Metodologi: etnografi

Jag fokuserar i den här studien på undervisningen av en enda elevgrupp. Mitt främsta syfte var därmed att försöka förstå en kontext på djupet genom att pröva olika teorier på det empiriska materialet (jfr Hammersley & Atkin-son 2007:32, 34), snarare än att jämföra kontexter. Undersökningen kan sägas inkludera flera nivåer. På den individuella nivån studerades lärarens och de individuella elevernas agerande, på interpersonell nivå undersöktes undervisningen och interaktionen mellan läraren och eleverna och på institu-tionell nivå undersöktes relationen mellan undervisningen och skolans styr-dokument. Slutligen kunde alla dessa nivåer relateras till en samhällelig och ideologisk nivå, eftersom samhällets inställning till skolgång och litteracitet påverkar det som regleras genom styrdokument, och alltså fick en inverkan på aktiviteten i det här specifika klassrummet. För att undersöka den här

64

kontexten valde jag att genomföra en etnografisk studie, vilket motiveras och beskrivs nedan.

4.1.1 Varför etnografi?

De praktiker och mönster som fokuseras i den här avhandlingen utgörs av interaktiva aktiviteter, det vill säga människors handlingar eller yttranden i relation till skriftspråklighet och utbildning. Dessa aktiviteter kan undersökas genom en etnografisk metod, med syftet att samla in förstahandsinformation om människors aktiviteter i särskilda kontexter (Hammersley 2006). Etnogra-fisk forskning innebär att forskaren har kontakt med deltagarna över en längre tidsperiod, deltar i verksamheten under observationen, genomför öppna in-tervjuer och samlar in olika typer av dokument:

Ethnography is well suited to the challenges involved in developing sociolin-guistic research from a poststructuralistic perspective. It involves commitment to participant observation and engagement with participants over an extended period of time, so this enables researchers to track social and ideological pro-cesses as they unfold or change over time, and to build detailed accounts of particular social and linguistic practices as they occur. (Martin-Jones & Jones 2017:5)

Etnografisk metod lämpar sig alltså väl för att undersöka sociala och kulturella praktiker i olika kontexter. Inte sällan syftar etnografiska studier till att be-skriva och förstå de komplexa processer som förekommer i en klassrumskultur (Walford 2009:273; Willis & Trondman 2000:5) vilket också varit målet för föreliggande studie. Exempelvis bedrivs etnografiska studier för att bättre för-stå skolans minoritetsspråkselever och därmed kunna anpassa undervisningen efter elevernas olika praktiker (se t.ex. Barton 2007:60).

Etnografiska studier är vanligtvis småskaliga, vilket innebär att de foku-serar enstaka fall, kanske en enda kontext eller grupp, för att möjliggöra en djupstudie (Hammersley & Atkins 2007:3). För att förstå en grupps förut-sättningar krävs ett engagemang genom deltagande på fältet i ett försök att inta ”den andres utsiktspunkt” (Walford 2008a:9). Martin-Jones och Jones (2017) menar att metoden är särskilt fördelaktig om den möjliggör för delta-garna i studien att förstå olika sociala och ideologiska processer. Även Willis och Trondman (2000:5) beskriver etnografin som en uppsättning metoder som lyfter fram den sociala kontakten och erfarenheten, och poängterar att utmärkande för den är att den kan sätta ljuset på maktförhållanden i olika kulturer (Willis & Trondman 2000:10; Pierides 2010:187). Ytterligare en fördel med metodologin är enligt Martin-Jones och Jones (2017:5) att

et-nografiska undersökningar möjliggör triangulering av data, eftersom flera metoder kan användas.

