I detta rapporten har kvalitativ metod används, datainsamling har sket genom en enkät, intervjuer och ob-servationer. Datainsamling har också bedrivits genom en intervju med bygglovshandläggare för att se hur bygglovsprocessen går till i praktiken samt vilka arbetsrutiner och arbetsuppgifter de har. Under arbetets gång gjordes sökningar från Google vidare till Diva portalen och biblioteket för att lära mig mer om ämnet och ta reda på tidigare forskning som redan existerar och vad den visar på, och slutligen vidare till en mer avancerad sökning på universitets biblioteksdatabas med hjälp av bibliotekarie med kunskap om ämnet.
För att kunna samla så mycket information som möjligt, så sökte jag på både svenska och engelska. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien återfinns i databaserna Google Scholar, Malmö universitets biblioteks sida. Samt mycket datainsamlong på malmöstad.se och boverket.se om hur bygglov fungerar, även vilka regler och lagar som finns.
I mina sökningar på svenska använde vi bland annat sökorden: Bygglov, Bygglovsprocessen, Bygglovshan-dlingar, Bygglovshandläggning, Kompletta hanBygglovshan-dlingar, Malmö kommun, brister, effektivisering, plan- och bygglagen, enkätundersökning, boverket, ansökningsprocessen.
2.2 Kvalitativ metod och kvalitativa metoder
I denna studie kombineras de båda metoderna, kvantitativa och kvalitativa metoder, genom bland annat enkät och intervju. Kvalitativ metod är en metod präglad av bland annat öppenhet, dialog och flexibilitet, och det är material som går att beskriva med ord. Där det som ska studeras inte är mätbart. (Eliasson 2019) Triangulerande forskningsmetoder har använts, intervjuer, etnografisk studie. Det förefaller därför som att den kvalitativa metoden är applicerbar i fall när studien kräver ett större djup eller är beroende av subjektiv förmedling via ord eller observationer. Intervjuer eller deltagande observationer av olika slag är exempel på kvalitativa metoder.
En kvantitativ metod, vilket beskrivs av Eliasson (2019), är när det är viktigt att sätta siffror på
un-dersökningsmaterialet vilket i sin tur ger statistik. Enligt Eliasson (2019) ger detta ofta en mer fullständig
2.2.1 Enkätundersökning
Första metoden är kvantitativ som via en enkät riktat sig till sökande som fått beviljat bygglov men också fått en begäran om komplettering under deras bygglovsprocess. För att ta reda på vilka svårigheter som privatpersoner upplevde i ansökningsprocessen och vad de tycker om bygglovsprocessen i Malmö kommun skickades enkäter via mejl. Uppgifter om sökande kommer från malmö stads stadsbyggnadskontoret under offentliga handlingar. De sökande som hade medgett sina uppgifter och mejl och ansökt om bygglov från 2019-2021 blev valda. Enkäten skickades till samtliga personer som var 102 personer, enstaka personer hade inte uppdaterat emil och meddelandet gick inte genom.
De sökandes svar var helt anonyma och enkäten skapades via “Sunet Survey” genom Malmö universitet. En-käten bestod av flera val kryssrutor, fritextfält och numerisk intervallskala där man drar i en linje för att visa hur väl påståendet stämmer med dennes upplevelse. Och frågorna är utformade så att de är enkla att förstå och besvara, med ett antal utvalda snabba kryssrutan alternativt, så att enkäten inte ska bli för lång. Dessu-tom finns det några frågor som ä utformade med möjlighet att bilda egna svar och är kompletterades som en helt öppen fråga där frågan endast kan besvaras med egna ord. Detta för bättre resonemang och bättre analys av resultat. De egenformulerade svaren hjälpte också till vid utformningen av förbättrings försla-gen. Med hjälp av enkäten kommer en mängd data och statistik att samlas om vad sökande tyckte om byg-glovsprocessen, hur deras upplevelse var och vad de tycker om långa handläggningstider för deras ärende, vad som var svårt eller vilka handlingar var svårare att få tag på och vad som kan förbättras från kommunen.
