8 Drivkrafter i form av frivilliga verktyg
8.2 Miljöledningssystem
8.2.1 Bakgrund
Miljöledningssystem är ett sätt för en verksamhet att systematisera och strukturera sitt miljöarbete. Det kan vara navet för all datainsamling som tillser att miljödata samlas in och systematiseras. De mest använda systemen är internationella stan- dardiseringsorganisationens ISO 1400199 och EU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning EMAS100Dessa har utarbetats för att kunna tillämpas i såväl stora som små organisationer, offentliga som privata. För närvarande har ca 3 500 svenska företag certifikat enligt ISO 14001, ett hundratal är registrerade enligt EMAS och ca 1 500 har miljödiplom101 (som bl.a utarbetats av Göteborgs miljöförvaltning).
SIS är en central aktör för arbetet med standarder i Sverige, och samarbetspart- ner med och medlem i de europeiska och globala organisationerna, CEN resp. ISO. Miljöstyrningsrådet förvaltar EMAS- systemet. SWEDAC ackrediterar och följer upp certifieringsorganens arbete.
Från 2001102 baseras EMAS på ISO 14001-standarden. EMAS har krav på en årlig offentlig redovisning medan ISO 14001 inte innehåller några sådana krav. För att möta behovet av att kommunicera miljöarbete har ISO utarbetat en standard för miljökommunikation, ISO 14063 som kommer att fastställas under 2006.103
Inom ISO pågår för närvarande en utredning om små och medelstora företags behov av stöd och verktyg för införande av miljöledningssystem. EU-
kommissionen har gett CEN och CENELEC ett motsvarande uppdrag.104
8.2.2 Utvecklingspotential
Av en studie från Naturvårdsverket105 som redovisar erfarenheterna av arbetet med miljöledningssystem i näringslivet framkommer bl.a. att ett huvudproblem är de affärsmässiga incitamenten för miljöledningssystem. Det är relativt vanligt att det ställs krav på miljöledningssystem vid olika typer av inköp eller upphandling, men många företag upplever ändå att efterfrågan på miljöanpassade produkter generellt är svag, och det blir då inte lönsamt att driva ett aktivt miljöarbete. Indirekt miljö- påverkan från t.ex. produkter, som skall inkluderas enligt de internationella stan- darderna, saknas i stor utsträckning i företagens praktiska tillämpning.
99
Svensk Standard SS-EN 14001. Miljöledningssystem – kravspecifikation med vägledning för an- vändning. (ISO 14001:1996).
100
EMAS, Eco-Management and Audit Scheme. Europaparlamentets och Rådets förordning 761/2001(EG)av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljöled- nings- och revisionsordning.
101
Naturvårdsverket (2004) Hållbar produktion och konsumtion i Sverige, Naturvårdsverkets rapport 5432
102 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001
103
www.iso.nu
104
EU-kommissionen, Standardisation Mandate to CEN and CENELEC for the Development of an EN Guidance Standard Concerning a Staged Implementation o Environmental Management systems, (EMS), M/356 EN
105
Axelsson, Almgren & Hjelm (2003), Effektivare miljöledningssystem, Naturvårdsverkets rapport 5304
Med anledning av de brister som pekades ut i rapporten startade projektet Effekti-
vare miljöledningssystem som finansierats av NUTEK och i vilket de flesta av de
viktigare aktörerna i Sverige idag ingår. Arbete pågår med att sammanställa en slutrapport från projektet. Från miljörevisorernas sida pågår inom ramen för bl.a. certifieringsorganens samarbetsorganisation SWETIC ett arbete för att få till stånd jämnare revisioner.
Naturvårdsverket anser att arbetet med att integrera produktfrågan i miljöled- ningssystem är viktig och behöver fortsätta. Certifieringsbranschen har bland annat satsat på vidareutbildning av revisorer på området. SWEDAC har en viktig roll i arbetet med uppföljning av hur certifieringsorgan hanterar denna fråga inom ramen för sitt mandat.
Europeiska kommissionen arbetar med en utvärdering av EMAS under 2005, inför revideringen av EMAS-direktivet under 2006. Av en preliminär rapport106 framgår att miljöledningssystem i allmänhet (inkl. EMAS) uppfattas som en driv- kraft för bättre miljöprestanda men att det finns starkare drivkrafter som lagstift- ning, tekniska faktorer och konkurrens. Miljöledningssystem är ingen garanti för att lagstiftningen uppfylls men medför ofta förbättringar i rutiner vad gäller t.ex. insamling och användning av miljödata.
Införandet och driften av miljöledningssystemen är resurskrävande, vilket kan vara problematiskt för mindre företag. NUTEK har tidigare påpekat107 att det måste bli lättare för småföretagen att miljöcertifiera sig enligt ISO och EMAS.
Enligt en studie från ISO 108 om små och medelstora företag användning av miljöledningssystem uppfattar många av dessa inte sig själva som miljöstörande. Deras behov och resurser varierar betydligt. De ser inte något intresse från mark- naden och är till stora delar okunniga om ISO 14001. Kostnader är ytterligare hin- der.
