Går det att skapa förutsättningar för att barnets bästa ska kunna genomsyra asylprocessen, så
att alla barn ges en möjlighet att utifrån egna förutsättningar komma
•
till tals och även erbjuds anpassad information om asylprocessen att barn som söker skydd i Sverige får en individuell prövning av
•
sina asylskäl och att deras berättelser beaktas i asylbesluten?
Hindren är många. Såväl rättsliga som organisatoriska villkor gör att barnets bästa lätt blir en floskel i det dagliga arbetet med att handlägga asylärenden. Jag har mött tjänstemän som har utvecklat egna strategier för att sätta barnet i centrum, exempelvis genom att leta information om barns situation via andra kanaler än den landinformation som finns till hands i Migrationsverkets databas. Enskilda tjänstemän vill – och några kan också – uppbära barnets bästa i organisationen. Men att detta är en svår uppgift framkommer i såväl asylbeslut som den inter-vjuundersökning som presenterades ovan.
Ska man då överge principen om barnets bästa? Nej, enligt min mening är begreppet barnets bästa, trots att det är förknippat med utmaningar, viktigt som vägledning i en offentlig förvaltning som bekänner sig till rättsstatliga ideal som rättssäkerhet och värdighet. Istället för att män-niskorättsprinciper tas bort, bör ett kontinuerligt arbete bedrivas för att de ska få ett konkret innehåll på ett användarplan. Flera verktyg kan främja en sådan process.
I intervjuerna frågade jag tjänstemännen om deras behov av föränd-ringar i organisationen. Vilka åtgärder skulle de vidta för att ge barnets
bästa ett större genomslag i organisationen, om de fick bestämma.
Samtliga intervjupersoner efterfrågade tydligare rutinbeskrivningar för hur man praktiskt kan genomföra barnets bästa. Ett annat förslag som genomgående diskuterades var forum för samtal om de svåra avväg-ningar som aktualiseras när barnets bästa ska beaktas. Genom att samtala om dilemmasituationer skulle handläggarna kunna få utlopp för en del av den frustration som många av dem bär på. I detta sam-manhang lyftes också behovet av externa handledare, som har insyn i verksamheten och som förstår dess förutsättningar. Detta skulle också kunna vara en möjlighet för reflektion, samt reflexivitet, i bemärkel-sen “en större medvetenhet om den egna medvetenheten”. Annorlunda uttryckt skulle en ökad reflexivitet kunna leda till att premisserna för verksamheten tydliggjordes. Detta skulle kunna skapa en större förstå-else av arbetet och de människor man fattar beslut om, och i förläng-ningen möjligen också bättre förutsättningar för barnets bästa-begrep-pets genomslag.
Ytterligare ett behov som intervjupersonerna lyfte fram var utbild-ningsinsatser. Även här poängterade tjänstemännen att externa krafter är viktiga för att “ge legitimitet” åt frågorna internt i organisationen. I utbildningssatsningar såg man behovet av metoder för verklighetsnära samtalsmetodik som centrala moment. Här har tjänstemännen, i min mening, en viktig poäng. Mycket av den kunskap som krävs för att man ska kunna operationalisera barnets bästa måste tillämpas praktiskt, den kan inte läsas in.
Mot bakgrund av den utbredda uppfattningen att barn i asylsökande familjer generellt inte har så kallade “egna, individuella asylskäl”, torde även ett viktigt utbildningsinslag vara kunskap om kränkningar av barns rättigheter i olika delar av världen. Ett steg i denna riktning vore att lagstifta om att barnspecifik förföljelse ska kunna ligga till grund för uppehållstillstånd i Sverige, det vill säga förföljelse som endast eller typiskt sett drabbar barn. Eftersom tjänstemännen tenderar att begränsa sig, och falla tillbaka på beskrivningar i förarbeten, torde det vara nöd-vändigt med en lång rad av tydliga exempel på vad i en sådan förföljelse kan bestå: Mobbning på grund av etnicitet, misshandel i hemmet utan möjlighet att få hjälp från myndigheters sida, ohälsa på grund av stress i asylprocessen, och så vidare.
Vidare är en flervetenskaplig kompetens nödvändig i arbetet för att den breda kunskap som barnets bästa kräver ska kunna
operationali-seras: Grundläggande barnpsykologi, kunskaper om rättens roll i sam-hället, juridisk metod, socialt arbete och mycket mera, behöver inkor-poreras i rättsanvändningen om denna ska kunna fylla sin egentliga funktion i förhållande till asylsökande barn. Handläggarna behöver alla dimensioner av barnets bästa och de behöver flera metoder för att praktisera dessa.
