• No results found

Musikföretagandes institutionalisering i en analysmodell

Sammantaget hjälper den teoretiska referensram som jag just gått igenom mig att besvara den övergripande forskningsfrågan: Hur och av vilka skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas en institution? Denna generella forskningsfråga konkretiseras i två delfrågor där den första lyder: Vilka är det som skapar, befäster, utvecklar och förändrar en bransch eller ett fält? Den andra frå- gan lyder: Skapar föreställningen om musikföretagandet någon typisk organisering och vad innebär det i så fall för tillkomsten av en bransch eller ett fält?

För att kunna besvara forskningsfrågorna och därmed uppfylla syftet, har jag gjort en analysmo- dell som i hög grad bygger på den teoretiska referensramen och gör det möjligt att svara på forskningsfrågorna. Samtidigt har modellen skapats utifrån frågeställningar som läsningen av be- rättelsen efterhand har genererat. Modellen är således först empiriskt inspirerad men sedan utvecklad med hjälp av den teoretiska referensramen. Framförallt är den inspirerad av den modell Grängsjö (2006) använder i sin analys av turismorganisationerna i Sverige. Min utvecklade mo- dell operationaliserar forskningsfrågorna genom en indelning i fyra teman: strukturering, avgränsning, dominerande logik och organisering. Dessa teman överensstämmer i huvudsak med det organisatoriska fältets teman i enlighet med Scott (2001, Scott & Meyer 1983 och DiMaggio 1991): strukturation, ledningsstruktur, avgränsning, och dominerande logik. Samma teman an- vände också Grängsjö (2006). Benämningarna är dock något annorlunda till följd av min processinriktning och min utgångspunkt i aktörerna och deras berättelser. För att få svar på den övergripande forskningsfrågan fordras en förståelse av hela analysen. Den första delfrågan här- leds framförallt från det första temat, strukturering, och den andra från övriga tre teman. Därmed utgår tolkningen från det aktörerna berättat och går sedan vidare in i vad som är inbäddat i deras berättelser: hur fältet avgränsas, vilken dominerande logik de olika bolagen haft och hur organi- seringen har gått till. Sammantaget leder detta till en förståelse för hela processen som är grundad i berättelserna och den teoretiska referensramen.

Dessutom förs en diskussion om vilka kognitiva, normativa och regulativa processer som kan identifieras och hur de påverkar institutionaliseringsprocessen. Denna diskussion utgår från Scotts (1995) tre pelare, en utgångspunkt som dels är empiriskt intressant (ibid. s. x. i “Preface”) dels teoretiskt intressant (ibid. s. 45 ff) utifrån vad olika forskare fokuserar på. Det empiriska in- tresset handlar om praktiken, d.v.s. utifrån hur praktikerna, aktörerna, söker kontroll på olika sätt.

They seek cognitive control - insisting that they are uniquely qualified to determine what types of problems fall under their jurisdiction and how these problems are to be categorized and processed: they seek norma- tive control, determining who has the right to exercise authority over what decision and actors in what situations; and they seek regulative control, determining what actions are to be prohibited and permitted and what sanctions are to be used. (ibid. s. x i “preface”)

Av berättelsen framgår hur aktörerna i musikindustrin har förhållit sig i sin praktik till dessa olika pelare och i sin strävan efter kontroll. Inte minst intressant är vad de har valt att berätta och hur de har berättat det, eftersom det i sig kan visa på deras kontrollbehov, upplevelse av händelseut- vecklingen och deras egen roll i den. Men de olika pelarna är också intressanta för att se hur olika perspektiv hos olika forskare kan leda till olika slutsatser och diskussioner. Scott (1995 s. 47) ex- emplifierar detta med hur olika forskare diskuterar det inom institutionella teorin så viktiga begreppet legitimitet. Ett kognitivt perspektiv betonar den legitimitet som kommer av adopteran- det av referensramar eller hur man definierar situationen. Att t.ex. adoptera ortodoxa strukturer eller identiteter för att relatera till specifika situationer innebar att man söker legitimitet som är

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

förenliga med den kognitiva pelaren. Ett normativt perspektiv som istället betonar moraliska skyldigheter understödjer aktiviteter som kommer från normativa krav. Ett regulativt perspektiv försöker utröna om organisationen är legalt etablerad och om deras aktiviteter agerar enligt rele- vanta lagar och regleringar.

