• No results found

Modell och operationaliseringar för fas 2

Tyngdpunkten i arbetet ligger på den enkät som konstruerades, förmedlades och analyserades i fas 2 (se bilaga 2-4). Resultatet av den första fasen har som tidigare påpekats utgjort modell för fas 2. fas 1 har fyra olika dimensioner eller “riktningar” av identitetsuppfattningar inom konsumentkooperationen uppmärksammats; mal-, motivations- och förändringsorientering.

“Uppfattningar” en ganska vag term, som används på många olika sätt av olika forskare.

Ibland används termen om attityder, värderingar känslor och fakta. Som tidigare har påtalats används “uppfattningar” i detta arbete som ett samlingsnamn för verbalt uttryckta föreställningar och värderingar. Gränsen mellan fakta och uppfattningar kan vara mycket flytande. Om man ser svaret på en enkätfråga som ett faktum anser man att det ett bevis som galler för ett visst objekt. Om man däremot väljer att se svaret som en uppfattning utgör detta en indikation den kognitiva status individen i det aktuella fallet har 1984, s. 10 1 detta fall det naturligt att svaren som uppfattningar.

a cognitive product one person to another or within a person over time this may be interesting in The now is not in the referent of the cognitive product the thing about which the person an opinion- but in the product (Bateson, 1984, s. 30).

En viktig förutsättning för att göra en bra enkätundersökning att forskaren tar medvetna beslut, det nämligen fråga om att skapa data. Som ett första steg i enkätkonstruktionen galler det att bryta ned en generell och abstrakt syn på verkligheten till konkreta frågor, dvs utgångspunktema operationaliseras. För att försäkra mig om att indikatorerna för respektive dimension är så representativa som möjligt har jag framförallt använt mig av empiriska kriterier (men även som påtalades i avsnitt 3.3 förankrat modellen i teoretiska kriterier). Enkäten konstruerades i enlighet med hos bl a Converse (1986, s. 48) att enkäter bör anpassas till dess särskilda syften, gärna i ett samspel med

“experter” på fältet. Detta har inneburit fortlöpande kontakter med ledare inom

Kooperativa Ledares Förbund dess samt arbetsgruppen “Ett kooperativt ledarskap i takt med tiden” har varit involverade under hela konstruktionsfasen.

Frågeställningarna många gånger mycket de tidigare insamlade uppfattningarna. Oftast har de bara “renodlats” sprakmassigt att längd kunnat förkortats jfr Laurent, 1972). Ytterligare bearbetning av enkäten gjordes i samband med förtester. Nedan presenteras de olika dimensionerna samt hur dessa har operationaliserats.

3.5.1 Målorientering

1 den tidigare fasen (1) i forskningsarbetet framkom det att diskussioner kring organisationens övergripande mål var en mycket central för konsumentkooperationen.

Dimensionen “målorientering” den tyngst vägande av enkätundersökningens fyra dimensioner. En debatt som har förts under senare har huruvida organisationen skall ha lönsamhet som ett övergripande mål, de sk “modemistema” har menat att detta grunden och målsättningen den kooperativa ideologi ex Ledarforum, Intervjuer 1-5) andra,

“traditionalisterna”, har menat att en alltfor stark lönsamhetsorientering inte forenlig med kooperativ ideologi och inte heller bör det vara en målsättning för konsumentkooperationen 1984, s 17. Ledarforum, “Modemistema” har talat om att varje butik v a r a resultatorienterad (Utveckling 90, Ledarforum 19858,

“Traditionalisterna” talar däremot om lojaliteten inom konsumentkooperationen, köptrohet och betydelsen av att alltid prioritera egna märkesvaror framför andra privata märken (Ledarforum, Mot har traditionalisterna ställt kraven på organisationens