Utöver kunskap är en viktig faktor för att barns rättigheter ska få ett genomslag organisatoriskt stöd och kompetens. Något slags for-mellt krav för att få erhålla titeln barnansvarig vore rimligt, liksom att alla tjänstemän som handlägger barnärenden ska ha genomgått en utbildning i att samtala med barn. Om barn i asylprocessen dessutom fick egna juridiska biträden skulle det skapas betydligt bättre förutsätt-ningar för enskilda barn att få sina skäl för uppehållstillstånd prövade.
Ett steg mot en högre grad av professionalism vore om handläggarna fick stöd från yrkesgrupper som verkar på uppdrag av barn och inte, som Migrationsverkets tjänstemän, på uppdrag av en offentlig förvalt-ning som ställer höga krav på produktion av asylbeslut. Idealt vore om barnpsykologer och barnläkare genomförde utredningar med asyl-sökande barn, som sedan filtrerades genom rätten och inte som nu, att frustrerade tjänstemän filtrerar rätten genom barns berättelser. Ett tänkbart första steg i en riktning mot ett ökat stöd för handläggarna vore att alla läkarintyg i ett asylärende åtföljs av en muntlig förhandling med den sökande samt den läkare och/eller psykolog som står bakom intyget, såsom i vissa andra förvaltningsrättsliga sammanhang. Då kunde kraven i barnrättskonventionen uppfyllas i högre grad och asyl-rätten värnas i större utsträckning.
Jag menar vidare att genomförandet av barnets bästa också kräver en grundlig diskussion på Migrationsverket, men även i samhället i övrigt, om hur en ideal tjänsteman i svensk utlänningsförvaltning bör vara. Idén om den byråkratiska, osjälvständiga tjänstemannen verkar ha spelat ut sin roll och behöver kombineras, eller ersättas, med ett nytt tjänstemannaideal. Hur detta ideal kan komma att se ut är delvis avhängigt vilket utrymme man är villig att ge mänskliga rättigheter.
KÄLLFÖRTECKNING
Alston, Philip (1994) The best interests of the child: Reconciling culture and human rights. Oxford and New York: Clarendon Press.
Alderson, Priscilla (2000) “Children as Researchers The Effects of Participation Rights on Research methodology”, i P. Christensen &
J. Allison, Research with Children Perspectives and Practices, 1-8.
London, New York: Falmer Press.
Alvesson, Mats & Kaj Sköldberg (2008) Tolkning och reflektion. Veten-skapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Gunvor & Anna Hollander (2004) “Om barns rätt och barns bästa”, i G. Andersson, K. Aronsson, S. Hessle, A. Hollander, T. Lundström, Barnet i den sociala barnavården, 41-68, Falköping:
Socialstyrelsen, Centrum för utvärdering av socialt arbete, Liber.
Angel, Birgitta & Anders Hjern (2004) Att möta flyktingar. Lund:
Studentlitteratur.
Archard, David (2004) Children’s rights and childhood. London:
Routledge.
Aries, Phillipe (1962) Centuries of Childhood. Harmondsworth:
Penguin.
Bartley, Kristina (1998) Barnpolitik och barnets rättigheter. Göteborg:
Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.
Bauman, Zygmunt (1990) Globalisering. Lund: Studentlitteratur.
Cederborg, Ann-Christine (2004) Migrationsverkets utredningssamtal med asylsökande barn. Stockholm: Migrationsverket.
Cunningham, Hugh (1995) Children and Childhood in Western Society since 1500. Singapore: Singapore Publishers (Pte).
Hammarberg, Thomas (2006) Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Norstedts juridik.
Herman, Judith Lewis (2007) Trauma och tillfrisknande. Göteborg:
Göteborgs Psykoterapi Institut.
Demker, Marie (2000) “Attityder till flyktingar: Unga pojkar och flickor på var sin sida”, i S. Holmberg & L. Weibull (red), Det nya samhället, 59-68. Kungälv: SOM-rapport.
Demker, Marie (2003) “Att förbli i Ingemansland. Immigrationspoliti-kens brist på institutionell förändring”, i J. Pierre & B. Rothstein (red), Välfärdsstat i otakt. Om politikens oväntade, oavsiktliga och oönskade effekter, 62-74. Malmö: Liber.