Den kognitiva pelaren fokuserar generellt på konstituerande av rutiner och skapandet av katego- rier och typifikationer (ibid. s. 35 ff.). De skapas i en ständig process av olika aktörer och det är just detta som gör dem intressanta i min studie. Rutiner och kategoriseringar är sociala konstruk- tioner som bara finns där så länge som de fortsätter att skapas. Genom att följa hur de skapas och återskapas i en lång process kan man förklara hur en institution skapas. Den nyinstitutionella in- riktningen är också mera kognitiv än tidigare inriktningar. Den fokuserar på praktiker, på rutiner istället för på regler och på de strategier som faktiskt praktiseras. Den fokuserar också på kogni- tivt uppfattade och praktiserade organisationsstrukturer som varande symboliska för verksamheten som sådan. När aktörerna kognitivt uppfattar strukturerna gör de semiotiska tolk- ningar av dem. Det är dessa tolkningar som de agerar efter, återskapar och också återberättar i min fallstudie.

Inom den kognitiva pelaren söker jag också exempel på det som kallas för för givet tagna förete-

elser för att se hur de har vuxit sig starka och sedan skapat den fortsatta och framtida

interaktionen och förhandlingen. Inom den kognitiva pelaren är diskussionen mera fokuserad på praktiken, det aktörerna faktiskt gör. Utgångspunkten är deras egna berättelser vilket innebär att det är vad aktörerna med sina institutionella glasögon anser sig tvingade eller finner naturligt att göra som berättas. Det är därför inom den kognitiva pelaren som de händelser som byggt upp handlingen i berättelsen diskuteras. Sådana händelser är t.ex. etableringar av nya musikföretag, uppköp, samarbeten och sammanslagningar. Det är också förändringar i värdeförädlingskedjan som visar 1. hur föreställningar om skivbolagets och musikföretagandets gränser förändras, 2. hur logiken kan förskjutas mot kommersiell eller konstnärlig dominans, 3. hur organiseringen föränd- ras samt 4. hur ägarstrukturer, branschstrukturer och institutionella entreprenörer och intraprenörer påverkar och påverkas av dessa förändringar. Dessa olika händelser har legat till grund för uppdelningen i olika verser. De inte bara driver handlingen framåt, utan ger också en för berättelsen naturlig uppdelning i de olika episoder som varje vers handlar om. Mitt perspektiv är på det sättet i grunden kognitivt.

Eftersom modellen utgår från diskussionen om institutionella fält och hur organisationer inom ett fält tenderar att bli alltmer lika, innebär det en diskussion om den s.k. isomorfa processen (Di- Maggio och Powell 1983, Scott 1995). Händelserna inom de olika pelarna och i de olika temana diskuteras därför också utifrån om de utgör koersiva, normativa eller mimetiska inflytanden på institutionaliseringsprocessen. Istället för att låta den isomorfa processen ensam ligga till grund för den institutionella analysen, har jag valt att väva in sådana frågeställningar i en modell som grundar sig i de fyra teman och de tre pelare Scott identifierat (1995). Eftersom den kognitiva pe- laren är den som är mest praktikinriktad och därmed mest empirinära utgår analysen från den. Sedan diskuteras också vilka normer som kan ha påverkat utvecklingen och hur regelverk m.m. som oftast kommer ur normer och praktik, har påverkat.

Inom den normativa pelaren lyfter jag fram vilka normer och värderingar som har styrt det kogni- tiva agerandet. Vilka normativa regler som föreskriver och kanske t.o.m. tvingar in skivbolagen i ett visst beteende för att de ska bli karaktäriserade som skivbolag och musikföretag behandlas

