• No results found

Samtal 4: deltagare Sara Maria Karl Könsidentifikation Kvinna Kvinna Man

5 Metod: att identifiera metaforer i talad svenska

5.1 Inledande förtydliganden

5.2.1 MIP/MIPVU

Den mest spridda och använda metaforidentifieringsprocedur är (The) Metaphor Identification Procedure (MIP) (Pragglejaz Group, 2007). I MIP analyseras varje enskild lexikal enhet i en text eller i en transkription i en viss ordning för att kunna avgöra om den lexikala enheten är metaforisk eller inte. MIP kan sammanfattas i följande steg (efter Pragglejaz, 2007, s. 3):

1. Analytikern skapar sig en förståelse för betydelsen av hela texten; 2. De lexikala enheterna identifieras;

3. Den lexikala enhetens betydelse i kontexten bestäms;

a. Analytikern avgör om den valda enheten har en mer grundläggande betydelse i en annan kontext;

b. Om enheten har en mer grundläggande betydelse i en annan kontext, avgörs om den kontextuella betydelsen skiljer sig från grundbetydelsen, men kan förstås i jämförelse med den;

57 Jag väljer här att omtala de språkliga uttrycken som metaforiska uttryck. Cameron (2003, m.fl.) pratar om metaforvehiklar (metaphor vehicles). Inom CMT pratar man om språkliga metaforer (linguistic metaphors). För enkelhetens skull väljer jag här att prata om metaforiska uttryck; och med det menar jag hur metaforiciteten uttrycks språkligt.

4. Om svaret är ja så markeras den lexikala enheten som metaforisk. Denna procedur är främst framtagen för att systematisera metaforidentifikationen, men även för att göra den mindre godtycklig (Pragglejaz Group, 2007, s. 2). Metoden fungerar bra om man främst är intresserad av huruvida enskilda lexikala enheter är metaforiska eller inte, och man kan på övertygande sätt göra statistiska beräkningar av andelen metaforer i ett visst material (se exempelvis Kaal, 2012; Pasma, 2012; Steen m.fl., 2010). Man bör alltså främst se MIP som ett verktyg för att avgöra om isolerade lexikala enheter är metaforiska eller inte.

MIP har också vidareutvecklats till MIPVU (Steen m.fl., 2010). De främsta skillnaderna är att MIPVU också analyserar vad som kallas direkt metaforik (såsom idiom), och implicit metaforik (ersättning och ellips) samt att man också identifierar metaforsignaler (MFlags); alltså när någonting signalerar att en domänöverföring kanske sker. Man vidareutvecklar även tankarna kring hanteringen av vad som kallas new lexical units (för vidare utredning, se Steen m.fl., 2010). Anna Kaals (2012) avhandling fokuserar appliceringen av metaforidentifieringsproceduren MIPVU på en korpus med konversationer. Kaal framhåller bland annat att konversationer, vid jämförelse med registren skönlitteratur, nyheter och akademiska texter, innehåller minst andel metaforik, ca 8 %: ”This result suggests that we rather seem to write than speak by metaphors in everyday discourse” (Kaal, 2012, s. 262). Samtidigt, konversationsmaterialet som analyserades kan visserligen klassas som vardaglig konversation (casual conversation), men konversationerna handlade ofta om specifika, fysiska, handlingar, vilket påverkar slutsatsen att konversation innehåller färre metaforer än de jämförda registren. Konversationsämnet förefaller alltså påverka graden av metaforik (se Kaal, 2012, s. 269).