Diesen, Christian, Annika Lagerqvist Veloz Roca, Karolina Lindholm Billing, Madelaine Seidlitz, Alexandra Wahren (2007) Bevis 8. Prövn-ing av migrationsärenden. Stockholm: Norstedts Juridik.
Doyal, Len & Gough Ian (1991) A Theory of Human Need. London:
Mac Millan.
Freeman, Michael (2007) A Commentary on the United Nations Con-vention on the Rights of the Child. Article 3. The Best interests of the Child. Lieden, Boston: Martinus Nijhoff Publishers.
Glaser, Barney G. & Anselm L. Strauss (1967) The Discovery of Grounded Theory. Chicago, Ill: Aldline.
Gruber, Judith E. (1987) Controlling bureaucracies: Dilemmas in Dem-ocratic Governance. Berkeley: University of California Press.
Eastmond Marita & Lisa Åkesson (red) (2007) Globala familjer. Trans-nationell migration och släktskap. Riga: Livonia Print.
Goodwin-Gill Guy S. & Jane Mc. Adam (2007) The Refugee in Inter-national Law, third edition. Oxford: Oxford University Press.
Gustavsson Lars H. (1994) “En etisk grundregel”, i Edenhammar Karin (1994) Respekt för barnet, 24-37. Rädda Barnens skriftserie om barns rättigheter. Stockholm: Rädda Barnen.
Hammarberg, Thomas & Barbro Holmberg (2000) Best interests of the child. The principle and the process. Stockholm: Rädda Barnen.
Hydén, Håkan (1998) Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Lund Studies in Sociology of Law.
Hydén, Håkan (1999) Rättssociologi som emancipatorisk vetenskap.
Lund: Lund Studies in Sociology of Law.
Johnsdotter, Sara (2007) “Dumpning av svensksomaliska barn? Om familjer, föräldrar och barn i en transnationell kontext”, i E. Marita &
L. Åkesson (red) Globala familjer. Transnationell migration och släkt-skap, 145-170. Riga: Livonia Print.
Lakoff, George (2003) “Framing the Dems”, The American prospect, 31 augusti 2003.
Lakoff, George (2002) Moral Politics. How Liberals and Conservatives Think, second edition. Chicago: The University of Chicago Press.
Lundquist, Lennart (1987) Implementation Steering. An Actor-Struc-ture Approach. Lund Political Studies 54. Lund: Studentlitteratur och Chartwell-Bratt.
Lundquist, Lennart (2006) Demokratins väktare. Lund: Studentlitte-ratur.
Lyssna på oss – en rapport om barns upplevelser av asylprocessen i Sverige (2007) Stockholm: UNICEF.
Löwén, Åsa (2006) Asylexistensens villkor. Resurser och problem i meningsskapande hos asylsökande barn. Uppsala: Uppsala universitet, Teologiska institutionen, Religionspsykologi.
Löwén, Åsa (2007) “Leka för att överleva”, Invandrare och minoriteter 1: 37-40.
Mathiesen, Thomas (2005) Rätten i samhället. Lund: Studentlitteratur.
Nigel, Thomas & Claire O’Kane (1988) “When children’s wishes and feelings clash with their ‘best interests’”, The International Journal of Children’s Rights 6: 137–154.
Nilsson, Eva (2007) Barn i rättens gränsland. Om barnperspektiv vid prövning om uppehållstillstånd. Uppsala: Iustus förlag.
Norström, Eva (2004) I väntan på asyl. Umeå: Boréa.
O’Connell Davidson, Julia & Caitlin Farrow (2007) Child Migration and the Construction of Vulnerability. Nottingham: School of Sociol-ogy & Social Policy, University of Nottingham; tillgänglig på http://
shop.rb.se/Product/Product.aspx?ItemId=2967801, hämtad 11 novem-ber 2008.
O’Neill, Onora (1992) “Children’s Rights and Children’s Lives”, i P.
Alston, S. Parker, J. Seymor, Children, Rights and the Law, 24-42.
Oxford, Clarendon Press.
Peczenik, Aleksander (1995) Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation. Göteborg: Fritzes.
