• No results found

Modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

Precisering 4: Modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade

Det finns modeller för konfliktlösning men det saknas i stort underlag om hur etablerade modellerna är och hur väl de löser målkonflikter.

Målets utvecklingsriktning

Utvecklingen är oklar

Tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen saknas och det är inte möj­ ligt att bedöma om tillgången förändrats sedan förra uppföljningen. Eftersom statistik om fysisk tillgång till grönområden inte tagits fram sedan 2010 är uppföljningen tvingad att i första hand bygga på antaganden om effekter av sådant som kan påverka tillgången. Precisering 1, 2 och 4 bidrar med förut­ sättningar för precisering 3 som är den avgörande för målets utveckling. Precisering 3 är dock mycket svårbedömd eftersom den inkluderar många delar som behöver vägas ihop.

Förutsättningarna för ökad tillgång till natur för friluftsliv har till viss del förbättrats bland annat genom nya vägledningar, målbilder och mer skyddad natur. Länsstyrelsernas friluftssamordnare har blivit en drivande kraft för positiv utveckling. I vilken omfattning detta ger effekt i form av bättre hänsyn till friluftsliv vid samhällsplanering och markanvändning är dock oklart efter­ som uppföljning till stor del saknas. Uppföljningsunderlag om omfattning och effekter av motverkande processer, såsom förlust av grönytor på grund av exploatering och markanvändning med bristande hänsyn saknas också till stor del. Indikationer finns på att de motverkande processerna är betydande, se till exempel skolornas försämrade tillgång till skolgårdar (mål 8).

Generell kunskapsbrist och oklara mål skapar osäkerhet, gör det svårt att veta vilka insatser som är mest effektiva och medför att friluftslivsfrågorna lätt får låg prioritet. Därför är bättre kunskapsunderlag och tydligare måluttolk­ ning viktigt både för att möjliggöra positiv målutveckling och tillförlitlig upp­ följning av målet.

Områden med behov av ytterligare eller

förändrade insatser

Forskning och kunskapsunderlag

• Hur avgöra när tillgång, tillgänglighet och kvalitet är tillräcklig för frilufts­ livets behov (dvs har gynnsam status)?

• Vilken betydelse har naturens kvalitet, olika störningar samt tillgäng­ lighetsfaktorer för den upplevda tillgången till och faktiska nyttjandet av natur?

• Utvärdera och utveckla modeller för hantering av målkonflikter. • Se bilaga 3 för identifierade behov av statistik och andra underlag.

Kommuner

• Fler kommuner behöver kartlägga och beskriva områden värdefulla för friluftsliv i hela kommunen och integrera tillgång till natur för friluftsliv i översiktsplanen.

• Föra aktiv dialog och samverka med länsstyrelse, markägare, entrepre­ nörer och friluftsutövare för att säkerställa friluftslivets behov av tillgång till natur för friluftsliv.

Länsstyrelser, Naturvårdsverket och övriga myndigheter

• Samordna, stödja och driva på andra aktörers arbete med friluftsliv. • Vidareutveckla tillsyn, samverkan, kunskapsunderlag och arbetet med

grön infrastruktur för att säkerställa friluftslivets behov av tillgång till natur.

Skogsstyrelsen21

• Utreda föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen för att tillgodose skogens sociala värden och vid behov ge förslag på förändringar.

• Vidareutveckla arbetssätt, uppföljning, kommunikation och rådgivnings­ insatser inom området skogens sociala värden.

• Utveckla officiell statistik kring skogens sociala värden.

• Tydliggöra Skogsstyrelsens samverkansroll i arbetet med skogens sociala värden och tillsammans med relevanta myndigheter göra en uttolkning och konkretisering av politiska mål för skogens sociala värden.

