Modell för demokratiska orientationer

I figur 3.2 presenteras en modell med de fyra aspekterna av demokratiska orientationer och hur dessa är relaterade till sex objekt som antingen kan förstås som det politiska systemets beståndsdelar eller som visar på attityder gentemot sådana beståndsdelar.

Figur 3.2

Modell för hur demokratiska orientationer relateras till objekt i det politiska systemet

Begrepp Aspekt Objekt i det politiska systemet

Politisk samfällighet

Demokratisk förpliktelse Regimvärden

Demokratiska Extern efficacy Regimnormer

orientationer Vertikalt förtroende Regimstruktur

Intern efficacy Politiska aktörer

Politiskt jag

En individs demokratiska orientationer är denna individs samlade förhållningssätt gentemot demokrati (se kapitel 3.1.1 och den sammanfattande definitionen i 3.2.2). De demokratiska orientationerna hos en individ ska därför visa hur individen förhåller sig till såväl demokratiska principer som hur dessa principer ska uppnås med hjälp av demokratiska institutioner samt hur detta fungerar i det aktuella politiska systemet. Orientationerna ska också visa individens förhållningssätt till ett eget demokratiskt deltagande. Figur 3.2 visar hur de fyra aspekterna relateras till objekt i det politiska systemet. Aspekterna ska dessutom tillsammans visa individens samlade förhållningssätt gentemot demokrati. Därför görs för varje aspekt dels en redogörelse för varför respektive aspekt relateras till respektive objekt i det politiska systemet och dels en redogörelse för vilken del i det samlade förhållningssättet som aspekten visar på.

Demokratisk förpliktelse använder medborgarnas inställning till demokratiska grundprinciper i form av fem demokratiska skyldigheter (delförpliktelser) för att visa om det finns en känsla av politisk gemenskap i den politiska samfälligheten. De fem delförpliktelserna är: att delta, att intressera sig för demokratiska angelägenheter, att ha tolerans gentemot minoriteter och andra politiska uppfattningar, att man känner sig bunden av kollektiva beslut samt att man känner solidaritet gentemot andra medborgare. Demokratisk förpliktelse är den principiella delen av individens samlade förhållningssätt gentemot demokrati. Aspekten visar både hur individen förhåller sig till grundläggande demokratiska värderingar och principer samt hur en demokratisk medborgare ska agera för att efterleva principerna. Genom att uttrycka hur en demokratisk medborgare ska agera, till exempel rösta, ges också indirekt åsikter om vilka demokratiska institutioner individen tycker är viktiga.

De fem demokratiska förpliktelserna innehåller indirekt frågor kring den politiska samfälligheten genom att anslutningen till de demokratiska grundprinciperna antas återspegla känslan av politisk/demokratisk gemenskap. De demokratiska grundprinciperna i form av de fem delförpliktelserna berör också regimvärden genom att dessa förpliktelser kan härledas utifrån grundläggande demokratiska värderingar. Till exempel kan förpliktelsen om tolerans härledas ur principen om yttrandefrihet. Delförpliktelserna berör även delvis regimnormer; till exempel ser förpliktelsen att delta ut på ett visst sätt för att valsystemet är utformat som det är. Men relationen till regimnormer är ändå svagare än den till politisk samfällighet och regimvärden och därför är linjen mellan demokratisk förpliktelse och regimnormer streckad i figur 3.2.

Extern efficacy handlar om hur svarande och lyssnande medborgarna uppfattar att det politiska systemet är. I individens samlade demokratiska förhållningssätt speglar extern efficacy främst uppfattningar om hur det aktuella politiska systemet fungerar. Aspekten är också viktig för det egna politiska deltagandet eftersom den visar om en viss typ av deltagande ses som meningsfullt eller ej.

Extern efficacy relateras till regimnormer och regimstruktur. Begreppet handlar dock mer om uppfattningen om hur det politiska systemet efterlever normerna och strukturen, och kanske framförallt principerna bakom dessa regler, än om normerna och strukturen i sig. Frågorna som används handlar framförallt om uppfattningar om regeringen och politiker som grupp. Även om uppfattningarna därmed innefattar konkreta politiska aktörer så menar jag att det främst beskriver uppfattningen om hur det politiska systemet som helhet förhåller sig till systemets egna regler och principer.

Vertikalt förtroende visar individens uppfattningar om hur det demokratiska politiska systemet fungerar i verkligheten. Men till skillnad från aspekten extern efficacy riktas åsikterna inom vertikalt förtroende tydligt gentemot specifika aktörer och institutioner. Det är därför rimligt att detta är en aktuell del av individens samlade demokratiska förhållningssätt. Nyheter om aktörer och institutioner såväl som egna kontakter med dessa antas direkt kunna påverka denna del av de demokratiska orientationerna.

Vertikalt förtroende relateras både till regimstruktur och till politiska aktörer. Aspekten mäter i vilken grad som ungdomarna har förtroende för politiska

institutioner, aktörer och myndigheter. Här är det frågan om inställningen till specifika institutioner etc. mer än till det politiska systemet som helhet som undersöks.

I diskussionen kring begreppet medborgarskap i kapitel 3.1.2 och i tolkningen av skolans demokratiska uppdrag i kapitel 2 lyfts även horisontellt förtroende fram som viktigt. Att det inte blir en egen aspekt i undersökningen ska inte ses som att jag tonar ner vikten av horisontellt förtroende utan att det istället till stor del ryms i aspekten demokratisk förpliktelse genom frågorna om tolerans och solidaritet.

Intern efficacy är en viktig beståndsdel av individens samlade förhållningssätt gentemot demokrati främst rörande individens egna demokratiska deltagande. Frågorna som handlar om uppfattningar om den egna förmågan att förstå politik och förmågan att delta i politik utgör en viktig förutsättning för att kunna delta även om det inte är den fullständiga orsaken till om individen väljer att delta eller ej.

Aspekten intern efficacy handlar om individens syn på den egna politiska kom-petensen och möjligheten att själv påverka och delta i det politiska systemet. Det är därför tydligt att intern efficacy avses relatera till uppfattningen om politiskt jag.

3.2.2 Demokratiska orientationer och deras relation till det politiska