Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Regeringen har fastställt nio preciseringar:
VÅTMARKSTYPERNAS UTBREDNING: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakt- hållna.
ÅTERSKAPADE VÅTMARKER OCH ARTERS SPRIDNINGSMÖJLIGHETER: Våtmarker är åter- skapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och naturligt före- kommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
UTVECKLINGEN I MILJÖN ÄR NEGATIV.
MYLLRANDE V
Å
Sammanfattning
Hänsynen inom skogs- och jordbruk är fortsatt otillräcklig vilket leder till skador på våtmarker. Takten i skyddsarbetet är fortsatt långsam. Under 2014 togs ersätt- ningsformen ”Utvald miljö” bort från de ersättningar som kan sökas av jordbru- kare inom ramen för landsbygdsprogrammet. Det innebar en minskning av möjlig- heterna att genomföra restaureringsåtgärder i bland annat rikkärr. Restaurering av våtmarker sker däremot inom flera LIFE-projekt. Arealen våtmarker med skötsel- beroende naturvärden som sköts med slåtter eller bete fortsätter minska.
Under året presenterades vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande345,
som innehåller flera förslag på regeländringar som kan förbättra möjligheterna till skydd och restaurering av våtmarker.
I övrigt liknar problem och åtgärdsbehov de från tidigare år.
Resultat
För miljötillståndet har inga större förändringar ägt rum 2014. Det finns framsteg inom några områden medan andra har försämringar. Det finns även regionala och lokala skillnader i utvecklingen för våtmarker.
Våtmarkstypernas utbredning
Det finns inte nya data om våtmarkernas utbredning från 2014, men många våt- marker påverkas kontinuerligt av förändringar i klimat, av befintlig markavvatt- ning och höjda näringsnivåer på grund av bland annat luftburna föroreningar.
Ekosystemtjänster
Det finns inte nya uppgifter från 2014 om våtmarkernas ekosystemtjänster.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter.
Under 2014 togs ersättningsformen ”Utvald miljö” bort från de ersättningar som kan sökas av jordbrukare inom ramen för landsbygdsprogrammet. Utvald miljö har bland annat finansierat arbete med restaurering av rikkärr.
Miljöersättningen för restaurering och nyskapande av våtmarker finansierade restaurering av 571 hektar våtmarker 2013 och 678 hektar 2014346. Restaurering
av våtmarker sker också inom ramen för flera LIFE-projekt, där Ad(d)mire är störst – inom projektet ska närmare 4 000 ha våtmarker restaureras under perio- den 2010–2015. Dessa restaureringar förväntas ge en positiv påverkan på ytterli- gare 40 000 ha våtmark som ligger i anslutning till de restaurerade områdena.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen för våtmarker nedanför fjällområdet är i huvudsak negativ enligt den rapportering Sverige gjorde till EU 2013. Under 2014 har inga nya upp- gifter kommit fram, men Artdatabanken har publicerat en sammanfattande rap- port som bland annat beskriver tillstånd, problem och åtgärdsbehov för våtmarker. HÄVD
Brist på traditionell skötsel som slåtter eller bete är ett problem för bevarandet av natur- och kulturvärden i många våtmarker. Länsstyrelsen i Södermanland fram- håller dock att de fått till en bra hävd i sina rikkärr347.
PÅVERKANSFAKTORER
De stora påverkansfaktorerna (markavvattning, upphörd hävd och kvävenedfall) finns kvar, ger ackumulerade effekter och orsakar vegetationsförändringar och andra ekologiska förändringar. I de regionala årliga uppföljningarna för 2014 tar flera län upp problem med bristande hänsyn i skogsbruket, och länsstyrelsen i Jämtland tar särskilt upp skador på våtmarker orsakade av terrängkörning, som är ett ökande problem348.
Skyddsdikning i det storskaliga skogsbruket utfördes på 900 hektar under 2010, 1 900 hektar 2011, 900 hektar 2012 och 800 hektar 2013349. Anmälningar
346 Jordbruksverkets officiella statistik
347 Länsstyrelsen Södermanland, regional årlig uppföljning 2014 348 Länsstyrelsernas regionala årliga uppföljningar 2014
349 Skogsstyrelsen 2014, Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.19 Skyddsdikning inom det
MYLLRANDE V
Å
för skyddsdikning lämnades för 11 100 hektar 2010, 5 900 hektar 2011, 4 100 hektar 2012 och 3 400 hektar 2013350.
Hänsynen i skogsbruket har inte ökat enligt den statistik som kan hämtas i Skogsstatistisk årsbok för 2014. Den bygger på data fram till 2013.Statistiken är inte specifik för våtmarker, men troligen påverkas våtmarkerna på ungefär samma sätt som skogen generellt. För ”hänsynskrävande biotoper” har den högsta hän- synsklassen ”ingen påverkan” ett högt värde på 66 procent, men den sämsta klas- sen ”stor påverkan” har å andra sidan sitt hittills största och sämsta resultat på 17 procent351. Lämnande av skyddszoner” ligger på 68 procent ”ingen påverkan”352.
Hänsyn till impediment har värdet 85 procent för ”ingen negativ påverkan”353.