“sociala” ansvarstagande. Man har betonat att konsumentkooperationen bör ha och ta ett större socialt ansvarstagande andra organisationer. “Traditionalisterna” har menat att konsumentkooperationen bör ha större moraliska skyldigheter att motverka exploatering av människor och natur (198510). På liknande sätt har traditionalisterna talat om att konsumentkooperationen har ett sarskilt ansvar att driva butiker i glesbygd, även om de inte vinstgivande (Ledarforum, 1988: 9). “Modemistema” menar att den “sociala skyddsverksamheten” inte kan drivas av en affärsdrivande organisation, utan att glesbygdsfrågor av denna art ligger på riksdagsnivå (Intervjuer 1-5). Upplysningsverksamhet har traditionellt sett varit en hjärtefråga för konsumentkooperationen. samband med den ökade lönsamhetsorienteringen har upplysningsverksamheten delvis ifrågasatts. Stora nedskärningar av personal och resurser har gjorts (Intervju 1). “Modemistema” har menat att upplysningsverksamhet inte en ansvarsfråga för en enskild organisation utan en funktion som samhället skall driva (Intervju 1, 2, 4. 5) Andra, “traditionalisterna”, påtalar

konsumentkooperationens historiskt stora betydelse för att driva upplysningsverksamhet och menar att det ansvaret inte mindre idag (Ledarforum,

Frågor avsedda för att undersöka denna dimension fråga nummer; 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 28, 30, 31 och 45. För att undersöka synen på lönsamhetsorientering ombedjes intervjupersonen ta till bl a påståendet Konsumentkooperationens viktigaste mål måste vara lönsamhet” (fråga 8). En motsatt fråga på samma tema fråga 9; “det finns andra mål för konsumentkooperationen som viktigare lönsamhet”, samt fråga 11; “En hög lönsamhet ett tecken på en framgångsrik verksamhet”. För att belysa den direkta till lönsamhetsorientering för den egna enheten stalls ges påståendet “Att lönsamhetsorientera verksamheten min viktigaste uppgift 10). För att undersöka inställningen till “köptrohet” för produkter från konsumentkooperationens egna industrier ges påståendet (15); “Produkter från konsumentkooperationens egna industrier skall alltid prioriteras (vad galler t ex exponering) framför privata marken i butiker”. 1 påståenden 28, 31 och 45 avsikten att belysa intervjupersonens till hur det faktiskt är i dagsläget. Till påståendet 28; “Min enhet sätter idag andra mål före det ekonomiska resultatet”, finns för de som besvarar denna med “ja” en öppen följdfråga; “Vilka mål sätter dm enhet före det ekonomiska resultatet?“. Med anledning av de olika förekommande uppfattningarna om huruvida den kooperativa ideologin förespråkar lönsamhetsorientering eller ej, stalls ett påstående på detta tema (se nummer 31). Synen på det sociala ansvarstagandet hos intervjupersonen efterfrigas direkt i frågorna 12, 18, 30. Det första av dessa påståenden, “Jag anser att socialt ansvarstagande bör sättas före lönsamhetsorientering i konsumentkooperationen” tänkt att direkt belysa konflikten mellan det rent ekonomiska målsättningar och socialt ansvarstagande. Påståendet nummer 18; Jag anser att konsumentkooperationen bör ha större moraliska skyldigheter när det galler att motverka exploatering av u- länder, natur och människor andra företag”, stalls för att se hur intervjupersonen relaterar dessa skyldigheter i förhållande till andra företag. För att se hur intervjupersonen uppfattar situationen vid svarstidpunkten, stalls påståendet (30); “Min enhet tar idag ett större socialt ansvar konkurrenterna”. Som tidigare påtalats finns det röster som hörts om att har eller bör ha ett sarskilt ansvar butiker i glesbygden. Påståendet 13 “Konsumentkooperationen bör av sociala ta större ansvar sina konkurrenter att driva icke- vinstgivande butiker, i t ex glesbygd” samt påståendet 14

“Jag anser att som under ett antal gått med förlust bör avvecklas så snart som möjligt”, stalls för att belysa till “glesbygdsfrågor”. Dessa två påståenden är liksom flera andra, naturligtvis också indikationer på den ekonomiska målsättningen. Slutligen, ställs inom denna måldimension, ett påstående om upplysningsansvar som intervjupersonen skall ta ställning till: “Konsumentkooperationen bör ha större skyldigheter sina privata

intäkter” (16).