Sedan 90-talet har forskningsmetoden linguistic ethnography (Creese 2010) utvecklats. Den har ett särskilt fokus på de språkliga aspekterna av observatio-ner och undersöker alltså snarare deltagarnas yttranden än deras handlingar. Eftersom denna avhandling skrivs inom forskningsämnet svenska som andra-språk, och också handlar om skolämnet svenska som andraspråk på språkin-troduktion, har flera av mina delstudier ett tydligt språkligt fokus. De delar av avhandlingen som undersöker språkliga interaktioner skulle därför kunna betraktas som en lingvistisk etnografi. I dessa undersökningar lyfts dock ofta bara lärarens utsagor fram, eftersom de flesta eleverna ännu inte talar flytande svenska. För att förstå dynamiken i klassrummet krävs också undersökningar av andra aspekter av dessa elevers inträde i detta SSS än de rent språkliga. Jag väljer därför att kalla avhandlingen för en vanlig etnografi, även om den alltså också ibland fokuserar språkliga aspekter. Om jag hade haft tillgång till fler tolkar, eller till flerspråkiga kollegor i projektet (Creese & Blackledge 2015), kunde det ha fått ett mer renodlat språkfokus då också interaktioner på elev-ernas andra språk kunde ha undersökts.

4.1.2 Etnografisk forskningsdesign

Etnografiska studier karaktäriseras av ett längre engagemang på fältet och in-kluderar flera metoder (Walford 2009). Forskaren behöver samla in en stor mängd data (Hammersley 2006:3f.; Walford 2009), exempelvis i form av fältanteckningar, ljudupptagning, videoinspelning, intervjuer och texter el-ler fotografier. Kvalitetskriterier som ofta framhålls för kvalitativ forskning är tillförlitlighet och äkthet (Bryman 2018:467), snarare än validitet och

re-liabilitet, vilket utgör den epistemologiska grunden för kvantitativ forskning.

Trovärdigheten kan stärkas genom triangulering av datainsamling och genom att skriva fylliga beskrivningar (eng. thick descriptions) (Hammersley 2006; Jeffrey 2008:141). Med hjälp av dessa beskrivningar kan läsaren bedöma trovärdigheten i analysen och jämföra den aktuella kontexten med liknande kontexter.

Samtidigt måste forskningsprocessen vara systematisk och teoristyrd. Willis och Trondman (2000:6) argumenterar för teoretiskt informerade

et-nografiska studier, vilket innebär att man använder teorier som passar för

det empiriska materialet och låter dem styra ingången i studien, men är medveten om att dessa teorier kan förändras under forskningsprocessen. Ur empirin kan utvecklas sentizising concepts (Blumer 1954), ett sorts spår-hundsbegrepp, vilket innebär att forskaren får upp ett spår som kan följas

66

för att urskilja ”ett mönster i vardagsväven” (Willis & Trondman 2000:7). Willis och Trondman (2000:12) menar att forskning som pendlar mellan induktiva och deduktiva metoder kan bidra med en överraskningseffekt, vilken berikar analysen av empirin. Det innebär att forskaren å ena sidan har hypoteser och teorier om vad undersökningen kan resultera i, men å andra sidan också är öppen för nya infallsvinklar som kan ge underlag för ny teoribildning.

Etnografisk forskning betraktad som ”a way of seeing” (Wolcott 2008:69) innebär att den etnografiska forskaren måste reflektera över vems verklighet som beskrivs, hur den beskrivs och vem som bedömer beskrivningens giltighet (Jeffrey 2016:1). Som nämnts ovan kan observatören upptäcka relationer eller processer som deltagarna inte är medvetna om. Samtidigt vet dessa mest om sig själva (Walford 2008a:11). Teorier kan därmed växa fram genom interak-tion med informanterna. Samtidigt måste forskaren undvika att ”go native” (Hammersley & Atkinson 2007:87) - att i sin iver att delta aktivt i verksam-heten i själva verket bli en del av den. Hammersley (2006) skriver att ” […]the essence of ethnography is the tension between trying to understand people’s perspective from the inside while also viewing them and their behaviour more distantly (…)” (Hammersley 2006:11). För att genomföra en etnografisk stu-die krävs alltså både ett engagemang för en kontext och en förmåga att distan-sera sig från densamma, vilket jag har eftersträvat i den här studien.