uppföljning under utbildningen
Vårt förslag till uppföljning under utbildningen, är att man på re- spektive område mer eller mindre kontinuerligt följer upp samtliga studenter som avbryter sina studier och/eller anhåller om studieav- brott. Fokus bör här vara dels på omfattningen inom de olika områ- dena och dels skälen till avbrotten.
Omfattningen har man på de flesta områden en relativt god upp- fattning om medan skälen till studieavbrotten och studieuppehållen vanligtvis är mindre kända. Vi menar emellertid att en förutsättning för att man från utbildningarnas sida ska kunna ta hänsyn till skälen och eventuellt åtgärda dem i de fall där det är möjligt, måste man känna till de bakomliggande skälen, dvs de som går att hänföra till individuella, institutionella och/eller utominstitutionella orsaker.
I samband med kartläggningen är det viktigt att orsaker av indi- viduell karaktär behandlas och handläggs på ett för studenterna till- fredsställande sätt.
Vi anser att följande frågeområden är användbara för såväl pro- gramutbildningar, kandidat, magister och enstaka kurser.
Frågeområden
• Individuella orsaker som … • Institutionella orsaker som … • Utominstitutionella orsaker som … Dessutom bör hänsyn tas till:
Studenternas nuvarande sysselsättning, fortsatta studier, anställning, andra bakgrundsvariabler som kön, ålder, etnicitet, social bakgrund, typ av utbildning/område, första handsval etc.
Förslag på tillvägagångssätt
• Identifiera den aktuella målgruppen (avhopp/uppehåll, bakgrunds- data)
110
• Datainsamlingsmetod: postenkät alternativt nätbaserad enkät, in- tervju
• Bearbetning och analys
• Dokumentation och tillgänglighet
Valet är beroende på omfattning, tidigare erfarenheter osv.
Val av frågetyp, öppna frågor/slutna frågor/påståenden att ta ställ- ning till eller utveckla frågor t ex utifrån de erfarenheter som finns från tidigare studier.
förslag till analysmetod av studieavbrott
Oavsett om man väljer att intervjua de studenter som avbryter sin utbildning eller söker svaren via en enkät föreslår vi den metod som Hede och Wikander (1990) utarbetat i en undersökning över orsa- ker till avbrott på juristutbildningen i Uppsala. Samma metod har också tillämpats vid kulturvetarlinjen, Uppsala universitet (Kalpa- zidou & Sedighzadeh, 1991), vid matematisk-naturvetenskaplig linje vid Uppsala universitet (Apelgren m fl, 1994), vid lärarutbild- ningen i Malmö (Jönsson, 1996), vid juristlinjen vid Stockholms universitet (Aurell, 2001) och vid Hälsa och samhälle, Malmö hög- skola (Persson m fl., 2002).
De skäl som studenterna uppger för sitt studieavbrott kan kate- goriserades i olika huvudkategorier: individuella, institutionella och utominstitutionella skäl.
Individuella (Ind)
Om orsaken till studieavbrottet ligger hos studenterna själva såsom bakgrund, studiemotiv, studiekapacitet, studieval.
Institutionella (I)
Orsaker som kan hänföras till själva utbildningen såsom mål, inne- håll, undervisning, omfattning, studieuppläggning, nivå, institutio- nellt klimat.
Utominstitutionella (U)
Orsaker som ligger utanför utbildningen och som inte ligger hos in- dividen själv såsom ekonomi, boende, arbete, fritid, familjeförhål- landen.
Dessa tre huvudfaktorer utnyttjar Hede och Wikander (1990) i sin studie. De tre faktorerna och eller en kombination av dessa faktorer ger förklaring till studenternas studieavbrott. Skälen till studieav- brottet är inte alltid renodlade utan samverkar. Av figur 1 framgår de kombinationer som är aktuella.
Figur 1. Orsaker som beskriver studenters skäl till varför de avbryter sin utbildning. Ind (individuella), I (institutionella), U (Utominstitutionella).