Inom konsumentkooperationen har formerna för inflytande diskuterats. Ägandeformen, dvs medlemsägandet, en viktig karakteristika men under fas 1 och 2 har inte själva ägandet ifrågasatts. Däremot har man diskuterat formerna för ägandet. Det federativa systemet har många gånger ansetts vara en till problemen inom konsumentkooperationen. Man har diskuterat ägarnas, dvs medlemmarnas i organisationen. “Modemistema” menar att medlemsinflytandet försenar beslutsfattandet och förhindrar en styrning (Intervju 1-5, Strukturrapporten, 1991, Ledarforum, Medan

“traditionalisterna” påtalar att medlemsinflytandet viktigt och en grundforutsättning för en medlemsägd organisation (Ledarforum, Påståenden 19, 20, 36, 37, 38, 43, och 44 stalls för att belysa några olika aspekter på detta. “Medlemmarna är intresserade av att öka sitt inflytande i organisationen” (18) och “Det viktigt att så många medlemmar som möjligt är med i beslutsprocessen” två frågor som tillsammans kan visa intervjupersonens värderingar i detta fall. För att se hur man uppfattar medlemsinflytandet idag ges påståenden (36); “Medlemmarna har ett stort inflytande i verksamheten idag”, (37); “Den affärsmässiga effektiviteten hämmas idag av medlemsdemokrati” och (38); “Medlemsdemokrati

viktigare hos oss än att alltid ta snabba beslut”. Frågorna 43 och 44 stalls för att undersöka intervjupersonens till hur pass representativa de förtroendevalda är för de övriga medlemmarna samt synen på medlemmarnas kompetens (44); “Medlemmarna saknar kompetens för att effektivt kunna delta i styrningen av föreningen”. För att medlemmarna mot ledningens, ges påståendet (39): “Inom föreningen fattas större beslut av ett fåtal i ledningen”.

3.5.3 Motivationsorientering

Det har även diskuterats hur man skall stimulera de anställda till att förbättra organisationen.

Med vilka medel uppfattar man att motivationen skulle öka? Traditionellt ansågs det att detta sköts med hjälp av “ideologin”, det skulle vara i det ett kall att arbeta inom konsumentkooperationen- de anställda arbetade för en ide (Eronn, 1983, Ledarforum 198510) 1 dagens diskussion talar modemistema om att andra incitament, t ex bonuslöner och provision, kravs för ökad motivation (Intervjuer 1-5, Ledarforum,

För att mäta hur pass kooperativt forankrad intervjupersonen stalls 21, 25, 32 och 41. En mycket traditionellt kooperativt förankrad person kan tankas vara mer tveksam

företag”, vad den mindre traditionella personen är. fråga 21; “Det mycket viktigt att man tror på den kooperativa ideologin för att vara en bra ledare inom konsumentkooperationen” avsikten att mäta hur pass viktig ledaregenskap det att vara kooperativt förankrad. Dennna fråga kompletteras av frågorma 22 (“För att få fler och bättre ledare inom organisationen det viktigt att vi rekryterar personer utifrån, från privata företag”) samt 23 (“För att bli en bra ledare inom konsumentkooperationen bör man ha gått

“den långa vägen”). För att se hur man uppfattar att det i dagsläget ges påståendet (41); “De flesta ledarna inom konsumentkooperationen mycket positiva till den kooperativa ideologin”. Ytterligare en fråga (32) stalls se hur man uppfattar att det i dagsläget; “Min enhet arbetar idag i enlighet med den kooperativa ideologin”. Denna fråga avsedd att relateras till olika uppfattningar kring andra dimensioner och behöver inte direkt förknippas med någon

För att belysa intervjupersonens till belöningar stalls påståendet (24):

“Premielönesystem är bra och viktiga “morötter” för att förbättra resultat”.

