• No results found

Mot ”kunskapsbaserad” sjukvård

In document ÅRSREDOVISNING 1996 /1997 (Page 26-29)

Sjukvården befinner sig nationellt och internationellt i förändringsprocesser som har bety-delse för sjukvårdsmarknaden och därmed för drivkrafterna bakom teknologisk innovation.

Såväl högspecialiserad som annan sjukvård når sin höga effektivitet i stor utsträckning tack vare moderna medicinska teknologier. Nya behandlingsmetoder innebär ofta förenklade procedurer för patienterna och därmed förkortade vårdtider och lägre kostnad per behand-ling (exempelvis vid minimal-invasiv kirurgi). Paradoxalt nog stiger dock ofta sjukvårdens totalkostnad i och med att indikationerna för aktuell behandling vidgas och efterfrågan ökar.

Vårdproducenten pressas av att det teknologiskt möjliga i ökande omfattning begränsas av ekonomin. I denna miljö är det naturligt att vi gått mot en styrning mot effektivitet och kostnadseffektivitet, vilket i sig ändrar förutsättningarna för att framgångsrikt marknads-föra innovationer. Sjukvårdsmarknaden kräver framdeles i ökad utsträckning mätbara hälso-vinster till rimliga kostnader. En anpassning till dessa förhållanden krävs vid forskning och utveckling av medicintekniska produkter.

Kravet på att systematiskt analysera och följa sjukvårdens effektivitet, kvalitet, hälso-vinster och teknologiers kostnadseffektivitet har lett till att organisationer för utvärdering av medicinska teknologier inrättas i flera länder. En färsk amerikansk undersökning iden-tifierade 103 sådana organisationer i Europa, Nordamerika, Sydamerika, Sydafrika, Asien (Japan och Kina), Australien och Nya Zeeland.

Oavsett vilket land det gäller har dessa organisationer ett huvudfokus på läkemedel, medicinteknisk utrustning och medicinska procedurer. Såväl teknologier under klinisk pröv-ning, på marknaden nyligen introducerade teknologier, respektive väl etablerade teknologier, omfattas i organisationernas utvärderingar. I stor utsträckning berörs diagnostiska och tera-peutiska metoder, i betydligt lägre grad preventiva och rehabiliterande. De som efterfrågar organisationernas utvärderingsresultat är framför allt sjukvårdsproducenter och industrin.

Med undantag för USA finns ett starkt engagemang på regeringsnivå, i Sverige representerat genom SBU (Statens Beredning för Utvärdering medicinsk metodik).

Utvecklingen leder till att det sker en övergång mot s k kunskapsbaserad sjukvård, där politiska organ och administrationer har ett betydande inflytande i beslutsfattandet. Trenden är idag att administrativt och medicinskt beslutsfattande integreras.

I åtskilliga länder pågår en utveckling av strategier för att peka ut mål för hälso- och sjukvården och prioritera bland verksamheter. Det praktiska genomförandet kan variera mellan länder beroende på kulturell och organisatorisk bakgrund och på finansieringssys-tem. Oavsett vilken lösning som är aktuell finns dock ett antal gemensamma trender.

Kraven på vetenskapligt underlag vid introduktion och implementering av nya teknolo-gier skärps. Rekommendationer för sjukvården länkas till kvaliteten och stringensen i till-gängliga studier. Väl utformade, stora, prospektiva randomiserade och kontrollerade studier rankas därvid högst, medan enstaka fallstudier och ”expert opinion” och deskriptiva studier ges lägst rangordning.

Ett intensifierat arbete med att värdera och sammanställa befintlig kunskap pågår. The Cochrane Collaboration är en världsomspännande aktivitet som inom olika områden initierar synteser (metaanalys) av studier av behandlingars effektivitet. Höga krav ställs på de ingå-ende studiernas metodik (randomiserade kliniska försök). Härigenom kan identifiering av

effektiva teknologier påskyndas väsentligt. I Storbri-tannien har ett institut, National Health Service Centre for Reviews and Dissemination, inrättas vilket för-medlar resultat från framförallt hälsoekonomiska studier. I USA bygger ECRI (Emergency Care Research Institute) en databas över kostnadseffektivitet för alternativa teknologier vid specifika diagnoser. I flera databaser tillgängliggör man med andra ord samman-ställningar som har stort värde i beslutsfattande, på ett annat sätt än med traditionella litteraturöversikter.

Monitorering av sjukvårdens resultat har utveck-lats avsevärt genom förbättrad metodik för mätning av hälsovinster, bland annat i termer av hälsorelaterad livskvalitet. Distinktionen mellan teknologiers effekti-vitet under ideala förhållanden (som vid tidiga pröv-ningar och kliniska försök) och den effektivitet som fås i rutindrift betonas alltmer.

I dag ställer man ökade krav på att relatera nya diagnostiska metoders värde inte bara till den förbättrade diagnostiska träffsäkerheten utan också till betydelsen för fortsatt utred-ning och behandling och till de hälsovinstförbättringar som kan bli resultatet.

Även om gapet mellan det teknologiskt möjliga och det ekonomiskt genomförbara sedan länge diskuteras är det först nu som prioriteringsproblematiken görs tydlig och explicita prioriteringsförslag läggs fram (se t ex den svenska prioriteringsutredningen ”Vårdens svåra val”). Vägen är dock lång till konkreta handlingsförslag, baserade på balans mellan etiska överväganden och kostnadseffektivitet.