Regeringen

• Besluta om nytt etappmål om hur värdet av ekosystemtjänster ska beaktas i beslut om mark­ och vattenanvändning (se förslag i FU19).22

• Ge Boverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, SCB och Skogs­ styrelsen i uppdrag att gemensamt ta fram vägledning för skogens sociala värden23, inklusive indikatorer för bedömning av när friluftslivets behov av

tillgång till attraktiva natur­ och kulturlandskap kan anses vara säkerställt. • Ge Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att i samverkan vidare­ utveckla och konsekvensanalysera förslag i FU19 om att stimulera hygges­ fritt skogsbruk.24

22 Tillgång till attraktiva natur- och kulturmiljöer för friluftsliv är en ekosystemtjänst. Naturvårdsverket

(2019). Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019.

23 Förslag från Skogsstyrelsen (2018). En analys av styrmedel för skogens sociala värden. Rapport

2018:7.

5: Attraktiv tätortsnära natur

Ansvarig myndighet: Boverket

Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Målet bör innebära att befolkningen har tillgång till grön­ områden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts­, natur­ och kultur­ miljövärden.

Preciseringar:

1. Tillgången till sådant tätortsnära natur­ och kulturlandskap som är attrak­ tivt för friluftslivet ökar genom bevarande, utveckling och nyskapande. 2. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur­ och kulturlandskap ökar

genom vägar, stigar, vandringsleder, cykelvägar, ridvägar och kollektiv­ trafik samt genom information om dessa möjligheter.

3. Andelen av det tätortsnära natur­ och kulturlandskapets kvaliteter och upplevelsevärden som är bevarade och utvecklas genom strategisk plane­ ring, förvaltning, dialog och skötsel ökar kontinuerligt.

Utvecklingen är oklar

Sammanfattning

Tillgången till attraktiv tätortsnära natur är en viktig del av en hållbar utveck­ ling, vilket lyfts både i handlingsplanen för Agenda 2030 och Strategin för levande städer. En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära natur­ och kulturlandskapet. Allt mer tätortsnära natur skyddas men samtidigt riskerar andra naturområden att utsättas för exploateringstryck, när tätorter växer och förtätas. Många åtgärder har genomförts för att bevara och utveckla tillgången, nåbarheten och kvaliteten i tätortsnära natur. Lokala naturvårdsats­ ningen, LONA, har spelat en viktig roll i detta arbete. För att kunna bedöma utvecklingen för målet, behövs bättre underlag för att följa upp förändringen i tillgången, tillgängligheten till och kvaliteter i den tätortsnära natur som finns.

Resultat

Målet som helhet

Våra tätorter växer både till ytan och befolkningsstorlek1 och allt fler flyttar

till städer och större tätorter. Denna utveckling innebär utmaningar för målet. De som bor i större städer anger oftare att de saknar en lämplig plats (drygt

1 SCB, 2019. Statistiska tätorter 2018. Antal, befolkning och landareal. SOS MI 38 SM1901.

Länk: https://www.scb.se/contentassets/745b357fd3b74ffd934fc4004ce5cf62/mi0810_2018a01_sm_ mi38sm1901.pdf

hälften) och transportmöjligheter (en fjärdedel) för att utöva friluftsliv i den utsträckning de önskar sig jämfört med övriga medborgare.2

Utmaningar kopplade till urbanisering och förtätning lyfts i nationella strategier om hållbar utveckling av städer.

I regeringens handlingsplan för Agenda 20303, under mål 11 Gröna städer

och bosättningar, presenteras ett antal satsningar som på sikt kan bidra till bättre tillgång och nåbarhet till tätortsnära grönområden. Där ingår även Strategin för Levande städer, stadsmiljöavtalen samt satsningar på ökad cykling.

Regeringens Strategi för Levande städer4 innehåller övergripande mål att

hållbara städer ska vara inkluderan de och ha tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Närhet gör att det är enkelt att leva sitt vardagsliv och ta sig fram med hållbara transporter som t.ex. gång och cykel.

Strategin innehåller även nya etappmål i miljömålssystemet, där två hand­ lar om att utveckla metoder för och integrera stadsgrönska och ekosystem­ tjänster i urbana miljöer.

Precisering 1: Tillgång till tätortsnära natur