För att öka engagemanget i organisationen kan man gå olika vägar. För den traditionellt kooperativt förankrade ledaren förväntas en positiv till påståendet (27): “För att öka motivationen i organisationen bör kooperationen satsa på information och utbildning i kooperativ ideologi”. Medan den mer “moderna” personen kan ha en negativ till detta påstående och en positivare till påståendet (26); För att öka engagemanget i organisationen, bör kooperationen satsa på information och utbildning i ekonomi”.

Ytterligare en dimension av identitetsuppfattningar som här benämnes “förändring” framkom under fas 1 och avses att belysas ytterligare under fas 2. Behovet av förändring påtalas av många. Inom denna dimension det inte möjligt att utifrån det empiriska materialet dela upp åsiktsriktningarna i de två karakteristiska åsiktsriktningarna “traditionalister” och

“modemister”. Många (men inte alla) traditionalister ansåg att förändringama inom kooperationen hade varit för många och att det nu fanns ett behov att förändra tillbaks till den ursprungliga tanken. Modemister ansåg att det hitintills hade skett för få förändringar och att det därför fanns ett behov av att förändra ytterligare.

Utifrån ett teoretiskt resonemang påstås ofta att modemister mer förändringsbenägna än traditionalister. Detta inte ett resonemang som skall föras här eftersom det i den empiriska studien fas 1) inte framkom några skillnader. Istället konstateras att det förekommer olika uppfattningar om behovet av vilka skall undersökas i fas 2 genom att frågor mer direkt om behovet av synen på framgång samt uppfattningarna om vilka personer som skall rekryteras framledes. Frågorna och 42 stalls för att belysa synen på förändring och framgång. Påstående nummer 17 ett direkt påstående om förändring “Det finns ett större behov av förändringar inom konsumentkooperationen”. Under en lång tid har man inom konsumentkooperationen talat om behovet av förändringar, men hur uppfattar intervjupersonen detta? För att besvara detta ges påståendet (33):

“Förändringsarbete något det talas och skrivs om men i praktiken sker ingenting”. För att undersöka uppfattningarna om föreningen stalls frågorna 34 och 35. Den förstnämnda gäller synen på nytankande: och nytankande uppmuntras inom föreningen”. Den andra frågeställningen avser framtidstron: “En positiv framtidstro genomsynu vår förening”.

Ytterligare en fråga stalls om föreningen och den stalls för att belysa inställningen till föreningen såsom arbetsgivare och skall senare i relation till övriga frågor om föreningen. Det fråga 42: “Jag tror att min förening en bättre arbetsgivare de flesta andra arbetsgivare”.

3.6.1

Under konstruktionen av testades denna. Enkäten besvarades av personer anställda inom konsumentkooperationen. De var ledare på olika nivåer; en avdelningschef, en butikschef, en f.d. föreningsledare, en personalchef (dessa personer ingick därefter inte i den verkliga enkätundersökningen i fas 2). Strax efter att de hade besvarat enkäten, gick vi

igenom formuläret, att se hur de hade uppfattat de olika frågorna, frågeordningen samt helheten. Arbetsgruppen “Ett kooperativt ledarskap i takt med tiden”, med ett flertal kooperativa ledare, kommenterade även de enkäten. Arbetet ledde fram till att vissa frågor ströks. Detta framförallt som innehöll negationer i själva påståendet, eftersom det finns en tendens att missförstå denna typ av (se t ex Converse och 1986, s. 13). Antalet frågor var i det ursprungliga förslaget alltfor många (78 st) och det var därför nödvändigt att de frågor som bara var en variant på ett annan, bättre formulerad fråga. Det viktigt att språket i enkäter tydligt och konkret samt att formuleras kort och koncist som möjligt, 1 samtal med ovanstående personer och i samråd med andra personer med erfarenhet från enkätkonstruktion bearbetades enkäten och språket ytterligare. 1 den slutgiltiga versionen av enkäten antalet frågor till 46 stycken.