2.2.2 Intervjuer
För att ta reda på hur Malmö kommun jobbar med bygglovsprocessen tillämpades en intervju med en byg-glovshandläggare. En intervjun med Joakim Skanby som är bygglovshandläggare i Malmö kommun genom-fördes den 30 e mars 2022, och frågorna som ställdes under intervjun finns redovisade i bilaga 1a. Antalet deltagare i en undersökning är en viktig fråga, och att valet av intervju deltagande bör övervägas enligt Knox och Burkard (2009). Men i detta fall var det dock inte nödvändigt med fler deltagare eftersom alla byg-glovshandläggare följer samma lag och regler i Malmö och de jobbar på samma sätt, då det enligt Knox och Burkard (2009) inte kräver i de fall då ämnet är så specifikt att flera medverkande vore överflödigt. Ämnet och arbetsuppgifter är så specifikt att flera medverkande vore överflödigt. För att få bästa möjliga resultat i denna studie skedde intervjun med Joakim Skanby under ett personligt möte. Intervjun utfördes på ett mötesrum i malmös stadsbyggnadskontoret. Syftet med intervjun var att komplettera den information som finns på boverkets.se och malmö stads hemsida med verklig erfarenhet av hur bygglovsprocessen fungerar i praktiken och vilka arbetsupp.
2.3 Trovärdighet
Reliabilitet handlar om att skapa tillförlitlighet i materialet genom att minimera förekomsten av slumpmässi-ga fel. Om fler respondenter hade fyllt i undersökningen skulle jag ha mer data att basera våra idéer och re-kommendationer på, vilket skulle öka rapportens reliabilitet och validitet. Tillförlitligheten och validiteten i rapporten är godtagbar med tanke på antalet respondenter som besvarat undersökningen och den metod som använts. Samt vissa personer svarade inte på alla frågor, speciellt öppna frågor där frågan endast kan bes-varas med egna ord. Om fler personer svarade på enkätundersökningen hade man fått mer trovärdig resultat och analys.
I början av undersökning skulle många intervjuer utföras med privatpersoner som ansökt om bygglov i Malmö, det var många som inte svarade på mejlen och andra kunde inte ställa upp för en intervju. På grund av tidsbristen kunde jag inte utföra så många intervjuer för att resonera och få ett resultat för hur sökande tycker om bygglovsprocessen. Därför ändrades forskningsmetoden till enkäter, det var enklare för privat-personer att svara och jag fick mer svar än intervjuer. Men studien hade varit mer trovärdigt om man utförde mer personliga möte eller intervjuer med bygglovssökande och höra hur deras upplevelse var.
3 Bakgrund
I detta kapitlet beskrivs bygglov, hur processen går till, vilka regler det gäller och vad är bygglov.
3.1 Bygglovets historia
I Sverige kom en första egentliga planlagstiftningen år 1874 byggnadsstadga.(Boverket, 2020c). Huvudsy-ften med dessa planlagstiftning var att motverka riskerna för brand och underlätta bekämpandet av bränder.
Framför allt är detta för bredare gator, större öppenhet, systematisk minskning av framväxande esplanader samt genombrytning och kvarter med byggnadsfria stråk så kallade brandgator. Genom 1907 års stad-splanelag – lagen om stadsplan och utveckling fick planerna det rättsliga stöd som saknats. Byggreglerna fortsatte att gälla, men kommuner ges både rätt och skyldighet att förvärva mark som ska användas för väg- och allmänna platser. För att få en mer detaljerat kontroll över användningen av byggnadskvarter, gator och allmän mark reformerades stadsbyggnads lagen 1931.(Boverket, 2020c). Det gick då att styra med närmare föreskrifter om vilka byggnader och med mer detaljerade bestämmelser styra hur byggnader skulle se ut.
En ny byggnadsstadga tillkom år 1960. Bakgrunden är bland annat det så kallade bygg krånglet, som är resultatet av särskilda lokala föreskrifter och särbestämmelser inom byggandet. Ansvaret för att ta fram byggplaner flyttas från markägaren/byggherre till kommunen. På så sätt införs i praktiken ett mer komplett kommunalt planmonopol. I mitten av 1980-talet reviderades byggnadslagstiftningen. Plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 juli 1987 och ersatte från 1976 bygglagen, bygglagen och lagen om straff och ingrepp för olovliga byggnader. De tidigare planeringsverktygen generalplan, Stadsplan och byggnadsplan ersattes av översiktsplan och detaljplan. Villkoren för planen anpassas till den aktuella planens behov genom möjlighet till olika lovplikt och införande av skydds- och förebyggande åtgärder. Även detaljplanen fick en genom-förandetid, som berättigar ägaren till de användningar som anges i planen. Om inget överklagande görs blir detaljplanen slutgiltig tre veckor efter det att den godkänts.