För sjukvårdsproducenten är det angeläget att man kan identifiera och bedöma konse-kvenser av ny teknologi tidigt. I några länder har system utarbetats för att ge tidig vägled-ning (early warvägled-ning systems). I Sverige har en försöksverksamhet under fem år (NMM, Nya Medicinska Metoder) nyligen övergått i en uppbyggnad av ett informationssystem, ALERT, under SBUs samordningsförsvar.

Sjukvårdsindustrin möter således framgent kunder med ett förbättrat kunskapsunderlag som ställer skärpta krav på visad nytta till rimligt pris.

Strategier för att åstadkomma en ”kunskapsbaserad” utveckling av sjukvården efter dessa linjer utvecklas systematiskt framför allt i Europa och Nordamerika, och enstaka aktiviteter har även initierats i Asien (Japan, Kina), Sydafrika och Sydamerika. Det finns all anledning att förmoda att en utveckling i dessa delar av världen liknande den i Europa kommer att ske. Det är sannolikt att konkurrensfördelar finns att hämta för industrin ge-nom att möta marknadens förändrade krav och medverka i och stimulera studier av allsidig analys av teknologiers konsekvenser i termer av samhällskostnader och hälsovinster. Detta är en utmaning som berör såväl forskning och utveckling som introduktion och implemen-tering i rutinsjukvård.

JANPERSSON, TEKNDR, DOCENT CHEF FÖRCENTRUM FÖRUTVÄRDERING AVMEDICINSKTEKNOLOGI, LINKÖPINGSUNIVERSITET

E L E K TA S V I K T I G A S T E P R O D U K T E R

Produkt Beskrivning Användning

STRÅLKNIVSKIRURGI OCH STEREOTAXI

Leksell Gamma Knife®, Ger höga engångsdoser av joniserande Kärlmissbildningar, godartade tumörer, Strålkniven strålning till utvalda, väl avgränsade områden metastaser och andra elakartade tumörer

i hjärnan i hjärnan, funktionella tillstånd

Leksell GammaPlan® Avancerat bildintegrerat tredimensionellt Alla användningsområden för Strålkniven dosplaneringssystem för Strålkniven

Neuromag Vectorview Magnetencefalografi, en teknik för registrering Lokalisering av epileptiska områden, forskning av hjärnans naturliga magnetfält

Leksell Stereotactic Tredimensionellt stereotaktiskt lokaliseringssystem Biopsi, avlägsnande av tumörer, utrymning System® som ger ökad noggrannhet vid diagnos och av blödningar, endoskopi samt funktionella

medger mindre invasiva kirurgiska ingrepp sjukdomar

Leksell®Neuro Genererar högfrekvent värmestrålning för Funktionella tillstånd som Parkinsons Generator selektiv destruktion av hjärnvävnad sjukdom, kronisk smärta

BILDBASERAD KIRURGI – IGS

SurgiScope® Robotiserat system för mikroskop- och Styrning av operationsmikroskop vid annan instrumenthantering bl a neurokirurgiska ingrepp

The Viewing Wand® Bildintegrerat kirurgiskt navigationsinstrument Planering av ingrepp, intraoperativt stöd för ett stort antal procedurer vid olika kirurgiska behandlingar

ViewScope® Operationsmikroskop integrerat med avancerad Förplanering av det operativa ingreppet

datorteknik och vägledning under operationen

SurgiPlan® Datorbaserad simulering av kirurgiska ingrepp Operationsplanering, simulering samt vägledning vid neurokirurgiska ingrepp KIRURGISKA INSTRUMENT

Selector®Ultrasonic Ultraljudsaspirator som använder ultraljudsvågor Borttagning av hjärntumörer och Aspirator för att förstöra och ta bort utvald vävnad andra tumörer

Modus®– Titanium Instrument och implantat av titan Ansiktsrekonstruktion Osteosynthesis System

RugglesSurgical Handhållna precisionsinstrument för hjärn- Mikroneurokirurgi, ryggradskirurgi,

Instruments och ryggradskirurgi allmän kirurgi

SpetzlerTitanium Clip Titanklämmor Blodkärlskirurgi i hjärnan Elekta Implants Ventiler och vätskeshuntar som avleder den Behandling av hydrocephalus

vätska som omsluter hjärnan, samt neuroendoskop för placering av dessa

STRÅLTERAPI

SLi-serien Avancerad linjäraccelerator av hög/medel- Strålbehandling av cancer energityp med möjlighet att förinställa flera olika

energinivåer av både foton- och elektronstrålning

SL 75/5 Linjäraccelerator av lågenergityp Strålbehandling av cancer SLS Terapisimulator som använder röntgenstrålning Simulering av behandlingssekvenser Multileaf Anpassar strålens form till tumörområdets Minskar bestrålningen av frisk vävnad Collimator (MLC) utbredning

Stereotactic Produkt för fixering av patienten i samband Ökar precisionen vid konventionell och Body Frame® med röntgen och strålterapi stereotaktisk strålterapi

Render-Plan 3-D® Dosplaneringssystem för strålterapi Cancerbehandling i hela kroppen Dosimetriprodukter Elektronisk utrustning för mätning av strål- Alla strålterapisystem

fält och kvaliteten på strålterapiprodukter

In document ÅRSREDOVISNING 1996 /1997 (Page 26-29)

Related documents