Minnesstund i skolan, fokus på eleven

Vid granskandet av krisplaner lade vi märke till att personalen omnämns och eleverna utelämnas när det kommer till minnesstunder. Det vi läst i krisplanerna visar på att när personal avlidit är inte elever involverade i minnesstunden. När en elev avlidit är både personal och elever involverade. Att eleverna inte får ta farväl av

sin personal är mycket oroande särskilt eftersom Dyregrov (1995, 2007) hävdar att det är ett av de viktigaste stegen i bearbetningen av en förlust.

Det är 14 av 47 krisplaner (se Figur 13) som innehåller minnesstunder där inslagen är mångkulturella. Det är alltså 33 krisplaner som inte innehåller något mångkulturellt inslag, av dessa är det också en del som inte nämner ordet minnesstund alls.

I de flesta krisplaner vi granskat är en präst närvarande vid minnesstunden. Sjöberg (1993) tycker att minnesstunden bör vara i skolan eller på en plats den avlidne tyckte om, och att fokus skall ligga på den avlidnes intressen och på de som kommer att sakna den avlidne.

6.10

Krislådan

Det finns ingen lag på att krislådor skall finnas på skolan. Det är dock ett sätt att göra det enklare för sig när det väl händer något, om allt är samlat på ett ställe så är det lättare att hitta. Detta gör också att en vikarie som inte har så stor erfarenhet och lokalkännedom kan hitta hjälpmedel vid kris på ett enkelt sätt om allt är samlat på ett ställe. Det är viktigt med klara instruktioner och saker på ett ställe eftersom det kan vara svårt när du själv är krisdrabbad att hitta t.ex. en bra duk och ljus.

Det vanligaste en krislåda brukar innehålla är duk, ljus, bok, kanske diktbok, andra saker som eleverna kan vara hjälpta av samt en krisplan. Ett ganska vanligt inslag som vi tyckte var bra var att det i vissa krislådor fanns en tom fotoram. I den är det enkelt att sätta i ett kort på den avlidne och placera den på ett bord.

Vår undersökning visar att de flesta krisplaner, 28 av 47, innehåller omnämnandet av en krislåda (se Figur 14). Vi reagerade på att alla krisplaner inte innehöll en instruktion om var krislådan fanns. Det var 19 stycken krisplaner som inte nämnde någon krislåda, dessa kan, uppenbarligen, inte ha en instruktion om var krislådan finns men de övriga 28 krisplanerna borde enligt oss ha haft det. Det visade sig att 20 krisplaner (se Figur 15) hade en instruktion på var krislådan fanns. Det är då bara 8 av krisplanerna som hade en krislåda som inte hade någon instruktion om var den fanns. Vi tycker dock att alla krisplaner borde omnämna en krislåda och platsen där denna finns.

6.11

Fortsatt forskning

Vi tycker att det skulle vara intressant att göra en större undersökning med fler krisplaner och kanske fler frågor som behandlar flera aspekter. Det är dessutom så att det kommit nya direktiv från skolverket om att krisplanerna skall bli bättre och då vore det intressant att se förbättringen (skolverket.se).

Vi tycker att det vore intressant att undersöka vad de som skrivit krisplanerna egentligen har utgått ifrån.

En tredje sak som vore intressant att inrikta sig på vore att kolla upp om alla skolor har en krisplan, det står i lagen att de skall ha en men följer alla den?

6.12

Slutsatser

Vi kan inte med hjälp av våra resultat dra någon generaliserande slutsats men vi kan se en tendens när det gäller krisplaner i skolan i Sverige. Men vår slutsats är dock att krisplanerna i Sverige är undermåliga vad det gäller efterarbete och bemötande i kris. De skolor vi har undersökt har haft krisplaner men de är sällan till gagn för personalen. Krisplanerna har inte med viktiga aspekter som teoretikerna pekar på, så som information om reaktionsfaser, bemötande i kris, samtal om det skedda. Detta gör att det egentligen är frågan om de är till nytta överhuvudtaget.

Vi vill dock understryka att det inte är någon krisplan som har med åtgärder som är dåliga enligt teoretikerna. De krisplaner som har fått dåligt resultat i vår undersökning har fått det för att de saknar de bra sakerna inte för att de innehåller dåliga saker.

I läroplanen (Lpo 94) står det om att skolan och lärarna ska skapa en trygg miljö för att främja lärande. Den skall också vara en levande socialgemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Det står alltså ingenting om krisplaner i läroplanen. Dock är läroplanen skriven innan lagen från arbetsskyddsstyrelsen om att alla arbetsplatser skall ha en krisplansberedskap trädde i kraft (Arbetsskyddsstyrelsen, 1999). Detta gör att läroplanen på detta plan är undermålig och borde uppdateras på denna punkt. Vi hoppas att den kommer bli uppdaterad på denna punkt inom snar framtid.