Peczenik, Aleksander (1997) “Serväss, nej dubbelfel! Rättsvetenskapen och rättens kris”, i H. Hydén & A. Thoor (red), Rätt i förändring. En antologi om kristendenser i svensk rätt, 41-46. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Rasmusson, Bodil (1994) Barnperspektiv. Reflektioner kring mångtydigt och föränderligt begrepp. Stockholm: Barnombudsmannen (stencil).
Raundalen, Magne & Atle Dyregrov (1994) Barn och familjer i krig.
Stockholm: Rädda Barnen.
Raundalen, Magne & Jon-Håkon Schultz (2007) Krispedagogik – hjälp till unga i kris. Lund: Studentlitteratur.
Rimsten, Eva (2006) “Jag vill bli som Kofi”. Ensamkommande barn i Sverige ur ett rättighetsperspektiv. Stockholm: Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Rothstein, Bo (1992) Den korporativa staten. Stockholm: Norstedts.
Sandin, Bengt (1995) Working Papers on childhood and the Study of Children. Linköping: Department of Child Studies.
Schierenbeck, Isabell (2003a) “Vem bryr sig om regelverket. Om front-linjebyråkrater, handlingsutrymme och förvaltningsdemokratisk legiti-mitet”, i J. Pierre & B. Rothstein (red), Välfärdsstat i otakt. Om poli-tikens oväntade, oavsiktliga och oönskade effekter, 102-120. Malmö:
Liber.
Schierenbeck, Isabell (2003b) Bakom välfärdsstatens dörrar. Umeå:
Boréa bokförlag.
Schiratzki, Johanna (1998) Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige.
En rättsvetenskaplig undersökning. Uppsala: Iustus förlag.
Schiratzki, Johanna (2005a) Barnets bästa i ett mångkulturellt Sverige.
En rättsvetenskaplig undersökning. Uppsala: Iustus förlag.
Schiratzki, Johanna (2005b) Barnrättens grunder. Lund: Studentlitte-ratur.
Spång, Mikael (2008) Svensk invandringspolitik i demokratiskt per-spektiv. Current Themes in IMER Research No. 8. Malmö: Malmö
University; tillgänglig på http://hdl.handle.net/2043/6128; hämtad 1 januari 2009.
Stern, Rebecca (2006) The Child’s Right to Participation Reality or Rhetoric?. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Veerman, Phillip E. (1992) The Rights of the Child and Changed mean-ings of Childhood. Dordrecht: Martinus Nijhoff Publishers.
Wikrén, Gerard & Håkan Sandesjö (2006) Utlänningslagen med kom-mentarer (8:e upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Woodhead, Martin (1997) “Psychology and the Cultural Construction of Children’s Needs” i A. James & J. Prout, Constructing and Recon-structing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood, 63-77. London: Falmer.
Zelizer, Viviana A. (1994) Pricing the priceless child. The Changing Social Value of Children. Princeton: Princeton University Press.
Ålund, Alexandra (2007) “Ungdom, social exkludering, kulturell agens”, i T. Burns, N. Machado, Z. Hellgren & G. Brodin (red), Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor: Multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige, 473-489. Uppsala:
Acta Universitatis Upsaliensis.
Ålund, Aleksandra (2008) “Sociala problem i kulturell förklädnad”, i A. Meeuwisse & H. Swärd (red), Perspektiv på sociala problem, 293-313. Stockholm: Natur och Kultur.
Öberg, Nils (1994) Gränslös rättvisa eller rättvisa inom gränser? Om moraliska dilemman i välfärdsstaters invandrings- och invandrarpoli-tik. Stockholm: Almqvist och Wiksell.
Internationella konventioner och kommentarer
Barnkonventionen (1989) CRC, Convention on the Rights of the Child, 20 November 1989, 1577 U.N.T.S. 3.
FN:s barnrättskommitté (2005): Concluding observations, Sweden, CRC/C/15/Add.248, 30 mars 2005.
UNHCR (1996) Handbok om förfarandet och kriterierna vid faststäl-lande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning. Stockholm:
FN:s flyktingkommissarie.
EU:s direktiv
Asylprocedurdirektivet: Rådets direktiv 2005/85/EG av den 1 december 2005 om miniminormer för medlemsstaternas förfaranden för bevil-jande eller återkallande av flyktingstatus Europeiska unionens officiella tidning nr L 326, 13/12/2005, s. 0013 – 0034.