Den 2 maj 2011, efter omfattande utredningar, trädde nya plan- och bygglagen i kraft. Den nya lagen er-satte helt den gamla plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav för byggnadsverk m.m. Syftet är att förenkla planerings- och byggprocessen, samtidigt som man återigen ökar kontrollen över byggandet. (Boverket, 2020c)
Det nya regelverket och bestämmelser innebär att både miljö- och klimataspekter ska beaktas vid införande av planering och byggande. Villkoren för elektronisk kommunikation måste också beaktas. Översiktsplanens strategiska funktion har stärkts, liksom kraven på aktualitetsprövning för varje termin.
Det införde även möjligheten att begära in planbesked från fullmäktige och utökade möjligheten till en enkel planprocess, samtidigt som kravet på att detaljplanering ska föregå planering togs bort. Det allmänna kravet på bygganmälan innan byggstart har tagits bort. Istället krävs startbesked innan byggnation, rivning eller markåtgärder kan påbörjas och slutbesked innan byggnaden tas i bruk. Det är också nytt att kommuner måste testa om byggnader är tillgängliga och användbara för personer med begränsad rörlighet eller orientering när de granskar bygglov.
3.2 Bygglov enligt gällande regelverk
Uppförandet av en ny byggnad eller utbyggnad kräver vanligtvis bygglov enligt boverket.se. En tillbyggnad är att öka volymen på en byggnad i valfri riktning, vare sig det är uppåt, nedåt eller i sidled. Även byggnader utan väggar, som skyltar eller parkeringsplatser, behöver bygglov. Även vissa saker du kanske inte tänker på eftersom byggnader anses vara byggnader. Exempel på detta är husbåtar, husvagnar och servicebilar som står parkerade på ett ställe under långa perioder. (Boverket, 2020a)
Att flytta en byggnad till annan plats anses vara rivning av den ursprungliga tomten och nybyggnation på den nya tomten. Därför krävs både rivningslov och bygglov. För byggnader med ett eller två hus och ekono-mibyggnader finns vissa undantag från bygglovsplikten.
Om byggnaden ligger i ett detaljplanerat område behöver du bygglov för att ändra byggnadens utseende genom att
• byta kulör på byggnaden, till exempel från gul till röd färg
• byta fasadbeklädnad, till exempel från puts till trä
• byta material på taket, till exempel från tegel till plåt.
Du behöver bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa anläggningar, till exempel följande:
• murar, plank och staket
• upplag eller materialgårdar, till exempel permanent uppställning av bilar, uppläggning av båtar, förvaring av byggnadsmaterial av viss omfattning eller containrar som ställs upp på en plats om det inte är tillfäl-ligt fasta cisterner eller motsvarande för förvaring av hälso- och miljöfarliga produkter och brandfarliga ämnen, om det inte gäller en mindre anläggning som bara är för den egna fastighetens behov, (Boverket, 2020a)
• idrottsplatser, småbåtshamnar, friluftsbad, golfbanor och vissa vindkraftverk, och
• radio- och telemaster samt torn, om det inte gäller mindre sådana som bara är avsedda för den egna fas-tighetens behov, till exempel en parabolantenn.
Du behöver inget bygglov för att ändra indelning av rum eller göra några andra inrednings förändringar, som att lägga nytt golv eller ta bort undertak. Du måste dock göra en anmälan till byggnadsnämnden om du vill göra större förändringar i byggnadens planlösning. Detsamma gäller om den åtgärd du vill vidta rör de bärande delarna av byggnaden som berörs, eller om du planerar att göra större förändringar av vatten och avlopp. (Boverket, 2020a)
Alla ombyggnader ska göras varsamt, så att byggnaden behåller sin karaktär. Du måste också ta hänsyn till byggnadens tekniska, historiska, kulturella, miljömässiga och konstnärliga värden. Det gäller inre och yttre förändringar och det gäller oavsett om det krävs bygglov. Försiktighets Kravet är inget förändrings förbud, utan alla ändringar du gör bör baseras på bygg förhållanden. Som byggherre ansvarar du för detta. Byggnad-er av exceptionellt värde ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig ellByggnad-er konstnärlig synpunkt, ellByggnad-er som ingår i ett område av särskilt värde, åtnjuter förstärkt skydd och får inte förvanskas.