3.6.2 Skalor

För att mäta uppfattningarna kring identitetens olika dimensioner har en ordmalskala av Liierttyp använts. Denna skaltyp enkel och används oftast i denna typ av enkätundersökningar (se t ex och 1981. s. 22-38). Intervjupersonen uppmanades att ange i vilken utsträckning de med eller tar avstånd olika påståendet.

Oftast gavs fem, fasta svarsalternativ: instämmer helt och hållet, instämmer delvis, tveksam, instämmer knappast och instämmer absolut inte. Det kan ifrågasätta huruvida man skall erbjuda intervjupersonen ett mittalternativ ex tveksam) eller inte. Olika experter på enkätkonstruktion har olika uppfattningar om detta. Converse och (1986, s. 36) menar att man bör avstå ett mittalternativ för att tvinga respondenten att göra ett ställningstagande. De flesta frågorna i den utskickade enkäten ett mittenalternativ.

Ett kryss i rutan för tveksam indikerar att intervjupersonen inte har vare sig en intensiv eller central uppfattning om påståendet. Starkare dvs kryss i utkanterna på skalan, har visat sig vara mer stabila och svårföränderliga svagare eller tveksamma

inget mittalternativ. 1 dessa frågor ges endast fyra svarsalternativ, två positiva och två negativa ställningstagande. Detta har gjorts att minska risken

“slentriansvar” samt att det i dessa frågor kan vara en fördel att “tvinga” fram ett svar.

Det ordningsföljden mellan svaren, dvs valet av variabelvärde, som har betydelse i Man tar vid mätning endast till vilka enheter som har högre och lägre värden i relation till varandra. Det inte möjligt, och man tar därför inte till, hur mycket högre den ena enhetens värde den andra enhetens (Hellevik, 1984, s. 133).

Enkäten inleds med sju frågor kring viktiga bakgrundsvariabler med hjälp av s k nominalskala.

Två öppna frågor ställs i enkäten för att ge intervjupersonen möjlighet att i egna ord uttala sig samt för att göra det möjligt att vid presentationen av data exemplifiera detta med citat den öppna frågan.

3.6.3 Urval och utskick

Urvalet av intervjupersoner i enkätundersökningen av chefer på olika nivåer i tre av landets konsumentföreningar, Västernorrland, Västerbotten och Jämtland. Valet av enheter motiveras de aspekter som framfördes i avsnitt 2. 2. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att se hur uppfattningarna varierade inom organisationen. Det var nödvändigt att studera mer en konsumentförening. Det var inte heller möjligt att studera samtliga konsumentföreningar i landet, dels fanns inte ett aktuellt register över samtliga chefer, dels hade det inte varit en hanterbar population. Som tidigare nämnts, valde jag därför att studera två typer av föreningar för att se om det mellan dem fanns någon variation i uppfattningarna (såsom uttrycks i delsyfte 1). Den ena typen, definieras som “lyckad” och representeras här av Västerbotten. Under intervjuerna med nyckelpersoner inom KF bad jag de intervjuade ge exempel på “lyckade” konsumentföreningar. 1 samtliga fall nämndes Västerbotten. Orsaken till detta kan säkerligen delvis förklaras med den stora Västerbottenföreningens stabila ekonomi och stadiga medlemstillväxt. Som motsatt typ av förening nämndes bl a de små föreningarna i Västernorrland och Jämtland. Dessa båda föreningar av svag ekonomi och minskande marknadsandelar. Vid val av 7) Som ett alternativ till ett mittenalternativ presenterar Converse och ( 1986, s. 37) en metod för att mäta intensiteten och i en uppfattning. Detta görs enligt Converse och bäst genom kompletterande frågor. Nackdelen med att använda denna metod i min studie att den hade inneburit ett alltför långt frågeformulär.

Kooperativa Förbundet.