Skyddsgrundsdirektivet. Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet, Europeiska unio-nens officiella tidning nr L 304, 30/09/2004 s. 0012 – 0023.
Svensk lagstiftning
Utlänningslag 1989:529.
Utlänningslag 2005:716.
Statliga offentliga utredningar
SOU 1996:115 Barnkonventionen och utlänningslagen. Delrapport av Barnkommittén. (Stockholm).
SOU 2006:6 Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt (Stockholm).
SOU 1997:116 FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (Stock-holm).
Regeringens propositioner
Prop 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden, Regeringens proposition 2004/05:170.
Prop 1988/89:86 med förslag till utlänningslag m.m., Regeringens pro-position 1988/89:86.
Prop 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden, Regeringens proposition 2004/05:170.
Prop 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, Reger-ingens proposition 1996/97:25.
Utskottsbetänkanden
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05SfU:17: 36.
Migrationsöverdomstolens domar
UM (utlänningsmål) 168-06, meddelad 2007-04.
UM 887-06, meddelad 2007-06-15.
UM 663-06, meddelad 2007-05-30.
UM 318-07, meddelad 2007-04-03.
UM 177-07, meddelad 2007-11-27.
UM 1348-06, meddelad 2007-09-04.
Migrationsdomstolarnas domar
UM 1328-08, meddelad 2008-06-03.
UM 1888-07, meddelad 2008-02-13.
UM 6183, meddelad 2007-03-30.
UM 1255, meddelad 2007-10-08.
Migrationsverkets vägledande beslut
Migrationsverkets vägledande beslut ett 2007-03-12, Ärende om hinder mot verkställighet av avvisningsbeslut, Förvaltningsprocessenheten i Solna; www.migrationsverket.se, Lifos; hämtad 3 januari 2009.
Migrationsverkets vägledande beslut två 2007-03-12, Ärende om hinder mot verkställighet av avvisningsbeslut, Förvaltningsprocessen-het 2 i Solna; www.migrationsverket.se, Lifos; hämtad 3 januari 2009.
Övrigt material
“Artikel om arbetskraftsinvandring”, Migrationsverket 2008-08-12, på www.migrationsverket.se, under Verket i debatten, hämtad 2008-09-12.
Barnombudsmannen 2006-05-04, remiss-svar ställt till Utrikesdeparte-mentet, diarienummer 9.1:0139/06, Barnombudsmannen, Stockholm.
Global Commission on International Migration (2005) Report of the Global Commission on International Migration, tillgänglig på http://
www.gcim.org/en/, hämtad 3 januari 2009.
Migrationsverkets protokoll VC asyl 6/2006, beslutsfattande Anna Wessel, verksamhetschef.
Migrationsverkets årsredovisning 2007.
Produktionsplanen för Migrationsverket (2007) 2007-04-13, MAL 112 2007-302.
Regleringsbrevet (2007) Ju2007/7006/SIM Justitiedepartmentet reger-ingsbeslut 2007-08-16.
Regleringsbrevet (2008) Ju2008/9717/SIM Justitiedepartmentet reger-ingsbeslut 2008-11-27.
Rutinbeskrivningar/aktivitetsplaner på enhetsnivå (två utkast).
Sammanfattning av SACO-S medlemsundersökning på Migrationsver-ket 2006-10-31, tillgänglig på http://www.saco-s.se/upload/PDF/resul-tat_sammanfattning_migrationsverket_saco-s_061031.pdf, hämtad 20 december 2008.
Strategi- och verksamhetsplan 2008-2010. Beslutad den 18 januari 2008 (2008) Norrköping: Migrationsverket.
Utlänningshandboken (2007) avsnitt 37:5 “Att utreda barn”, hämtad på Migrationsverket januari 2007.
Werner, Christina och Gunnar Holmberg (2008) Med sikte på en snab-bare asylprocess – i ett Sverige som med öppenhet tar tillvara den globala migrationens möjligheter. Norrköping: Migrationsverket.
Wessel, Anna, Kommentar på seminariet Barnkonsekvensanalyser, vad, hur, varför? Norrköping den 28 maj 2008.
Verksamhetsplan för 2007-2009, Norrköping: Migrationsverket.
Årsredovisning för Migrationsverket 2007, Norrköping: Migrations-verket.
Tidningar
Ascher, Henry & Torgny Gustavsson (2006) “Ingen förgiftning av apa-tiska barn”, i Dagens Nyheter, 14 november 2006.