I studien som Hälsa och samhälle gjorde 2002 har svaren kategori- serats utifrån vilka skäl studenten uppgett i enkäten för sitt studie- avbrott. Då svaret kan hänföras till mer än en kategori har kategori- seringen utgått från den rangordning studenten angivit i sitt svar dvs det som angetts först har betecknats som huvudorsak med kom- bination av något som påverkat men ej varit huvudorsaken utifrån vår tolkning.
112
Individuella
Individuella Ind Ind + I Ind + U
I + Ind I I + U U + Ind U + I U Institutionella Utominstitutionella Institutionella Utominstitutionella
uppföljning efter utbildningen
Syftet med förslaget till uppföljning efter studietiden är att få mer vetskap om studenternas arbetssituation efter avslutad utbildning och om hur de bedömer sin utbildning i förhållande till sin arbets- situation och de arbetsuppgifter de har. Uppföljningen efter utbild- ningen görs förslagsvis två till tre år efter avslutad utbildning.
Fokus i uppföljningen efter utbildningen bör inriktas dels på den faktiska arbetssituationen, dvs efterfrågan, lätt eller svårt att få ar- bete, arbete i paritet med utbildningen, dels utbildningens relevans relaterat till nuvarande arbetsuppgifter.
Andra aspekter att ta hänsyn till i en uppföljning efter avslutad utbildning är hur studenterna bedömer behovet av vidare studier som ett led i det livslånga lärandet.
Frågeområden
• Nuvarande sysselsättning, anställning/studier
• Utbildningens relevans för nuvarande anställning/forts studier • Förväntningarna på utbildningen, om de har infriats
• »Nytta« av utbildningen (i yrket, allmän bildning, forts studier …) • Gjort samma yrkes-/studieval i dag
• Funderat på att sluta sina studier ev. fått anställning
• Saknat i utbildningen med tanke på anställning/fortsatta studier Dessutom ta hänsyn till:
Bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, etnicitet, social bakgrund, typ av utbildning/område, etc.
Förslag på tillvägagångssätt
• Identifiera den aktuella målgruppen som avslutat, tagit ut examen • Datainsamlingsmetod: postenkät alternativt nätbaserad enkät, in-
tervju
• Bearbetning och analys
• Dokumentation och tillgänglighet.
Valet är beroende på omfattning, tidigare erfarenheter osv. Val av frågetyp, öppna frågor/slutna frågor/påståenden att ta ställning till eller utveckla frågor t ex utifrån de erfarenheter som finns från tidi- gare studier.
förslag på testobjekt under utbildning Uppföljning av studenter under utbildning studieavbrott/studieuppehåll
Kartläggning av studenternas studieavbrott har gjorts av Annelis Jönsson vid Lärarutbildningen, genom intervjuer och av Bodil Pers- son m fl vid Hälsa och samhälle, via postenkät. I dessa studier har individuella, institutionella och utominstitutionella orsaker stude- rats. Denna modell anser vi är användbar och tillämpbar vid andra områden på Malmö högskola.
En ny enkät har i dagarna sänts ut från Hälsa och samhälle till alla studenter som avbrutit sin utbildning under perioden ht2001 t o m vt2005 (enkät se bil.3).
Vårt förslag är att de olika områdena utvecklar former/modeller för uppföljning av de studenter som tar studieuppehåll eller avbry- ter sin utbildning. Ett första steg kan vara att utforma en blankett som fångar upp individuella, institutionella och utominstitutionella orsaker.
förslag på testobjekt efter utbildning
Vi anser att en uppföljning av studenter som avslutat sina utbild- ningar vid imer är ett lämpligt testobjekt dels för att det är en ny utbildning och dels för att det är av stort intresse att få kunskaper om var dessa studenter tar vägen. Får de arbete och vilken typ av arbete, är de nöjda med sin utbildning osv. Förslag till frågor se bilaga 4.