Liksom Dicks (2000a), som studerat fallet Rhonda Heritage Park och dess kulturarvskontext i Walesregionen, vilket presenterats i kapitel två och fyra, har jag valt att fokusera på fallet Grythyttan i Bergslagsregionen, en plats med
81 kulturarv, identiteter och turism. Jag har tagit utgångspunkt i ett historiskt och ett utvecklingsperspektiv och gjort min tolkning av platsen och dess omgivande region. Dicks har fokuserat på en specifik plats och hur besökare svarar på det som förmedlas. Hon menar att det inte har utforskats hur besökarna uppfattar historien i någon större utsträckning, varför hon valt att lyfta blicken mot hur besökare, texter och miljö interagerar för att skapa historisk kunskap (Dicks, 2000b:67-69). Fyfe och Ross (1996:127-149) hävdar att för att få en ordentlig uppfattning om detta behöver man undersöka besökare och deras egen uppfattning om dem själva som besökare. Man behöver även undersöka lokalbefolkningens vardagsliv och framförallt deras koppling till lokalhistorien i olika former. Lika intressant anser jag att det är att fråga sig vad besökare har för förväntningar och kunskaper om platsen de besöker och sedermera vilka berättelser och föreställningar som de tar med sig hem efter besöket.57 Dicks har använt sig av frågeställningar om vad besökare tolkar, vilket budskap som når dem och vems identitet som representeras på platser.
Det handlar, enligt Dicks (2000a:72), om produktion, texter och konsumtion, vilket avgör hur kulturarv kommuniceras. Vad Dicks inspirerat mig till är därför att fokusera på olika typer av empiriskt material där exempelvis symboler och berättelser om historien och om platser kan erhållas från lokalbefolkning och från historiska skildringar i text. Material som rör produktion kan exempelvis erhållas muntligen från producenter och från textmaterial i form av broschyrer. Vad gäller konsumtion handlar det om studier om mottagande, exempelvis studier som gjorts för att försöka förstå hur besökare uppfattar och svarar på, tolkar och uppfattar en kulturarvsplats. Dicks (2000a:200-201) visar på olika metodologiska ansatser som kan användas för detta ändamål. Tendenser har exempelvis funnits inom museiforskningen och i många kvantitativa undersökningar att skildra besökskategorier eller att kategorisera besökskunskap istället för att undersöka den sociala kontexten hos människors olika engagemang för historien och platsen. Flera undersökningar har visat att kulturarvsbesökare ofta har en motivation att lära sig om historien och att de har ett specifikt intresse för just den period i historien som förmedlas på platsen som besöks (Light & Prentice, 1994:90-114; Dicks, 2000b:198).
Kulturarvsplatser, vilket jag betraktar Grythyttan som ett exempel på, bevarar den materiella kulturen från tidigare generationer och erbjuder besökarna en upplevelse i tid och rum. Jag har därför i fallstudien valt att även fördjupa mig i betydelsen av historia och kulturarv i kontrast till turism, det vill säga en relation mellan delstudie två och tre och resultatet av delstudie ett. I
artikeln Plats, kulturarv och konsumtion (Braunerhielm, 2002a) grundlade jag basen för delstudie två och tre genom att precisera den första utgångspunkten tillsammans med en noggrann genomgång av Dicks (2000a) teoretiska resonemang och studie. I dessa delstudier vill jag lyfta fram de bilder av platsen som förmedlas till besökare, upplevelser som lokalbefolkningen har av sin plats och de som besökarna får av platsen. En övergripande frågeställning för studien har således varit vilken ”plats” kulturarv har i den bild som förmedlas och upplevs av Grythyttan. Intressant är därför resultatet av en studie med fokus på hur produktion och konsumtion interagerar.
Jag har efter inspiration från Dicks (2000a) valt att använda mig av tre olika aktörsgrupper för att försöka förstå olika dimensioner av platsen och av olika kontexter. Motivet till att använda mig av enkät- och intervjumetod, vilka tillsammans med den övergripande fallstudien utgör tre delstudier, är att det ger mig ett fördjupat perspektiv på platsen och på hur platsens kulturarvs- och turismgeografier upplevs.