Under vissa förutsättningar kan du eventuellt ansöka om ett tidsbegränsat bygglov för en åtgärd, om åt-gärden uppfyller endast ett eller flera, men inte alla, kraven för bygglov. I det här fallet ska du ansöka om giltigt bygglov i din bygglovsansökan. Det byggnadsnämnden bedömer vid besiktningen är bland annat om det man vill bygga är lämpligt för platsen och om åtgärden kan anses vara en begränsande åtgärd.tid eller inte. Tidiga bygglov har en maximal löptid på 10 år men kan förnyas. Den totala löptiden får inte överstiga 15 år. När du har fått ett bygglov måste du börja bygga inom 2 år och slutförts inom fem år.
I vissa fall behöver du inte bygglov om du planerar en liten utbyggnad av bostadshus och kompletterande byggnader, om den fastigheten ligger utanför detaljplanen och sammanhållen bebyggelse. Det beror på var din fastighet ligger. Du kan också bygga helt fristående byggnader i närheten av bostadshus, men de ska inte överväldiga den ursprungliga byggnaden. Murar och plankor i närheten av bostadshus kräver inte heller bygglov.
Bygger man inom 4,5 meter från gränsen måste de inblandade grannarna ge tillstånd samtycke måste vara skriftligt. (Boverket, 2020a)
Byggnadsnämnden kan svara på om du får skapa tillbyggnader, påbyggnader, väggar och plank utan byg-glov på din fastighet och i så fall hur stor den får bli.
Om du planerar att vidta en åtgärd som inte kräver bygglov kan du bli skyldig att anmäla det till din kom-muns byggnadsnämnd. Du får inte sätta igång en anmälningspliktig åtgärd förrän du har anmält och fått godkännande och startbesked från byggnadsnämnden. (Boverket, 2020a)
3.3 Bygglovsprocessen i Malmö kommun
Processen för att få tillstånd eller tekniskt besked kan skilja sig något beroende på åtgärdens komplexitet, antal deltagare, om den följer en ritning eller om den planeras ut från ett enda detaljplanelagt område.
När du har skickat in din förfrågan får du en bekräftelse med ett informationsbrev som är viktigt att läsa noga. När de har fått din ansökan/ansökan görs det en snabb granskning för att snabbt ta reda på om du har något att komplettera. Sedan en handläggare tilldelas ärendet. Inom tre veckor måste de informera om an-sökan ska vara ifylld eller klar för handläggning. (Malmö stad, 2022a)
Därefter är det vanligt att ansökan eller anmälan skickas iväg för remiss efter att ha registrerats. Detta görs för att handläggaren behöver få veta om det du planerar bygga påverkar någon annan förvaltningsområde eller om det är något speciellt som behövs tänka på inför beslut. De vanligaste remissinstanser är miljöför-valtningen, fastighets- och gatukontoret, VA syd med flera. Vilka som blir remissinstanser i ett specifikt ärende beror helt på vad ansökan handlar om. Efter remissvar görs en sammanställning tillsammans med kommentarer från ärendehandläggare och skickas vidare till den som lämnat in ansökan. Efteråt begär han-dläggare om ytterligare kompletteringar behövs efter remissrundan. (Malmö stad, 2022a)
Nästa steg är att handläggare undersöker om den fastighet ligger inom ett område med detaljplan, och att förslaget inte strider mot detaljplanen. Om förslaget innehåller en liten avvikelse från detaljplanen kan en prövning göras. Och om ansökan innehåller störningar utförs ett så kallat grannehörande, det innebär att grannar eller andra som berörs av ändringen får information och har möjlighet att yttra sig. Det kan även publiceras i lokaltidningarna. Besked om ett positivt beslut om bygglov, marklov eller rivningslov innebär att ansökan har handlagts klart och blivit godkänd.
