Modifiering av teoretisk modell

Modellen som togs fram i den teoretiska referensramen stämde till stor del, men inte helt. Högst upp i modellen återfinns bankens riskhantering. Internrevisionen är som tredje för- svarslinje i banken en del i detta arbete och därefter grenar modellen ut sig i de “kärnvär- den” respektive “mervärden” som funktionen har i banken. Kärnvärden definierade vi som dem värden som skapas genom internrevisionens kärnuppdrag och mervärden definierades enligt Grönroos (1997) förklaring såsom allt som skapas utöver kärnvärdet. Internrevisio- nens kärnvärden, som lyftes upp i den teoretiska modellen, var riskhantering, kontroll, granskning och övervakning av lagar. Det överensstämmer med vad respondenterna har sagt i den empiriska undersökningen, men dessa kärnvärden är efter analysen svåra att skilja på. Riskhanteringen i försvarslinje tre går till exempel ut på att kontrollera och fram- förallt granska arbetet och processerna i banken så att man implementerat de rutiner och regelverk som krävs för att uppfylla lagkrav. Granskningen som sker görs framförallt för att säkerställa så att banken uppfyller de lagar som finns och därmed sammanförs dessa två pilar i modellen. Även om internrevisionen fortfarande gör vissa kontroller, så är det fram-

61

förallt granskningen, övervakningen av att lagar uppfylls samt kommunikationen med sty- relsen som är de främsta kärnvärdena vilket är anledningen till att dessa pilar är mörkare i den modifierade modellen. De mervärden som lyftes upp i den teoretiska modellen var råd- givning, företagets mål, relation till intressentgrupper samt kommunikation med bankens styrelse/ledning. Det stärks också av den empiriska undersökningen, med undantag för att kommunikation (med betoning på styrelsen) efter analys istället är ett kärnvärde. Flera av respondenterna menade att internrevision är styrelsens verktyg och just kommunikationen med styrelsen lyftes upp av majoriteten som ett av de huvudsakliga uppdragen när vi fråga- de kring funktionens kärnuppdrag. Därmed behöver den teoretiska modellen modifieras och kommunikation ska flyttas över till internrevisionens kärnvärden där vi utvidgar be- greppet till “kommunikation med styrelsen” för att koppla till den empiriska undersökning- en. Att rådgivning, bankens mål samt relationen till intressentgrupper hör till internrevi- sionens mervärde stärks av den empiriska undersökningen. Rådgivning nämndes av flera respondenter som ett sätt internrevisionen kan skapa värde på, men det nämndes inte som ett huvuduppdrag. Det kan vara rådgivning och rekommendationer inom områden så som implementering och tolkning av nya regelverk samt arbetsprocesser. En del av responden- terna valde att kalla det för just rekommendationer eftersom att det inte är rena rådgiv- ningsuppdrag som internrevisorerna har i banken. Därmed förtydligar vi detta i den modi- fierade modellen och döper det till ”rådgivning/rekommendationer” istället. Att internrevi- sion hjälper banken att uppnå dess mål stärks också av den empiriska undersökningen. Respondenterna menar att det främst är mål kopplat till riskhantering och legala aspekter, men att detta indirekt hjälper banken att nå dess affärsmål. Slutligen förklarar responden- terna att internrevisionen hjälper till att skapa ett förtroende hos bankens olika intressent- grupper, så som kunder och Finansinspektionen, vilket skapar ett värde i banken. Denna pil definieras dock om till ”Förtroende hos bankens intressenter” eftersom att internrevision inte har någon direkt relation med de olika intressentgrupperna, utan funktionen skapar ett förtroende för banken indirekt. Därmed kan det fastställas att internrevisionens kärnvär- den skapas genom: riskhantering, kontroll, granskning, övervakning av lagar samt kommu- nikation och internrevisionens mervärden skapas genom: rådgivning, bidragande till att bankens når sina mål samt genom att skapa förtroende hos bankens intressentgrupper. Det främsta mervärdet enligt den empiriska undersökningen är rådgivningen och rekommen- dationerna som internrevisorerna ger och därför görs denna pil mörkare i den modifierade modellen. Förtroendet som skapas hos intressentgrupperna och bidragandet till att banken når sina mål är två mervärden som internrevisionen skapar indirekt till skillnad från råd- givning/rekommendationer som sker direkt. Den teoretiska modellen avslutas med det upplevda värdet som skapas av internrevisionen med hänsyn till Sweeney och Soutars (2001) fyra värdedimensioner: funktionellt värde - kvalité, funktionellt värde - pris, socialt värde och emotionellt värde och utöver det, värdeskapande på lång sikt som bland annat

62

Rappaport (2006) anser att företag bör fokusera på. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att den teoretiska modellen som togs fram stämde till viss del med dem resultat som den empiriska undersökningen gav, dock med några justeringar. Första justeringen är att “kommunikation” ska döpas om till “kommunikation med styrelsen” och flyttas över från “mervärden” till “kärnvärden” där det innehar en stor roll. Under ”kärnvärden” görs pilarna för granskning, övervakning av lagar och kommunikation med styrelsen mörkare eftersom dessa enligt den empiriska undersökningen anses vara de främsta kärnvärdena. Under ”mervärde” döps ”rådgivning” om till ”rådgivning/rekommendationer” och denna pil görs mörkare eftersom detta anses vara internrevisionens främsta mervärde. En till justering som ska göras är att döpa om rutan “Bankers riskhantering” till “Bankers riskhantering och internrevisionens organisering” då den empiriska undersökningen har indikerat att funk- tionens organisering spelar roll för värdeskapandet, exempelvis om den är outsourcad eller intern. En tredje justering som ska göras avser det upplevda värdet. Internrevision skapar värde genom alla fyra värdedimensionerna, dock har respondenternas förklaringar indike- rat att det sociala värdet och emotionella värdet är starkt kopplade. De två värdetyperna går inte att skilja åt när det kommer till internrevision eftersom tryggheten som det emotionella värdet skapar medför ett förtroende som stärker den sociala bilden av banken. Därmed ska dessa värden kopplas samman i den teoretiska modellen. Avslutningsvis är värdeskapande på lång sikt ingen egen parameter när det kommer till internrevision i banker, utan det är ett resultat av att värde skapas genom alla de fyra värdedimensionerna. En sista justering som ska göras är därför att placera värde på lång sikt som ett resultat av de fyra värdedi- mensionerna.

63

Figur 2. Modifiering av den egenskapade teoretiska modellen.

Kärnvärde

Värdeskapande genom internre- visionens kärnuppdrag

Riskhantering Kontroll Granskning Övervakning av lagar

Mervärde

Värdeskapande utöver internre- visionens kärnuppdrag

Rådgivning/ Rekommendationer

Företagets mål Förtroende hos bankens intressent-

grupper Kommunikation

med styrelsen

Riskhantering i banker och internrevisionens or-

ganisering

Upplevt värde av internrevision

Funktionellt värde - Kvalité

Funktionellt värde - Pris

Socialt värde Emotionellt värde

65