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

inom denna pelare. Det innebär att samma händelse eller fenomen kan diskuteras under såväl den kognitiva som den normativa pelaren, men då med olika utgångspunkt. Det gäller inte minst dis- kussionen om polariseringen och förmågan att överbrygga backstage och frontstage. I frågan ryms institutionaliseringen av konstföretagandets och musikföretagandets paradox. Framförallt uppenbar är denna fråga inom temat dominerande logik. Det är också en fråga inom temat av- gränsningar, d.v.s. vilka gränser som gäller för att man ska bli betraktad som musikföretagare. På samma sätt kan diskussionen föras om vilken normativ inverkan institutionella förebilder och in- stitutionella entreprenörer och intraprenörer har haft på institutionaliseringsprocessen. I den frågan diskuteras samtidigt legitimeringsprocessen, d.v.s. vad som legitimerar aktörerna att kallas skivbolag och musikföretagare och hur de agerar för att få denna legitimitet. Skivbolagen, liksom andra konstföretag, är för sin legitimitet mycket beroende av olika händelser och skeenden i sam- hället. Det kan gälla samhälleliga kriser likaväl som ideologiska förskjutningar. Detta måste därför tas med i en institutionell analys av såväl skivbolag som andra konstföretag. En viktig aspekt i legitimeringen utgörs av rutiner och arbetsprocesser. Diskussionen av värdeförädlings- kedjan är därmed intressant också ur den aspekten.

För att identifiera regulativa processer söker jag efter vilka upprättanden av regelverk, styrningar och sanktioneringar av aktiviteter som har förekommit och vilka som har drivit dem. Det kan be- lysa om det är så att en del aktörer -yrkesroller eller företagsformer - nu inte längre skapas i en sådan process och därför håller på att bli överspelade. De kognitiva, normativa och regulativa processer jag identifierat diskuteras i fältets fyra teman under olika episoder. Detta läggs sedan samman i en avslutande analysmodell där hela perioden diskuteras. Det innebär att jag utgår från aktörernas kognitiva berättelser i det första temat, struktureringen. Under detta tema analyseras sedan vilka normativa och regulativa processer som innefattas i berättelsen. Därefter fortsätter jag med de teman som ligger inbäddade i den kognitiva berättelsen, avgränsningar, dominerande lo- gik och organisering och gör även med dem en reflektion om de normativa och regulativa processerna. De tre pelarna används därför både för att lyfta fram empirin och för att få förklaring till den. Mina fyra valda teman hjälper till att strukturera och föra diskussionen tematiskt framåt. Den teoretiska referensramen stödjer diskussionen på samma sätt som Grängsjö (2006) när han studerar samarbetsorganisationer inom turismområdet. Han gör dessutom i sin modell analysen i olika nivåer, samhällsinstitution, organisatoriskt fält och samarbetsorganisationer och analyserar varje nivå utifrån de tre pelarna. Med hans valda ansats att studera tre olika problemområden för samarbetsorganisationerna inom turismen; avgränsning, dominerande idéer och legitimitets- problem, blir detta en modell som kan ge den önskade samlade bilden utifrån ett institutionellt perspektiv. Grängsjös modell sammanfattas i figur 5.

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

Figur 5. Institutionella områden, en maximodell, i Grängsjös avhandling (2006. s. 66)

Grängsjö (2006 s. 67) menar själv att en huvudpoäng med modellen är att den visar hur de sociala sammanhangen påverkar det område han studerar. Han lyckas också väl i genomförandet av ana- lysen med hjälp av denna modell. Olika delar av modellen presenteras efterhand som analysen byggs på. När han avslutningsvis (ibid. s. 169 ff.) syr ihop den, inleder han med en samman- fattande analysmodell där samtliga delar ingår. Fälten i ingångsmodellen är då ifyllda med olika karaktäristika som utvecklas mera i texten. Genom sin modell har Grängsjö lyckats göra en insti- tutionell analys på sin studerade bransch där han också väger in det som är specifikt för hans studie. På ett liknande sätt är min studie uppbyggd. Eftersom både våra studerade företeelser och våra syften skiljer sig åt blir också analysmodellerna något olika. En viktig skillnad är att jag gör en longitudinell studie av en dominerande institutionell form inom ett fält där Grängsjö istället studerar tre identifierade problemområden för regionala samarbetsorganisationer satta i ett sam- manhang med ett institutionellt perspektiv.