Det kan hända att ett bygglov får avslag, detta kan bero på olika orsaker. Arbetet får inte påbörjas tills man fått ett startbesked trots ett positivt beslut. Sedan har man fem år på sig för att bygglov, marklov eller rivn-ingslov ska gälla och arbetet måste påbörja inom första två åren. Om bygget påbörjar innan man fått ett startbesked kan stadsbyggnadsnämnden ta ut en så kallad byggsanktionsavgift. (Malmö stad, 2022a)
Till Skillnad från andra kommuner har malmö kommun separat handläggare för bygglov och en handläggare för tekniska handlingar. Därefter lämnas ett positivt bygglov till en teknisk handläggare som granskar ären-det de tekniska kraven som ställs i plan – och bygglagen och Boverkets byggregler. Dessutom kan tekniska handläggare besöka projekten under byggnationen för att kontrollera bygglovs följs, och att inget strider mot byggregler och att den kontrollansvarige är närvarande i förskriven utsträckning. Sista steget är slutbeskedet och då byggherren eller kontrollansvarig lämnar in alla handlingar och godkända kontrollplanen som läm-nats in inför startbeskedet.
3.4 Plan- och bygglag (PBL)
Bygglovshandläggarens uppgiften är inte enkla, för att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- och bygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser och grannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolka lagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda. Lagar som de måste följa för alla ärendet är plan- och bygglag (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a), det ät svenska lagar som reglerar mark-, vatten- och byggplanering. PBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, tillsyn,
“svartbyggen” och byggnadsnämndens verksamhet. Det kapitel som handlar om bygglov, rivningslov och marklov m.m. i plan- och bygglagen är kapitel 9. Enligt riksdagen.se handlar detta kapitel bestämmelser om bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt, förhandsbesked och villkorsbesked, samt handläggnin-gen av lovärenden, förutsättningar och villkor för lov, sedan handlar det även om vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska expedieras och hur länge det gäller, och handläggningen av anmälningsärenden. Lag (2018:1136). (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a)
Den 2 maj 2011 började man följa den nya plan- och bygglagen i sin nuvarande form och den nya ersatte den tidigare plan- och bygglagen från 1987. Den nya PBL är tänkt att göra hela processen tydlig och sam-manhängande för byggherren.
Enligt 2 § i plan- och bygglagen krävs bygglov för 1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende av-sevärt påverkas på annat sätt.
Men det finns många lagar och regler under plan- och bygglagen om bygglov. (Plan- och bygglagen SFS 2010:900a)
Det är vanligt att kommuner bistår sökande med detaljerad information om hur man söker bygglov, vad en ansökan måste innehålla och vilka handlingar som krävs.
3.5 Ritningar och handlingar för bygglov/teknisk anmälan
För att få ett godkänt bygglov och teknisk anmälan måste vissa underlag, ritningar och handlingar bifogas.
Dessa handlingar kan varje beroende på ärendet men de vanligaste förekommande handlingar och ritningar beskrivas här.
Först har vi en situationsplan som är en ritning över fastigheten som visar både befintliga och nya byggnad-er.
Det ska även visa byggnaders storlek och placering, redovisa och måttsätta nya byggnader och tillbyggnad-er och ange minst två mått till fastighetsgräns så att plactillbyggnad-eringen fixtillbyggnad-eras samt rita in eventuella murar och plank. Situationsplanen ska baseras på ett befintligt kartutdrag, till exempel ett utdrag från huvudkartan eller en nybyggnadskarta. Vilken typ av dokumentation som krävs för just ditt projekt kan variera beroende på vad du ska göra eller hur din fastighet och konstruktion är utformad. (Malmö stad, 2021b)
Det ska även visa byggnaders storlek och placering, redovisa och måttsätta nya byggnader och tillbyggnad-er och ange minst två mått till fastighetsgräns så att plactillbyggnad-eringen fixtillbyggnad-eras samt rita in eventuella murar och plank. Situationsplanen ska baseras på ett befintligt kartutdrag, till exempel ett utdrag från huvudkartan eller en nybyggnadskarta. Vilken typ av dokumentation som krävs för just ditt projekt kan variera beroende på vad du ska göra eller hur din fastighet och konstruktion är utformad. (Malmö stad, 2021b)