Med MIP/MIPVU följer en del avgöranden, som har effekt både för metoden i sig, men som även får teoretiska konsekvenser (se även Cameron & Maslen, 2010a). Att man inom MIP/MIPVU fokuserar lexikala enheter får olika konsekvenser. Bland annat måste alla lexikala enheter analyseras separat: ”MIPVU requires analysts to make a series of decisions of the nominal type. Each word has to be judged as being a lexical unit, or not” (Steen m.fl., 2010, s. 19). Detta gör metoden ytterst tidskrävande. Joanna Marhula & Maciej Rosinski (2014) har utvärderat hur MIPVU fungerar i analysen av radioprat, och menar att en analys på ordnivå vållar vissa problem, bland annat då metaforik som sträcker sig över hela fraser eller längre uttryck riskerar att förbises (2014, s. 39). Således, även om man talar om kontextuell betydelse, förefaller de lexikala enheterna analyseras relativt kontextlöst. Fördelen är samtidigt att ingen metaforik riskerar att missas då alla lexikala enheter analyseras.

Även begreppet grundläggande betydelse (basic meaning)58 vållar en hel del huvudbry inom MIP/MIPVU.59 Här menar man att en grundbetydelse ofta är mer konkret, relaterad till kroppen, mer precis och historiskt äldre. Den behöver dock inte vara den mest frekventa (Pragglejaz Group, 2007, s. 3). Inom MIP/MIPVU bestäms grundbetydelsen genom konsulterandet av en ordbok. På engelska används Macmillan English Dictionary for Advanced Learners (Rundell & Fox, 2007), framförallt då den baseras på en 220 miljoner stor samtida korpus (Pragglejaz Group, 2007, s. 16). Alice Deignan (2005, s. 63) påpekar samtidigt att det kan finnas en negativ pedagogisk dimension med MacMillian då man här förenklar vissa exempel för att passa målgruppen (inlärare av engelska). Även Steen (2007, s. 98) påpekar att betydelsenyanser på grund av utrymmesbrist ibland sammanfogas till en betydelse, något som blir problematiskt vid metaforidentifikationen enligt MIP/MIPVU. Pragglejaz (2007, s. 25) diskuterar även att valet av referensordbok blir avgörande för analysen, då olika källor skiljer sig från varandra: ”the choice of external source can have a significant impact on metaphor identifications”.

Dorst, Reijnierse och Venhuizen (2013) påpekar vidare att man inom MIPVU föredrar en grundläggande betydelse som är människocentrerad. Men också att konkret och precis framhålls framför abstrakt och vag. Kombinationen mänsklig och konkret förefaller alltså vara den perfekta kandidaten för en grundläggande betydelse (Dorst m.fl., 2013, s. 85). Ibland är det dock andra kombinationer som utgör grundbetydelsen, vilket bland annat illustreras med verbet react (reagera). Här menar man att det är den icke-mänskliga + konkreta betydelsen (”If a chemical substance reacts, it changes when it is mixed with another chemical substance”) som ska räknas som grundläggande, trots att det finns en mänsklig + konkret betydelsekombination (”To become ill when a chemical or drug goes into your body, or when you eat a particular kind of food”). Detta baserar man på att den senare betydelsen bygger på den förra: att bli sjuk är resultatet av kemiska reaktioner (Dorst m.fl., 2013, s. 88–89). Att bestämma den grundläggande betydelsen för varje lexikal enhet är alltså en komplex och tidsödande process. MIP/MIPVU är den metaforidentifieringsmetoden som är mest utarbetad och applicerad i metaforforskningen idag. Metoden är välbeprövad och pålitlig, men tidskrävande och innebär att man i stort lokaliserar betydelse till det enskilda ordet; den lexikala enheten. På så sätt riskerar man missa övergripande metaforik

58 Jag väljer här att benämna ”basic meaning” som grundläggande betydelse eller grundbetydelse på svenska då ”basal betydelse” känns alltför konstruerat och ogenomskinligt.

59 Just grundläggande betydelse och ”konkrethet” (concreteness) var ett återkommande tema på 2018 års RaAM-konferens ”Metaphor across contexts and domains: from description to application” (http://www.raam.org.uk/conferences/; hämtad 2018-07-08).

och kontextuella eller diskursiva faktorer. Valet av ordbok och tolkningen av den grundläggande betydelsen utgör också fallgropar i analysen.