• No results found

4. DATAINSAMLING OCH ANALYS

4.1 K ARTLÄGGNING AV PRODUKTIONSLINOR PÅ B OMBARDIER T RANSPORTATION

4.1.1 Multiline 1

Den ena av de två produktionslinor detta examensarbete är riktat mot är Multiline 1 där de producerar strömriktare. På linan produceras i dagsläget två olika produkter med totalt fem olika produktvariationer. Dessa kan kallas A1, A2, B1, B2 och B3. I dagsläget tillverkas cirka tio produkter per vecka i produktionslinan. Produktionslinan är uppdelad i 13 flytande takter där montage sker samt fyra provtakter där färdiga produkter slutavsynas och provas innan leverans. Den genomsnittliga takttiden på produktionslinan är planerad till 180 minuter per takt. Sett till formlerna för beräkning av takttid, kapitel 3.2.1 Taktad produktion, skulle takttiden för en produktionslina som levererar tio enheter i veckan ha en takttid på 200 minuter per takt. De har på företaget ändå valt att lägga den genomsnittliga takttiden på 180 minuter för att ha viss marginal om eventuella problem skulle uppstå. Arbetet på produktionslinan består av ett skift på dagtid. Arbetet börjar varje morgon klockan 06:54 ±24 minuter och slutar 15:36 ±24 minuter.

Det arbetar idag totalt 27 personer på Multiline 1. Det är en samordnare, en andonperson, fyra provare samt 21 montörer. Produktionslinan är bemannad med en person på varje takt i slutmontaget, utom vid takt 8 och takt 9 där det är en och samma person som bemannar båda takterna. Resterande montörer arbetar med förmontage.

De som arbetar på produktionslinan är uppdelade i tre olika team. Teamen kan kallas det gröna teamet, det rosa teamet och det blå teamet. Det gröna teamet arbetar bara på förmontagestationerna, det rosa teamet arbetar på takt 1-7 och det blå teamet arbetar både på takt 8-13 samt förmontage. De fyra provarna är uppdelade så att de tillhör varsitt team. Figur 16 visar layouten för Multiline 1 samt hur de olika teamen är indelade efter ansvarsområden.

Arbetet är upplagt så att de som arbetar på produktionslinan i första hand hjälper varandra inom teamen. När en montör är färdig med sin takt går denne till takten innan och hjälper till där. I och med att montörerna rör sig uppströms i flödet bidrar detta till att flödet blir dragande. De två vitmarkerade förmontagestationerna är inte fast bemannade utan finns för att kunna sätta in extra resurser på förmontage vid behov.

Figur 16 – Layout Multiline 1

I dagsläget har varje montör i slutmontaget en bestämd takt där de arbetar. Detta för att alla som arbetar i produktionslinan ska kunna alla produktvarianter på takten för att produktionen ska flyta på felfritt. Framöver ska montörerna först lära sig takten före den de arbetar på i dagsläget, och efter det också lära sig takten efter. Detta för att kunna skapa en flexibilitet på produktionslinan samt att alla montörer ska kunna avlasta de närmaste vid problem.

Mellan varje takt finns en kanbanruta. Denna ruta är till för att fånga upp variationer i cykeltiderna. Detta fungerar genom att när en montör är färdig med allt arbetsinnehåll på takten flyttas produkten fram till nästa kanbanruta. Om det står en färdig produkt i föregående kanbanruta flyttas denna fram och påbörjas. I och med detta system flyttas aldrig alla produkter i produktionslinan samtidigt utan detta sker flytande beroende på arbetsinnehållet för varje produktvariant.

Tabell 3 visar hur många minuters arbete varje produktvariant tar på varje takt. Tiderna är baserade på AviX-analyser genomförda av företaget. Fördelningen mellan de olika produktvarianterna varierar från vecka till vecka efter kundbehov. Figur 17 visar samma värden för att ge en tydligare översikt av arbetsfördelningen. Den övre röda linjen i figur 17 representerar den teoretiska takttiden på 200 minuter per takt och den undre röda linjen representerar den takttid på 180 minuter vilken produktionslinan arbetar efter.

Arbetsfördelningen i de fyra provcellerna syns inte i tabellen eller diagrammet. Detta beror på att det i dagsläget inte finns några exakt uppmätta tider för provet. Däremot är arbetsinnehållet i provcellerna sådant att om provet inte stöter på några problem ska även provcellerna kunna genomföra allt arbete på varje produkt inom den utsatta takttiden på 180 minuter.