Fallstudien som vetenskaplig metod
Jag har valt att koncentrera mig på att ”djupintervjua platsen” (Saltzman, 2001:61) genom en fallstudie. Jag har även strävat efter att förstå hur kulturarv och turism karaktäriseras utifrån hur de upplevs av aktörer på plats. Genom fallstudiemetoden har jag således valt att koncentrera mig på en enda geografisk plats, men belysa viktiga faktorer som kännetecknar företeelser på plats (Merriam, 1994:25). Möjligen kan mitt val av att enbart studera ett fall kritiseras, bland annat för att det kanske inte är representativt för en större mängd existerande fall. Jag har dock motiverat detta val med att ett enda fall istället har gett mig möjligheten att studera platsen utifrån flera dimensioner, flera aktörers perspektiv och flera teoretiska aspekter. Jag söker inte representativitet, utan mitt syfte är snarare att göra en upptäckande studie och försöka förstå företeelserna i Grythyttan. Fallstudier har dock kritiserats för att de är alltför kontextbundna (Denk, 2004). Jag förespråkar däremot kontextbundenheten då det ger en möjlighet till djupare förklaringar. Med det menar jag kopplingen till kulturarvskontexten och Bergslagskontexten som jag använder.58
Fallstudiens styrka är att det går att hantera många olika typer av empiriskt material, som i mitt fall olika typer av dokument som beskriver den historisk-geografiska kontexten, regionen och platsen, kompletterat med material från intervjuer och enkäter. Fallstudien i sig och fördjupningen i den
historisk-83 geografiska kontexten har i den abduktiva processen genererat nya teorier och frågeställningar om kulturarv och framförallt om turism, exempelvis kommersialiseringsprocesser, kommersialisering av kulturarv, vilket legat till grund för de efterföljande delstudierna två och tre och för analysen. Däremot kan jag betrakta delstudie två och tre som mer av induktiv karaktär. Jag ser hela min fallstudie och processen mellan delstudie ett och de två delstudierna två och tre som en typ av tolkande fallstudie, att utveckla begreppsliga kategorier, att belysa och ifrågasätta teoretiska förutsättningar (Merriam, 1994:41).
Viktigt under genomförandet av studien har varit att medvetandegöra min egen roll som forskare. Det har dock under studiens genomförande enligt min mening inte gått att vara helt objektiv i bemärkelsen att inte ta ställning i frågor som rör kulturarv och turism. Jag har varit medskapare i det jag forskat om. Jag kan inte säga annat än att min tolkning har påverkats av mina egna erfarenheter och kunskaper. Jag har själv varit ett eget verktyg i min datainsamling som både observatör, där min roll inte varit synlig, och som forskare, där jag varit tydlig med att jag arbetat med en studie (Lantz, 1993:61, 108-119).
Hur studera upplevelse av plats?
Mina informanter, producenter, lokalbefolkning och besökare, har fått representera olika grupperingar av människor som på olika sätt möter kulturarv och turism, människor med olika rumsliga föreställningar och med olika bakgrund. Jag har fokuserat på att kartlägga kvalitativt skilda upplevelser som förekommer bland platsens aktörer, och mina frågeställningar är således utformade för att fånga detta. För detta ändamål har en intervju- och en enkätstudie genomförts. Vad som har fått stå i centrum i fallstudien av Grythyttan har förutom platsen och dess historisk-geografiska kontext därför varit de utsagor, språkliga och textuella, platsens aktörer gett mig. Genom att ta utgångspunkt i människors upplevelse och deras rumsliga perspektiv kan jag använda mig av olika dimensioner av plats i analysen (Kjellman, 2003:98). Förhållandet till platsens aktörer har således varit avgörande i delar av den vetenskapliga kunskapsproduktionens uppbyggnad i avhandlingen. Denna uppbyggnad har varit inspirerad av teorier inom turism och av Lefebvres teorier om produktion av rum (Lefebvre, 1991:33-53).59 Lefebvres teorier har använts som inspiration vid konstruerandet och uppbyggandet av delstudie två och tre, det vill säga till val av metod. Analysen har dock inte byggt på kopplingen till Lefebvre utan på min egen trialektik och aktörernas olika upplevelser. Jag har
utgått ifrån platsen. Det finns dock olika människor som verkar på platsen, människor med olika bakgrund och med olika känsla för platsen. Mitt motiv har således varit att utgå ifrån dem.
Sammanfattningsvis kan jag således knyta ihop säcken kring min triangel i figur 6 i föregående kapitel över de studerade grupperna i Grythyttan med lokalbefolkning, producenter och besökare. Alla grupperna möter kulturarv och turism på plats och upplever med sina sinnen, genom geografiska och rumsliga föreställningar och genom konkreta ord och bilder. Alla dessa perspektiv kan tänkas ingå i figur 2 som presenterades i kapitel två tillsammans med begreppsdispositionen.