Vi tycker att varje skola borde ha en individuell krisplan då personalen känner till de eleverna och den skolans miljö. I de krisplaner vi har undersökt är de flesta till för flera olika skolor och flera olika stadier och då kan det varken vara lokalanpassat eller åldersanpassat.

REFERENSLISTA

Andersson, Mariann & Ingemarsson, Kristina (1994). Kris och katastrof – en

handbok för skolan. Arlöv: Liber utbildning

Cullberg, Johan (2006). Kris och utveckling. Borgå: Natur och Kultur. Dyregrov, Atle (1995). Att ta avsked. Växjö: Rädda barnen.

Dyregrov, Atle (1995). Beredskapsplan förskolan. Stockholm: Rädda barnen. Dyregrov, Atle (1999). Små barns sorg. Trelleborg: Rädda barnen.

Dyregrov, Atle (2007). Sorg hos barn – En handledning för vuxna. Pozkal: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Herbert, Anna (2006). Freud and PTSD with a special focus om the repetitive

memory of trauma. Lund: Punctum Studier.

Jerlang, Espen (2007). Erik Homburger Eriksons Psykoanalytiska teori. I Espen Jerlang (Red.) Utvecklingspsykologiska teorier Stockholm: Liber AB

Jewett Jarratt Claudia (1994). Barn som sörjer. Att hjälpa barn att klara av

separationer och förluster. Göteborg: Slussens bokförlag.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Falköping: Natur och Kultur

Lundin, Tom (1992). Traumatisk stress och personlig förlust. Arlöv: Almqvist & Wiksell.

Nieminen Kristofersson, Tuija (2002). Krisgrupper och spontant stöd- Om insatser

efter branden i Göteborg 1998. Lund: Socialhögskolan Lunds universitet.

Otto, Ulf (1997). Familjen som arena för trauma. I Lars Weisæth & Lars Mehlum (Red.) Människor, trauman och kriser. Borås: Natur och Kultur.

Parry, Glenys (1998). Klara av kriser. Lysekil: Slussens bokförlag.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon (2007). Krispedagogik – hjälp till barn

och unga i kris. Pozkal: Studentlitteratur.

Roness, Atle (1997). Förlust och sorg. De olika faserna i sorgeprocessen. I Lars Weisæth & Lars Mehlum (Red.) Människor, trauman och kriser. Borås: Natur och Kultur.

Sjöberg, Malena (1993). Vad gör vi i skolan när det händer? Stockholm: Allduplo Offsettryck

Weisæth, Lars (1997). Det psykiska traumat. I Lars Weisæth & Lars Mehlum (Red.) Människor, trauman och kriser. Borås: Natur och kultur

Elektroniska källor:

Cahill, Shawn P & Foa, Edna B. (2007) Psychological theories of PTSD. I Matthew J. Friedman; Terence Martin Keane; Patrica, A. Resick (Red.) Handbook of

PTSD. New York: Guilford Press. Sökdatum: 090416

http://eus.sagepub.com/cgi/reprint/39/3/399 Are schools prepared for emergencies? 2007 Kano, Megumi; Ramirez, Marizen; Ybarra, William J; Frias, Gus; Bourque, Linda B, Sökdatum: 090416

http://www.av.se/dokument/afs/afs1999_07.pdf Första hjälpen och krisstöd.

Arbesskyddsstyrelsen (1999), Sökdatum: 090421

www.google.se Sökord: Krisplaner, skola samt kommun 090401-090421

www.ne.se Sökord: Kris, Sökdatum 090416

www.ne.se Sökord: Trauma, Sökdatum: 090416

www.ne.se Sökord: PTSD, Sökdatum: 090420

BILAGA 1

Frågor till krisplaner

Övergripande frågor

1. Har krisplanen blivit uppdaterad inom de två senaste åren? 2. Är krisplanen svår att hitta i?

Frågor om information

3. Finns nödvändiga telefonnummer med i krisplanen? 4. Innehåller krisplanen en tillvägagångs-checklista? 5. Innehåller krisplanen en Vem ska berätta vad-checklista?

6. Innehåller krisplanen anvisningar om var man kan hitta information om reaktioner/krisfaser/efterarbete?

7. Finns förklaringar på krisreaktioner med i krisplanen? 8. Innehåller krisplanen guide vid bemötande i kris? 9. Finns det krav på efterarbete med i krisplanen? 10. Finns det krav på klassrumssamtal med i krisplanen?

11. Finns tillvägagångssätt vid klassrumssamtal med i krisplanen? 12. Finns det krav på stöd och hjälp till inblandad personal? 13. Finns det inslag av mångkulturellt arbete vid minnesstund? 14. Nämns krislåda i skolan?