Tabell 3 – Arbetsfördelning per takt och produktvariant på Multiline 1

Figur 17 – Arbetsfördelning per takt och produktvariant på Multiline 1

De produktvarianter med lägre arbetsinnehåll taktas genom produktionslinan med tomtakter, vilket syns i tabell 3 som takter där arbetsinnehållet är noll minuter. Dessa produkter står i takten under hela takttiden men inget montage utförs. Istället flyttas de fram i flödet när produkten framför flyttas fram. De montörer som har ansvar för en takt utan arbetsinnehåll ska när en sådan produkt når takten hjälpa teammedlemmarna uppströms i flödet och om ingen behöver hjälp ska de hjälpa förmontageteamet. På takt 13 är arbetsinnehållet för samtliga produkter betydligt lägre än på de andra takterna, vilket tabell 3 visar. Detta beror på att arbetet är planerat så att montören på den takten ska arbeta en viss del av tiden med förmontage. För att inte överbelasta produktionslinan måste produkterna planera in i en viss sekvens för att skapa ett utjämnat flöde. Exempelvis skulle inte Multiline 1 kunna leverera flera produkter efter varandra som har högt arbetsinnehåll. Detta undviks idag när planeringsavdelningen planerar in produktionsordrarna för produktionslinan.

Anledningen till att företaget valt att ha tretton takter trots att dessa inte utnyttjas maximal i dagsläget är för att kunna hantera volymändringar utan att behöva bygga om produktionslinan.

Dessutom är det mycket ny personal som arbetar på produktionslinan för tillfället och därför går viss tid till upplärning. Den beräknade tillgängliga arbetstiden på produktionslinan idag är 2000 minuter per vecka enligt företaget, vilket är ungefär lika mycket tid som anges i beräkningsexemplet för tillgänglig arbetstid i teorikapitlet, se kapitel 3.2.2 Flytande takt. Med den beläggning som finns på produktionslinan idag innebär detta att den teoretiska takttiden beräknas till 200 minuter per takt. Detta skiljer sig mot takttiden på 180 minuter vilken de arbetar efter på produktionslinan. Anledningen till detta är samma som varför de har tretton takter i dagsläget även om dessa inte utnyttjas maximalt.

Beräknas antalet takter utifrån de formler angivna i teorikapitlet 3.2.2 Flytande takt, skulle produktionslinan beroende på hur fördelningen av produktvarianter ser ut i vissa fall klara av kapaciteten med färre antal takter än tretton. Anledningen till att företaget inte har exakt antal takter är för att detta produktionslinan nyligen är ombyggd och anpassad för en ökning av

Om montörerna stöter på problem i arbetet signalerar de detta till samordnaren på produktionslinan. I de fall problemen kan lösas genom att en extra resurs kopplas in på den takt som har problem tillkallar samordnaren andonpersonen som då rycker in och hjälper till med arbetet på den takten. De problem som inte kan lösas bara genom att lägga in extra resurser på en takt är det upp till samordnaren att lösa. Denne kontaktar då berörda personer för att lösa problemet. I första hand ska personalen på produktionslinan själva försöka lösa problem. Vid större problem som de inte kan lösa själva har samordnaren tillgång till en andonknapp som är kopplad till personsökare. Trycker samordnaren på knappen signaleras detta till produktionsledare, produktionstekniker och kvalitetstekniker för produktionslinan. Knappen används enbart då de på produktionslinan själva försökt lösa ett problem och inte kan göra detta eller om tiden för att lösa problemet uppskattas till över femton minuter. Alla problem som tar upp tid utöver de avsatta montagetiderna ska registreras i ett störningsprotokoll. På varje takt har ansvarig montör för takten ett störningsprotokoll där samtliga störningar fylls i under dagen. Här fylls det även i hur lång tid varje störning tar.

I dagsläget är förmontage och slutmontage sammankopplat genom att när en order frisläpps från planeringsavdelningen påbörjas förmontage på denna. Detta visas i produktionslinan genom att kort med ordernummer sätts upp på en tavla. Dessa kallas produktionskort och produktionslinan har ett produktionskort för varje pågående order. På produktionskorten finns en checklista för alla förmontage som ingår i produkten. När en montör påbörjar ett förmontage bekräftas detta genom en markering på korten för befintligt förmontage och när detta är avslutat kryssas det av på kortet. Produktionskorten saknar dock indikation för när i slutmontaget respektive förmontage ska monteras in. När produkten tas in i slutmontaget visas detta genom att produktionskorten placeras i en ruta på tavlan för den takt produkten befinner sig i. När produkten sedan arbetas framåt i flödet flyttas också produktionskorten så att det hela tiden syns på tavlan på vilken takt i flödet produkten befinner sig. På så vis syns det tydligt vilka förmontage som är färdiga till varje produkt.

På produktionslinan ligger förmontage alltid två till tre ordrar före slutmontaget. Detta för att alla förmontage till en order ska vara klara när ordern påbörjas i slutmontage. Färdiga förmontage läggs på vagnar markerade med ordernummer för att montörerna ska veta till vilken order ett förmontage tillhör. I och med att förmontage ligger före slutmontaget bidrar detta till att produktionslinan får ett mellanlager av PIA. Sett enligt Lean är detta slöseri i form av överproduktion och överlager som borde elimineras. Exempelvis skulle detta kunna göras genom bättre styrning så att förmontage byggs just-in-time och är färdiga då de ska monteras in på slutmontage.

Något som prioriteras mycket på produktionslinan idag är teamkonceptet. Varje morgon har varje team ett teammöte, även kallat daglig styrning, för att gå igenom viktiga punkter för dagen. Därefter har de tre teamledarna möte för att sammanställa de viktiga punkter som