Därför väljer jag att använda de olika perspektiven i grundpelarna till att söka efter pågående pro- cesser som kan vara kognitiva, normativa och regulativa, istället för problemområden i en viss given situation. Dessutom utgår jag från början ifrån de kognitiva processerna men inkorporerar ändå de båda andra. På ett sätt tar jag därmed ställning för ett kognitivt perspektiv samtidigt som jag också vill ta in perspektiven från de båda andra pelarna. Syftet är inte att placera in mig själv som institutionell forskare i något av perspektiven, även om det verkar troligt att jag skulle ham- na i den kognitiva pelaren om någon annan skulle vilja göra det. Det är snarare att se på vilket sätt de kognitiva, normativa och regulativa processerna kan ge förklaringar till hela institutionali- seringsprocessen i de olika temana.

Ytterligare en skillnad mot Grängsjös modell är att jag inte delat upp min i olika nivåer. Jag dis- kuterar organiseringen av skivbolagen i fältet musikindustrin och för därmed diskussionen på två nivåer samtidigt. På samma sätt förs diskussionen om fältets strukturering tillsammans med olika

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

aktörers agerande inom fältet i sina respektive organisationer. Modellen blir därför något mindre komplicerad än Grängsjös men är klart inspirerad av den. Min fokus under den teoretiska analy- sen är på de olika teman jag har valt ut. Valet av teman, eller snarare hur jag väljer att rubricera dem, skiljer sig också något från Grängsjös. Mina teman har växt fram ur de mönster jag sett i analysen men kan, precis som Grängsjös, härledas till fältets teman enligt Scott. Eftersom fältet är musikindustrin där jag diskuterar musikföretagandet kallar jag detta för musikföretagandets te- man. Några av Grängsjös beteckningar på olika teman finns kvar; avgränsning och dominerande logik. Jag analyserar hur fältet och organisationerna har avgränsats av de institutionella proces- serna och sammanfattar det i modellen. På samma sätt analyseras hur de identifierade institutionella processerna har påverkat den dominerande logiken. Min diskussion präglas dock mera av den studerade branschen. Jag diskuterar därför vilken av musikföretagandets paradoxala logiker som dominerar i de olika episoderna, konstens respektive företagandets/ekonomins. Detta är en central fråga för förståelsen av branschens utveckling och den institutionella processen Även ledningsstrukturen finns med som tema i min modell, men jag väljer istället beteckningen

organisering eftersom det är hur musikföretagen organiserar sig som jag undersöker. Det kan ge

mig en del av svaret på en av mina centrala forskningsfrågor. Jag hittar där bl.a. ett antal organi- satoriska förebilder i mina berättelser. En del blir så starka att man kan kalla dem för institutionella förebilder. Dessa organisationsstrukturer betraktar jag som symboler för verksam- heten och dess inriktning. Det är bilder av organisationerna som intervjupersonerna10 har gett mig i sina berättelser. Bilderna visar hur de har upplevt att det var och är, inte hur det bör vara. De institutionella förebilderna utgör modeller av musikföretag, skapade på samma sätt som Guillet de Mounthouxs (1998) skapade olika modeller av konstföretag.

I min studie har jag fokuserat mera på aktörerna än, som Grängsjö, på samhälleliga strukturer. I hans studier påverkar de samhälleliga strukturerna institutionaliseringen på ett helt annat sätt än i min. Där är det istället aktörerna som har framträtt som viktiga för processen. De övergripande strukturer som påverkat institutionaliseringen är istället ägarstrukturer, t.ex. stora s.k. majorbolag som går in och köper mindre svenska bolag. Det hindrar dock inte att musikföretagandet i skivbo- lagen har ingått i en samhällelig struktur som är viktig för institutionaliseringsprocessen. Eftersom det här är frågan om just en process har jag ändrat hans benämning strukturalism, som kan uppfattas som något statiskt, till det mera dynamiska begreppet strukturering. Temat får ock- så en delvis annan innebörd än hos Grängsjö genom att det fokuseras på ägarstrukturer och aktörer. Ur berättelsen träder institutionella entreprenörer och intraprenörer fram i olika situatio- ner. De kan t.ex. ha bidraget till att skapa institutionella förebilder, normer, regler och koalitionsmönster. Men också samhället och omvärldens agerande kan ha bidragit till detta t.ex. i form av ekonomisk och politisk utveckling, lagstiftning eller bildandet av branschorganisationer. Struktureringens betydelse analyseras sedan inom alla tre pelarna, den kognitiva, normativa och regulativa. Skapandet av strukturer är kärnan i institutionaliseringen, men det är individer som skapar dem i social interaktion eller möjligen i konflikt med övergripande strukturer. Fokusering- en på aktörerna innebär en fokusering på dem som skapar och utvecklar strukturerna i interaktion med det omgivande samhället, på hur strukturerna skapas och därigenom också på strukturering- ens kärna. Ett karaktärsdrag för strukturer är att de begränsar vårt tänkande och beteende (Jackson & Carter, 1998). Detta är också orsaken till att vi skapar strukturerna. Vi behöver dem

