Visuella analyser (Perceptionsanalyser)
• Stadsbildsanalys. Metoden är utarbetad av Michael Trieb och är
beskriven i skriften Stadtbildanalyse und Gestaltungssatzung der
Innenstadt. Hansestadt Lübeck 1977. Analysen beskriver hur
stadsrummen upplevs både stilla och i rörelse. Vid registreringen kartläggs landskapsbild, de olika stadsdelarnas funktion och utformning, de olika stadsrummen samt enskilda byggnader.
• Dansk Kommuneatlas enligt SAVE-metoden. Metoden har ett
arkitektoniskt förhållningssätt. Syftet är att genom att analysera strukturer, mönster och enskilda karaktärsdrag i staden komma fram till vilka miljöer och byggnader som bör skyddas genom kommunal planläggning samt beskriva hur ny bebyggelse kan integreras i stadsmiljön. De värden som analyseras är det arki- tektoniska värdet, det kulturhistoriska värdet, det miljömässiga värdet samt autenticitet och tillstånd. Det miljömässiga värdet innefattar även exempelvis parker, trädgårdar, landskapsstråk och utblickar. Historiska fakta bidrar genom att bekräfta och tydliggöra upplevelsevärdena. En sammansatt värdering
genomförs och byggnaderna blir åsatta ett bevarandevärde på en skala 1–9. I kapitlet ”Börja med att analysera platsen” beskrivs hur man arbetar i Danmark.
• Estetisk byutformning. Metoden är utarbetad av Thomas Thiis-
Evensen i skriften Byens uttrykksformer. En metode for estetisk byformning. Metoden ger riktlinjer för historisk, bruksmässig och visuell hänsyn i samband med planläggning av ny bebyggelse. Analysen bygger på att det finns visuella principer för gestaltning. Med detta som utgångspunkt tillhandahålls en verktygslåda med typelement för att förstå bebyggelsens visuella egenskaper. En plats består av tre oavhängiga rumsnivåer: landskapet som orten ligger i, bebyggelsen som orten består av och möbleringen av ortsrummen. Dessa ses sedan i ett sammanhang för att summera platsens särdrag.
Nyckelord för analys av platsen
• Bebyggelsehistorisk utveckling
• Krafter som har påverkat den fysiska miljön • Platsens naturliga
förutsättningar • Natur och landskap • Landskapsrum • Stadsbild • Stadskaraktär • Stadens siluett • Stadsentréer • Stadstyper • Stadselement • Stadens rum • Grönstruktur • Blåstruktur • Meningsbärande symboler • Stråk • Barriärer • Områden • Knutpunkter • Landmärken
• Stadens form, täthet och skala
• Byggnadsstilar • Bebyggelsestruktur,
organisation och typologi • Gaturum och allmänna
platser
• Staden som mental karta. Metoden är utarbetad av Kevin Lynch och beskrivs i boken The image of the city. Syftet är att kartlägga hur människor upplever platsen och hur man orienterar sig. Analysen bygger på två infallsvinklar; intervjuer med allmän- heten som också får teckna en mental karta över platsen, samt en systematisk analys av professionella planerare. Uppgifterna tolkas sedan samman till ett planeringsunderlag. Som hjälp för att visualisera platsens utformning används de fem baselementen stråk, barriärer, områden, knutpunkter och landmärken.
• I boken Trafik för en attraktiv stad, TRAST anges en metod för att beskriva karaktär. Där föreslås en indelning på strukturell, rum- slig, estetisk, funktionell och social karaktär. I boken förespråkas även arbete med målbilder.
Företeelseanalyser (Fenomenologiska analyser)
• Kvalitativ stedsanalyse. Metoden bygger på Christian Norberg-
Schulz teorier om ”platsens själ” i skriften Genius Loci: Towards a
Phenomenology of Architecture. Den är en kvalitativ beskriv-
ningsmetodik som används för att försöka förstå vad som känne- tecknar platsens identitet. Schulz menar att platsens fysiska form och det liv som levs där är en sammanflätad enhet. Analysen bygger på fyra grundläggande mänskliga behov som relaterar till platsen: orientering, identifikation, minnen och historia. Ana- lysen presenteras som en serie ”kvalitativa kartor” där de traditio- nella kartsymbolerna har ersatts med nya symboler samt en tillhörande fenomenologisk beskrivning av platsen. (Fenomen- ologin försöker bl.a. att med intuitiva medel bestämma den bakomliggande idén.) Syftet är att få en bättre förståelse för ”platsens själ” och för att bruka denna förståelse vid stadsut- veckling.
Realistiska platsanalyser
• Rationell platsanalys. Metoden är utarbetad av italienaren Aldo
Rossi och bygger på dennes teorier i skriften The Architecture of
the City. Rossi ser arkitektuppdraget som byggandet av staden
över tiden och pläderar för en historisk kontinuitet i stadens arkitektur. I metoden reduceras arkitekturens former till typ- element som inordnas i typologier vilka kan analyseras som meningsbärande element. Staden analyseras på tre nivåer: det urbana nätverket, primära element och platsen. På samma sätt analyseras byggnader: Byggnaden i sig själv, de övergripande konstruktiva elementen samt dekoren. Metoden syftar till en förståelse av vilka element som upprätthåller den historiska kontinuiteten i staden.
Välj mellan olika metoder 37
• Realistisk Byanalyse. 1991 introducerade de norska arkitekter-
na Karl Otto Ellefsen och Dag Tvilde ”Realistisk byanalyse” som kommit att ligga till grund för utvecklingen av en rad norska stedsanalysmetoder. Realistisk byanalyse är också en av de metoder som ingår i den Norska stedsanalysen som utförligare beskrivs i kapitlet ”Börja med att analysera platsen”. I metoden betraktas platsen som ett historiskt dokument, det vill säga en produkt av produktionsprocesser där många olika krafter verkat tillsammans eller i konflikt med varandra. Platsen kan därför betraktas som summan av fysiska fragment som uttrycker kul- turvärden och ståndpunkter. I analysarbetet behandlas: Histo- risk bebyggelseutveckling, Överordnade strukturella element, Bebyggelsestruktur och Avgränsning i enhetliga områden. Det finns dessutom ett flertal analysmetoder som fokuserar på olika detaljelement i platsens uppbyggnad, exempelvis olika typer av strukturanalyser som kan behandla grönstruktur, gatustruktur etcetera. Olika fackkompetenser har också sina egna analysmetoder. Inom kulturmiljösektorn finns det exempelvis en rad olika analys- metoder för att beskriva kulturmiljöns värden, tålighetsgränser och utvecklingspotential.