• No results found

Motargument 3: Kunderna lägger ingen värdering i valet om frivillig revision

4. Empiri och analys

4.2 Argument emot revisor

4.2.3 Motargument 3: Kunderna lägger ingen värdering i valet om frivillig revision

Det tredje motargumentet är att kunderna inte lägger någon värdering i om företag har revisor eller inte. Även om företag A argumenterar för en tillämpning av frivillig revision så nämner hen ändå att ingen egen marknadsföring görs kring det valet enligt följande:

Nej, revisor står ingenstans att jag har […] det som jag har skrivit är väl att jag är med i de här branschorganisationerna och har certifikaten som man måste ha […]

45

Företag A berättar därmed att hen inte skrivit någonstans, exempelvis på företagets hemsida, att företaget har revisor. Däremot att det istället nämns på hemsidan att hen har de certifikaten som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter. Vidare berättar hen: ”för det tror jag kunderna tittar på, att jag har det.” (Företag A, Intervju 2). Utifrån det citatet kan det rimligtvis tolkas som att kunderna inte bildar sitt omdöme kring huruvida företagen tillämpar frivillig revision, utan snarare om företaget är lämpligt att utföra det som kunden vill ha gjort eller få den varan de förväntar sig. Detta bekräftas även av företag B som svarar på frågan kring om det finns några konsekvenser om ett företag inte har en revisor rent konkurrensmässigt, enligt följande:

Nej, jag tror faktiskt inte det, det verkar inte som att kunder kollar upp sånt där. För vi upplever inte att det är någon skillnad, om någon skulle, ja, välja bort oss på grund av det för vi har ju en ganska lojal kundkrets då. Vi har inte så mycket nya [kunder] […] Så att, nej, jag tror faktiskt inte det gör någon skillnad.

(Företag B, Intervju 3)

Återigen betonas det i ett citat hur företag upplever att relationer med kunderna är viktigare för kundernas upplevelse än om företagen har revisor, för att kunderna inte skulle välja ut företag enbart baserat på informationen om de har revisor eller inte. Enligt företag F

värdesätter kunderna istället att få vad de efterfrågar, och hen svarar på frågan om kunderna kollar på valet av frivillig revision:

[…] om det är mindre ägarledda företag så kommer inte kunderna, liksom de bryr sig inte i första hand om du har en revisor eller inte. De vill att du ska kunna leverera det de efterfrågar. Det är det som är det viktiga.

(Företag F, Intervju 7)

Citatet förstärker det faktum att kunderna inte värderar valet av frivillig revision i ett företag, utan att varan eller tjänsten är det viktiga. Det kan tolkas som att revisorn inte är vad som avgör om ett företag är legitimt i deras ögon och eftersom företagen värderar kundernas åsikter så anser de inte heller att de blir legitima av en revisor. Att leverera det som

efterfrågas korrekt enligt förväntningar kan grundas i vikten av kunnig personal. Att lägga betoning på kunnig personal inom företaget kan förstås av ett tankesätt enligt yrkeslogiken, där just humankapital är vad som gör ett företag legitimt (Thornton 2002). Det kan därmed tolkas som att kunderna värderar denna typ av kunskap framför en finansiell kunskap som en revisor medför. För att förstå varför argumentet att kunderna inte lägger någon värdering i om

46

företaget tillämpar frivillig revision eller inte har uppstått, är det rimligt att vi ställer oss frågan vad det faktiskt är som företagen uppger att kunderna värderar hos dem. Företag A svarar följande på vad som utgör kulturen för hens tjänsteföretag:

Kulturen för mitt företag, det är att göra ett så pass bra jobb så att den kunden kan rekommendera mig till sin granne, släkting eller vad som helst. Då har jag gjort ett bra jobb.

(Företag A, Intervju 2)

Citatet ovan beskriver hur den dagliga verksamheten styr vad kunderna har för uppfattning om företagen, snarare än valet av frivillig revision. Därav är det rimligtvis så att företagen själva värderar att utföra det som gör kunderna nöjda. Företag B berättar hur de arbetar för att skapa tillit hos kunderna:

Kunder ska känna tillit, att man överprissätter inte och sånt där, de vet vad det handlar om. De är inte rädda att ringa […] de kan lita på en och det har med relationsskapandet att göra. Så att jag skulle nog säga att våra värderingar har med [att] skapa relation till kunderna.

(Företag B, Intervju 3)

Därmed beskriver företag B att relationsbyggandet med kunderna tar största rollen i deras arbete för att uppfattas som pålitliga. Argumentet kan således förstås genom att företagens strategier grundar sig i att ha ett gott anseende hos kunderna, eftersom just kundernas

värderingar avgör vad företagen värderar och hur de agerar. Därmed är argumentet strategiskt placerat inom yrkeslogiken (Thornton 2002). Däremot uppger företag E att det är viktigt att upprätthålla och skapa ett gott anseende gentemot alla, då alla kan vara potentiella kunder:

Leverantörer, alla som man har runt omkring sig är det ju viktigt att ha goda relationer till. Leverantörer, bokföringsbyrån, det är ju potentiella kunder överallt, är de ju, det får man ju aldrig glömma.

(Företag E, Intervju 5)

Citatet belyser det faktum att alla intressenter som företagen stöter på, kan komma att bli kunder åt företagen. Därmed är det av värde för företagen att arbeta mot att ha en god relation med övriga intressenter också och inte enbart kunderna. Det kan vävas ihop med

företagslogiken där företag blir legitima baserat på sin marknadsposition, som också påverkas av hur kunderna upplever företagen (Thornton 2002).

47

Sammanfattningsvis innebär argument 3: kunderna lägger ingen värdering i valet gällande frivillig revision, att kundernas förtroende eller upplevda pålitlighet för företaget inte

påverkas av huruvida företaget har revisor eller inte. Om kunderna känner tillit för ett företag är de även lojala gentemot företaget oavsett val gällande frivillig revision.

4.2.4 Motargument 4: Inget behov av revisor för att ägaren själv har ekonomisk