1 de utvalda föreningarna genomfördes en dvs samtliga butikschefer, avdelningschefer, varuhuschefer (eller liknande) och föreningsledare ingår i studien. Detta gjordes för att undersöka hur uppfattningarna varierade bland enskilda individer (jfr delsyfte 2).

Genom ett utskick med internpost kontaktades i Västerbotten 161 personer, i Västernorrland 39 personer och i Jämtland 48 personer. Totalt skickades enkät samt följebrev (se bilaga 3) 247 ledare på olika nivåer.

3.6.4 Datainsamling och bortfallsanalys

Det första utskicket gjordes genom konsumentkooperationens egen internpost i slutet på september månad, 1992. Inom ett par veckor hade 139 personer, ca 56% av de som hade kontaktats, besvarat enkäten. Ett påminnelsebrev (se bilaga 4) skickades ut i mitten på oktober och ytterligare 35 personer besvarade strax därpå enkäten. början på november skickades ett nytt följebrev samt en enkät ut till de som inte redan hade besvarat denna. Veckorna besvarade 25 personer enkäten. 1 december manad hade 199 personer, ca 80% av de kontaktade ledarna, besvarat enkäten. Inga ytterligare utskick gjordes därefter.

Det finns två typer av bortfall. Den ena typen det interna bortfallet som innebar att vissa frågor i enkäten inte har besvarats. denna aktuella enkät förekom denna typ av bortfall endast ett fåtal gånger. Endast på en fråga förekommer det att flera personer avstått från att besvara frågan. Bortfallet på denna fråga 4 personer, dvs det interna eller “partiella”

bortfallet försumbart litet. Den aktuella frågan innehåller en negation i påståendet och vid en jämförelse mellan kommentarer och svar i frågan kunde det konstateras att missuppfattats av många. Fråga 43 ströks därför i den senare bearbetningen.

Den andra typen av bortfall, det extema bortfallet som innebär att frågeformuläret aldrig återsänds, i detta fall betydligt viktigare. Bortfallet i undersökningen ca 20%. Det naturligtvis beklagligt men att inte alla tillfrågade besvarade enkäten. Vid postenkäter av denna typ det inte heller ovanligt med ett visst bortfall. Kan bortfallet ha snedvridit resultatet? Vid en strukturjamförelse undersöktes på vilket sätt gruppen av bortfall skiljer sig från de som besvarat enkäten. 1 viss mån skiljer sig föreningarna åt. 1 den stora Västerbottensföreningen besvarade 121 personer enkäten, dvs svarsfrekvensen där 75% av det

“De medlemmar som i allmänhet ej representativa för de medlemmarna”.

Västernorrland är svarsfrekvensen 82% (32 personer). Svarsfrekvensen skiljer sig m a o markant åt mellan föreningarna. 1 övrigt finns inga påvisbara skillnader i materialet, annat den att samtliga kontaktade som hade en position i föreningsledning, dvs föreningens hösta ledning, besvarade enkäten på första utskicket. 1 den mån det att kontrollera skiljer sig svarsfrekvensen bland ledare på övriga lägre nivåer inte åt. Strukturanalysen ger inte några indikationer på att allvarliga snedvridningar av resultatet förekommer. Svarsfrekvensen får bedömas som tillfredsställande.

En tillgång för enkäten har varit att många av intervjupersonerna ställt upp och utförligt besvarat den öppna frågan vars syfte var att fungera som belysning av frågorna med slutna alternativ.

de specifika bearbetas enkäten statistiskt. Frågeställningarna enkäten är; hur varierar uppfattningarna om organisationens syfte och karaktar inom organisationen? Varierar de systematiskt med hierarkisk position, utbildning, deltagande i internutbildning, ålder eller individens tid i organisationen? Varierar uppfattningarna mellan de undersökta föreningarna och det stora skillnader i uppfattningar i viktiga organisationsfrågor? Sambanden undersöks och analyseras. Sambandsmåttet som används Pearsons produktmoment

Related documents