I studien Ständig förbättring med ISO 14001109 undersöks tillämpningen av sy- stemet. Majoriteten av företagen som ingick i studien ansåg att systemet leder till marknadsfördelar och affärsmässiga fördelar samt att det finns en koppling mellan ett bra miljöarbete och god ekonomi. Enligt studien finns också starka kopplingar mellan framgångsfaktorn ekonomiska fördelar och ledningens engagemang. Ett framgångsrikt miljöarbete kan leda till miljövinster, kostnadsbesparingar och ökade kunskaper om produkternas miljöbelastning. Detta kan leda till nöjdare kunder och till ökad försäljning.110 I en annan studie ges flera exempel på att miljöledningssy- stemen kan leda till reella miljöförbättringar och ökad affärsnytta.111
Sammanfattningsvis kan konstateras att miljöledningssystem inte självklart ger information om produkterna. Om miljöledningssystemen i högre grad kan inklude- ra produkters miljöpåverkan kan de fungera som en drivkraft för att öka använd-
106
EVER Study,(2005) Interim report
107
NUTEK (2003), Miljöarbete i småföretag – en ren vinst, B2003:02
108
ISO (2005) The Global use of Environmental Management System, by Small and Medium Enter-
prises 109
Nilsson, S. (2004) Ständig förbättring med ISO 14001, Kungliga Tekniska Högskolan
110
Andersson, Y., 2004. Ta ledningen genom miljöanpassad produktutveckling, KTH, Teknikföretagen
111
Enell.M., Schyllander, E. (2005) Ständig förbättring av miljöprestanda Goda exempel, Nätverket för effektivare miljöledningsystem, prel. version
ningen av information om produkters miljöbelastning. Då det inte finns krav på en extern redovisning i ISO 14001 är det dock inte självklart att den informationen förs vidare. Naturvårdsverket har tidigare framfört att ett krav på offentlig redovis- ning liknande EMAS borde införas i ISO 14001. Miljöledningssystemen har poten- tial att utvecklas vidare och de kan ge ekonomiska fördelar.
8.3 Livscykelanalyser
8.3.1 Bakgrund
Livscykelanalyser (LCA) är det instrument som fått störst genomslag när det gäller att bedöma produkters och tjänsters totala miljöbelastning.112 En livscykelanalys innebär en analys av en produkts miljöpåverkan genom hela dess livscykel, d.v.s. från vaggan till graven. Fyra standarder finns för livscykelanalyser (ISO 14040-43) men dessa har omarbetats och slås ihop till nya dokument (ISO 14040 och ISO 14044) som publiceras under 2006. LCA kan beskrivas som ett slags stödverktyg för beslutsfattande avseende de miljömässiga förutsättningarna för olika aktiviteter och produkter. Livscykelanalyser kan vara jämförande, beskrivande och fokusera på förändringar eller prognoser osv. Analysens fokus varierar beroende på dess användningsområde vilket kan vara t.ex. miljömärkning, miljödeklarationer och produktutveckling. EU-kommissionen arbetar för närvarande med en handbok om livscykelanalyser. LCA betraktas som expertverktyg och är inte avsedd att ge di- rekt användbar information till beslutsfattare.
8.3.2 Utvecklingspotential
En LCA innehåller alltid begränsningar som t.ex. brist på data och osäkerhet om vad som ska inkluderas i studien. Även en fullständig LCA i enlighet med t.ex. ISO 14040-serien är en väsentlig förenkling, eftersom den både begränsar och struktu- rerar arbetet med att sammanställa en livscykelbedömning. Dessutom utgör de miljöeffekter som inkluderas alltid ett urval och endast potentiella effekter kan beaktas, aldrig de faktiska.
Det finns ofta tillgängliga data om emissioner och energiförbrukning och denna påverkan beaktas relativt väl inom LCA metodiken. Den påverkan som orsakas av kemiska ämnen beaktas däremot sämre vilket bl.a. beror på bristande data om äm- nens toxiska effekter, svag kännedom om vilka ämnen som ingår i produkten och brister i LCA metodiken. En utveckling pågår dock.
Användningen av LCA som underlag i upphandling är idag relativt begränsad både i näringslivet och i offentliga sektorn, främst på grund av verktygets komplex- itet och den stora arbetsinsats det kräver. Studier har t.ex. visat att det kan finnas svårigheter att använda LCA i pågående designprocesser beroende på att de är så tidskrävande att utföra och att de kommer in sent i processen.113 En fullständig LCA är kostsam och tidskrävande att utföra. En LCA kan ta upp till två år att
112
Naturvårdsverket (2003), Att handla rätt från början, rapport 5226
113
utföra, och uppgå till mellan 10 000 och 200 000 euro114. Den mest resurskrävande fasen uppges vara erhållandet av data. Det finns flera olika metoder för att utföra olika typer av förenklade LCA, som t.ex streamlined LCA och matrix LCA. För- enklade LCA utelämnar en del element från en vanlig LCA och kan utföras på betydligt kortare tid. Vilken metod som är mest lämplig beror på syftet med och resurserna för att göra studien. Förenklingen bör anpassas till användarens be- hov.115 Exempelvis, är en fullständig LCA en bra metod för att stödja och förenkla en strukturerad uppbyggnad av ny kunskap om en produkts eller ett besluts miljö- livscykel. Enkla LCA-verktyg som screening-verktyg, kan tillämpas inom organi- sationer där användare kan lita på att bakgrundsinformationen och den förenklade metodiken är anpassade till sitt specifika ändamål inom organisationen. Följaktli- gen, kan förenklade metoder och verktyg som LCA användas om förenklingen anpassats till situationen.116 Det kan i många fall vara viktigare att arbeta utifrån ett livscykelperspektiv snarare än att utföra en fullständig LCA. Det är viktigt att iden- tifiera vad man egentligen behöver veta för att sen bedöma hur fullständig analysen ska vara. I många fall kan även en kvalitativ bedömning ge ett bra underlag.
Det är viktigt att LCA-verktyget utvecklas vidare och att kunskap om enklare verktyg sprids.