Det räcker inte med att ha ett program. Målen kan vara högtravande och välmenande men det som till sist ändå avgör resultatet är med vilken konsekvens man lever upp till intentionerna. Vårt 10-punktsprogram är utformat så att det är möjligt att uppfylla. Det som står i programmet är inte ouppnåeligt. Handfasta, jordnära åtaganden, men ändå med visionära inslag. Men man får inte slå sig till ro. Programmet måste hela tiden utvecklas.116
Orden är Stig Larssons, idéskaparen och implementeraren av tiopunktsprogrammet. Att han är områdeschef för Rosengård betyder dock inte att han själv har skräddarsytt programmet för Rosengård. För att förankra det i verkligheten och göra programmet genomförbart så ligger det enligt MKB mycket av de boendes åsikter och förslag till grund för de tio punkter de senare slog fast. Just den nära kontakten med de boende sägs vara en av hörnstenarna både i programmets utformning och implementering. All information ska ges direkt till de boende genom hembesök och med flerspråkiga informatörer när det är påkallat. Detta nätverkssystem förstärks ytterligare med trapphusvärdar, ideellt arbetande hyresgäster med ”ansvar” för enbart sin trapp. De ska främst sköta kontakten mellan företaget och kunderna.
De ursprungliga tio punkterna har omarbetats något i takt med att arbetet på Rosengård fortskridits. De första tio punkterna var:
• Kunden i centrum!
• Respektera och tillvarata alla kunders olika behov • Utveckla boendekvaliteten
• Husvärden introducerar nya kunder • Bo-informationen vidareutvecklas
• Vidareutveckla systemet med trappvärdar • Vidareutveckla olika sorters nätverk • Utveckla social självförvaltning
• Medverka till att skapa sysselsättning i området • Utveckla miljöprogram
115 Högberg (1994) s 3
116
Som vi kan se så är de flesta av punkterna riktade inåt, mot den egna organisationen. Detta reflekterar den enligt MKB realistiska ståndpunkt, att all förändring måste påbörjas inifrån för att få effekt utåt. Den nuvarande versionen av tiopunktsprogrammet är i stort sett bara en vidareutveckling och fördjupning av det gamla. Många av punkterna syftar till nätverksbygge och en ökad kontakt mellan boende – hyresvärd och mellan boende – boende. Detta ska ha karaktären av tvåvägs- kommunikation, så att alla parter kan lära sig av varandra. Ett ökat socialt engagemang för bostadsområdet och en bättre ”vi - känsla” måste enligt MKB byggas upp om Rosengård ska vända den negativa trenden.
På grund av Rosengårdsbornas marginaliserade position och den etniskt/kulturella heterogeniteten bland de boende så har frågor om rasism och mångkulturalism varit centrala i det dagliga arbetet. Att tillsammans med de boende komma överens om gemensamma regler och sedan se till att de följs har varit en metod att desarmera en assimilationsdebatt:
Att tydliggöra ett minsta gemensamma normsystem som gör att människor kan leva tillsammans i bostadsområdet och att uppmuntra dem till att ta egna initiativ och skapa nätverk med sociala aktiviteter./../ Att sköta sig handlar inte bara om att städa tvättstugan efter sig, det är också en fråga om att visa sina grannar och andra Rosengårdsbor respekt.117
.
Fientlighet och ren rasism är ju tyvärr inte bara en fråga om att svenskar ser ner på ”invandrare” , utan kan vara lika påtaglig mellan olika grupper av ”invandrare”. Under kriget i f d Jugoslavien bodde t ex människor från alla tre krigförande parterna på Rosengård. Då gällde det att gå in och bryta alla tendenser innan situationen eskalerade till att ta sig rent fysiska uttryck. Nationalistiskt klotter utreddes grundligt och föranledde besök och samtal av husvärd och så vidare. Att ”stämma i bäcken” är också något av en paroll i tiopunktsprogrammet och i många av punkterna hänvisas just till att försöka undvika att problem uppstår, snarare än att hela tiden försöka ”lösa” problem som aldrig hade behövt uppstå om någon ingripit i tid. Trappvärdarna ses som centrala i denna verksamhet då de genom sitt sociala sammanhang lättare kan hålla koll på nivån av ”störningar” och ta reda på källan till dessa.
117
Denna attityd präglar också det samarbete som byggts upp mellan MKB, socialtjänst, skola och polis. Närpolisreformen (som nu i praktiken rationaliserats bort inom polisen, möjligtvis för att den fungerade) skapade goda förutsättningar för ett konstruktivt nätverk mellan dessa institutioner i bostadsområdet. Boendet existerar ju inte i ett vakuum, utan påverkas i mycket hög grad av det övriga samhället. MKB kunde därför inte driva tiopunktsprogrammet utan kontakter med skola och andra samhälleliga institutioner. Denna helhetsbild är också en förändring till följd av tiopunktsprogrammet. Förut så präglades MKB av solidariska gränser mot andra institutioners verksamheter, man lade sig inte gärna i t ex kommunens, socialtjänstens eller arbetsförmedlingens verksamheter. Dessa tabun har helt satts åt sidan och MKB har idag en mycket tydlig inställning till sitt uppdrag enligt Stig Larsson:
Våra roller som bostadsförvaltare, kommun och föreningsliv kommer att förändras. Vad de som bor här vill och ber oss göra, tänker vi driva. Vi tänker inte vänta på att kommunen eller andra ska göra något. Vi får räkna med reaktioner när vi går över gränserna. Men det viktigaste är att vi hela tiden ser till vad som är bäst för våra kunder, de boende i Rosengård.118
Denna inställning har lett till bland annat en gymnasieutbildning tillsammans med Teater X, en miljösatsning i samband med utbyggnaden av Örtagårdsskolan, den i inledningskapitlet nämnda Jobbakuten och Malmö Nyföretagar Center. JobbAkuten fungerar som en arbetsförmedling för de boende, helt inriktad på att skaffa riktiga jobb och på MNC får boende på Rosengård hjälp med att starta eget, både rent lokalmässigt och med juridisk- ekonomisk rådgivning av MKB. Samhällets reträtt från Rosengård har sporrat och egentligen tvingat MKB att komplettera sin boendeservice med verksamheter som normalt skulle åligga kommun eller stat. Ett annat exempel på detta är Jasmin-projektet, en öppen förskola för enbart muslimska mödrar och deras barn.
Tiopunktsprogrammet har varit igång i snart 8 år och enligt MKB och diverse utredare så har det gett ett ganska positivt resultat. Jag har dock som jag nämner i syftet valt att inte granska de eventuella resultaten av tiopunktsprogrammet, utan snarare öka min förståelse för vad ”andan” i det speglar.
118