10

Några personer som jag har låtit berätta genom sina respektive böcker: Stikkan Andersson och Bert Karlsson samt grundarna av Metronome bröderna Lars och Anders Burman samt Börje Ekberg.

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

för att förstå en komplex verklighet och veta vad som krävs av oss för att bli en del av det fält som vi söker oss till. Därför återskapar vi oftast strukturerna i vårt eget tänkande och beteende vilket gör att vi samtidigt blir begränsade och inte ser möjliga alternativ.

Inbäddat i struktureringstemat är därför också temat avgränsningar, som dock i första hand be- handlar arbetsrutiner och rollfördelning i förädlingsprocessen. I struktureringstemat fokuseras på de strukturer som skapas också av andra och hur aktörerna tar till sig, imiterar och ibland försöker bryta dessa strukturer. Detta hänger intimt samman med uppkomsten av ny teknik och hur den har hanterats av de olika aktörerna. Här kan översättningsteorin och Latours (1998) sociotekniska nätverk ge viktiga förklaringar. Jag har valt att inte göra vare sig aktörerna eller ny teknik till se- parata teman i analysmodellen. Istället utgör aktörernas agerande och tillkomsten av ny teknik händelser som ingår i såväl kognitiva som normativa och regulativa processer.

Utvecklad analysmodell

Analysmodellen har således utvecklats ur forskningsfrågorna med inspiration av Grängsjös mo- dell och ser därför något annorlunda ut än hans. Modellen framgår av figur 6.

Figur 6. Analysmodell för institutionalisering av musikföretagandet

I den avslutande codan byggs diskussionen i de olika refrängerna ihop med hjälp av modellen och därmed forskningsfrågorna så att hela processen under hela den studerade perioden kan diskute- ras. Då analyseras de mönster som framträder och vad forskningsfrågorna genom modellen har tillfört förståelsen av händelseförloppet. Modellen kan då visa hur institutionaliseringen och den institutionaliserade formen av musikföretagande - skivbolaget - i olika perioder genom olika ak- törer, aktiviteter och händelser förändras, försvagas eller förstärks. Det illustreras i en övergripande bild av hur, och av vilka, institutionella sköldar har rests mot de hot som kommit mot institutionen vid olika tidpunkter. Modellen möjliggör därmed en utvecklad form av institu- tionell analys framförallt genom att den används för en longitudinell studie. Utgångspunkten tas i aktörerna, de institutionella entreprenörerna och intraprenörerna eftersom det är de som bär hand- lingen genom berättelsen. Därför börjar diskussionen med struktureringen som diskuterar aktörernas etableringar och därmed olika ägarstrukturer.

Figur 6. Modell för analys av musikföretagandets instiutionalisering.

Diskussionen förs därmed på både fältnivå och organisationsnivå. Detta första tema ger en stor del av svaret på den första forskningsfrågan om vilka det är som skapar, befäster, utvecklar och förändrar ett fält. Med hjälp av de övriga temana fördjupas förståelsen. I aktörernas handlande finns idéer och föreställningar inbäddade. De visar sig genom de gränser som sätts för verksam- heten, vilket därmed är det andra temat. När gränserna har identifierats blir det möjligt att förstå vilken logik som dominerat i musikföretagandet. I sista temat, organisering, kan sedan den andra forskningsfrågan huruvida musikföretagandet skapar någon typisk organisering, besvaras.

Den sista övergripande forskningsfrågan om hur och av vilka en institution skapas, stabiliseras, utvecklas och avvecklas kan därefter besvaras. Det blir därmed utfallet av hela reflektionen som kan illustreras med figuren som visar institutionella hot och institutionella sköldar för varje aktu-

Brygga del två – Föreställningar om musikföretagande

Outline

Related documents