pearce (2003, s. 131) framhäver att pga beho- vet av tid och resurser när det gäller den första redovisningen kan en prioritering av målen va- ra nödvändig för att kunna fokusera på de viktigaste frågorna. Även i GRIs riktlinjer anges det att man kan välja att börja med de praktiska och lättast genomförbara områden och gradvis in- föra andra. Som jag har observerat, har HSB inte behandlat frågan om kompetensutveckling pga att det inte var praktiskt och lätt genomförbart. Orsaken är att data om medarbetarutbild- ning ännu inte finns etablerad då inte alla HSB-föreningar tidredovisar eller har en enhetlig tillämpning av denna för utbildningstimmar (MMM, s. 24).

GRI är utgångspunkten i Coops val av områden och indikatorer även om det har formulerats indikatorer och gjorts prioriteringar på områden av störst relevans för dess verksamhet, hälsa, människan/socialt ansvar (leverantörsaspekter, medarbetare samt medlemmar och kunder) (och miljö). Coops respondent anser det mycket troligt att de fångat de flesta frågor med soci- al betydelse.

Både HSB och Coop har utgått från ett intressentperspektiv med nästan likadana intressent- grupper. Hos HSB är dessa medlemmar/ägare, medarbetare, kunder, leverantörer/partners, samhället – lokalt och globalt (se 4.1.1/1). Coop har utgått från en intressentmodell, där de har valt att sätta mål och indikatorer inom områdena: medarbetare, medlem, kund, medlemsinfly- tande/ ägaraspekter, leverantör, samhällsrelationer och produkter/tjänster (se 4.2.1/2). De vik- tigaste intressenterna är medlemmarna hos båda kooperativen.

5.3 Läggs vikten på det sociala bokslutet eller på sociala redovisningsprocessen?

Se även 2.2.3 för teoridelen till denna fråga.

46

Enligt HSB läggs vikten på processen men bokslutet är en viktig beståndsdel (HSBs respon- dent). Detta kan jämföras med Spreckleys och Pearces metod. Det stämmer delvis överens med vad användarna av Spreckleys metod (enligt Nutek, 2002) och även Pestoff (Israelsson & Dünkelberg, 2005, s. 7) anser, att processen är viktigare än bokslutet (se 2.2.3). Som jag ser det stämmer detta överens med vad Pearce (2003, s. 128-129) anser, att processen är viktigare men att bokslutet är också viktigt. Däremot, enligt Nutek (2002), anser vissa företag som använt sig av dessa metoder att Pearce betonar bokslutet (se 2.2.3).

HSB använder huvudsakligen kvantitativa indikatorer för närvarande (se 5.5 och 5.2). Enligt Hassel (2005) (se 2.2.5) betonas det sociala bokslutet hos det kvantitativa modellen, medan HSB betonar processen.

HSBs hållbarhetsarbete baseras på en omfattande intressentdialog möjliggör uppföljning och förbättring av arbetet (HSB Riksförbunds årsredovisning 2007, s. 28). Den nära intressentrela- tionen kan leda till en reducering av risker och problem (MMM, s. 12). Genom den sociala re- dovisningsprocessen kan, enligt min mening, även intressenternas engagemang förbättras. Processens funktion är således utveckling och förbättring av verksamheten,

Båda aspekterna anses vara lika viktiga hos Coop. Rapporten möjliggör en trovärdig kommu- nicering av resultaten medan processens funktion är framtagningen av relevanta uppgifter som möjliggör en identifiering av problemen och förbättringsåtgärder (respondenten). Detta skiljer sig från vad Pearce (2003, s. 131) anser, att processen är viktigare men att bokslutet är också viktigt. I övrigt stämmer detta överens med vad han (ibid, s. 128-129) tycker om processens funktion samt vad Pestoff (Israelsson & Dünkelberg, 2005, s. 7) anser om måluppfyllelse.

Socialt bokslut är viktigt enligt Pearce (ibid, s. 128-129) då den möjliggör en trovärdig kom-

municering av resultaten vilket är grunden till att Coop anser det vara lika viktigt som proces- sen.

I Nuteks undersökning (2002, s. 19) beskrivs det att några företag som i Sverige har använt sig av Spreckley’s metod tycker att den möjliggör en uppdelning av arbetet under flera år pga att den är mer inriktad på processen. Den sociala redovisningen kan ses som en process, en pågå- ende inre arbete som inte har som mål att avslutas. Det viktiga är då själva processen och det man gör i den, inte produkten i form av ett socialt bokslut. Då kan man dela upp arbetet under flera år eftersom målet är förbättringar och inte att avslutas (Nutek, 2002, s. 57-58).

Israelsson & Dünkelberg (2005, s. 15) tycker att alla viktiga intressenter bör involveras i den sociala redovisningsprocessen, de skall tillfrågas och få ge sina synpunkter på organisationen och dess verksamhet. Men det behöver inte ske samma år utan man kan dela upp arbetet genom att prioritera de viktigaste frågorna och välja ut olika grupper av intressenter till olika års redovisningar (se 2.2.3).

Eftersom HSB lägger vikten på den sociala redovisningsprocessen har de möjlighet att dela upp arbetet under flera år (se 2.2.3). Detta skulle kunna tolkas som att deras metod inriktar sig på processen, anser jag.

Kommunikation är viktig både hos HSB och Coop eftersom de styrs av medlemmarna som deltar i beslutsfattande. Detta kan jämföras med vad både Pearce (2003, s. 137) och Öhrling- Persson47 (Nutek, 2002, s. 7) anser, att processen är viktigare även pga att den bidrar till för- bättrad kommunikation (se 2.2.3); detta genom att det bildas intressentdialoger genom vilka

47

intressenterna kan påverka både vad och hur organisationen gör (Social Audit Network5). Enligt Pestoff främjar processen demokrati och öppenhet som sociala företag behöver göra ett klart ställningstagande till (Israelsson & Dünkelberg, 2005, s. 7).