Hanson, Matilda E. (2006) “Från apati till viljan att leva - Uppehålls-tillstånd blev flickans räddning”, i Svenska Dagbladet, 22 december 2006.
Johansson, Anne (2007) “Experterna ense - apatiska flyktingbarnen ingen myt”, Göteborgsposten, 4 maj 2007.
Kastner, Fabian (2007) ”Asylfrågan får fler nyanser”, i Svenska Dag-bladet, 24 september 2007.
Svensk, Jessika (2007) “JO-kritik om apatiska flyktingbarn”, Dagens Nyheter, 19 januari 2007.
TV
Debatt, samhälls- och faktaprogram i Sveriges television, 20 januari 2009.
E-postintervjuer
Socialdepartementet, 19 november 2008.
Migrationsverkets utbildningsansvariga, 25 februari 2008.
Migrationsverkets expert Lena Åkerstedt, 19 mars 2009.
SUMMARY
The study aims to highlight how the “Principle of the Best Interests of the Child” (the best interest-principle) is applied in the treatment of asylum cases regarding asylum seeking families by the Swedish Migra-tion Board. The report, based on an analysis of the relaMigra-tion between the above Principle as policy – i.e. how children’s best interests are described in policy and judicial documents, and practice – in terms of civil serv-ants’ practices with regard to considerations of the child’s best interests, was carried out between September 2006 and March 2008.
In a first step, the content of the best interest-principle is described according to legislation, praxis and other steering documents. In a second step, these descriptions are related to civil servants’ perceptions and considerations in their practical work of handling asylum applica-tions. A picture is thus drawn as to how the best interest-principle is applied in the Swedish asylum process in the first instance. Similarities and discrepancies between policy and practice are also identified and discussed. A further ambition with the report is to suggest measures that can help administrators and decision-makers to take the child’s best interests into account.
A number of discrepancies between policy and practice can be iden-tified when the child’s best interest principle is applied in the asylum process: Firstly, children are not being interviewed by the civil servants to the extent that might be expected from the steering documents.
Secondly, a child’s grounds for asylum are seldom addressed in the inter-view with the child. Thirdly, little importance is attached to children’s grounds for asylum in the judicial process.
The reasons for such discrepancies can be explained in the light of inconsistencies at different levels of migration politics. At the
indivi-dual level the differences can be accounted for in terms of psychological factors or personal views about asylum seekers and refugee children.
Here the objective of producing a large number of asylum decisions – the so-called production demands – conflicts with individual supervi-sors’ ambitions to examine each child’s case thoroughly and fairly; the perception that children in the asylum process, as well as other asylum seekers, generally do not have grounds for asylum is set against rules that all children in the asylum process should have their alleged grounds for asylum examined in a correct and justifiable manner; the fear of re-traumatising children or interfering in family affairs is contrasted with the child being able to talk about his or her experiences which can then form the basis of a decision about permanent residence in Sweden. At the organisational level the differences can be explained by the demand for production in the organisation being set against the intention that staff should have both the appropriate skills and relevant organisa-tional support in their work and are therefore able to use the child’s best interest principle in a constructive way. Here the ideal of the loyal, objective and impartial civil servant is set against the need for flexible supervisors who can make full use of the scope for action provided for by legislation. At an overarching societal level the differences can be explained by the fact that conflicting images of children are included in the asylum process context. Here the idea that children are vulnerable
Here the objective of producing a large number of asylum decisions – the so-called production demands – conflicts with individual supervi-sors’ ambitions to examine each child’s case thoroughly and fairly; the perception that children in the asylum process, as well as other asylum seekers, generally do not have grounds for asylum is set against rules that all children in the asylum process should have their alleged grounds for asylum examined in a correct and justifiable manner; the fear of re-traumatising children or interfering in family affairs is contrasted with the child being able to talk about his or her experiences which can then form the basis of a decision about permanent residence in Sweden. At the organisational level the differences can be explained by the demand for production in the organisation being set against the intention that staff should have both the appropriate skills and relevant organisa-tional support in their work and are therefore able to use the child’s best interest principle in a constructive way. Here the ideal of the loyal, objective and impartial civil servant is set against the need for flexible supervisors who can make full use of the scope for action provided for by legislation. At an overarching societal level the differences can be explained by the fact that conflicting images of children are included in the asylum process context. Here the idea that children are vulnerable