Eftersom många skogliga impediment utgörs av våtmarker har hänsynen till impe- diment stor relevans för myllrande våtmarker. Miljöpåverkan av transporter över vattendrag har en lägre nivå för ”ingen påverkan”, 64 procent, men det är en liten förbättring jämfört med 2013354. Arealen skogsmark som lämnas som hänsyn vid
avverkning ligger på sitt sämsta värde sedan data började insamlas 1993355.
Torvtäktverksamhet fortsätter och många ansökningar kommer till länsstyrel- serna356. Antal kubikmeter bruten energi- och odlingstorv 2010–2013 framgår av
tabell 5.
Tabell 5. Torvtäkt enligt SCB (miljoner kubikmeter)357
2010 2011 2012 2013
Frästorv 2 213 2 139 1 846 2 369
Stycketorv 1 250 1 611 977 1 815
Totalt 3 463 3 750 2 823 4 184
350 Skogsstyrelsen 2014, Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.20 Anmäld areal skyddsdikning, med fördelning på ägarklass
351 Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.27 Föryngringsavverkningens påverkan på hänsynskrävande biotoper, 3-årsmedeltal, (2010/2011–2012/2013)
352 Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.28 Föryngringsavverkningens påverkan på skyddszoner, 3-årsmedelvärden, (2010/2011–2012/2013)
353 Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.29 Föryngringsavverkningens påverkan på skogliga impediment, 3-årsmedeltal, (2010/2011–2012/2013)
354 Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.32 Föryngringsavverkningens påverkan vid transport över vattendrag, 3-årsmedeltal, (2010/2011–2012/2013)
355 Skogsstyrelsen, 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014, tabell 6.22 Skogsmarksareal lämnad som hänsyn2, 3-årsmedeltal, (2002/2003–2004/2005). Uppmätt 5–7 år efter föryngringsavverkning
356 Länsstyrelsernas regionala årliga uppföljningar 2014 357 SCB hemsida 2015-03-16
Naturvårdsverket har under 2014 tagit fram en prövningsvägledning för torv- täkt358. Under 2014 kom även miljömålsberedningens betänkande ”Med miljö-
målen i fokus – hållbar användning av mark och vatten”359. I betänkandet finns
flera förslag som berör våtmarker, bl.a. förslag om uppdrag till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att genomföra en strategisk planering för arbetet med att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar som omfattas av jord- eller skogsbruk och öka kolinlagringen i åker och betesmark. Det föreslås också ett etappmål för långsiktigt hållbar hantering av ytavrinning i bebyggda miljöer (dagvatten) och naturmark i ett förändrat klimat. Åtgärdsförslag kopplade till etappmålet är uppdrag till Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk att planera för och tillsammans med länsstyrelserna genomföra en översiktlig kartläggning av befintliga anläggningar för markavvattning i jordbruks- och skogsmark, samt till- sättande av en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av befintlig lag- stiftning och föreslå de ändringar som krävs för att göra områden i bebyggd miljö mer översvämningssäkra i ett förändrat klimat.
Det finns inte några nya uppgifter om genetisk variation i våtmarker.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
I Artdatabankens rapport om den rapportering Sverige genomförde 2013 om sta- tusen för naturtyper och arter i art- och habitatdirektivet, nämns åtgärderna för groddjuren som positiva exempel. Flera av arterna har sedan 2007 gått från en negativ till en positiv eller stabil utvecklingstrend, till stor del tack vare omfattan- de åtgärder. Att trenden vänt är viktigt även om statusen för flera arter fortfarande är dålig. För klockgroda och lövgroda har statusen förbättrats så mycket att den nu är gynnsam360.
Främmande arter och genotyper
Under 2014 tog EU-parlamentet beslut om en ny förordning om invasiva främ- mande arter361. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2015.
358 Naturvårdsverket. 2014. Prövningsvägledning för torvtäkter – Lokalisering. Rapport 6605. 359 SOU 2014:50, Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten.
360 Artdatabanken 2014 – Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013
361 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
MYLLRANDE V
Å
Några län lyfter fram problem kopplade till invasiva arter som påverkar våt- marker. I Halland pågår projekt som delvis handlar om att bli av med vresros i kustbandet, bland annat i dynvåtmarker. Finansiering har skett dels via lands- bygdsprogrammets ersättningsform Utvald miljö och dels via kommunal medfi- nansiering. Vresrosor grävs upp och sanden siktas för att bli av med alla rötter. Med detta arbetssätt återskapas mer öppna dyner som även kan gynna många hotade arter. Någon utvärdering av resultatet har inte gjorts362. Andra problemar-
ter i våtmarker i södra Sverige är jättebalsamin och jättebjörnloka.
Genetiskt modifierade organismer
Det finns inte nya uppgifter om genetiskt modifierade organismer kopplade till våtmarker. Genetiskt modifierade organismer bedöms inte utgöra något hot i våt- marksmiljöer.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbetet med myrskyddsplanen fortgår, men i långsam takt.
En preliminär redovisning363 över skyddssituationen vid slutet av 2014 visar att
arealen skyddad våtmark364 ökat med 3 350 hektar under 2014, en mindre ökning
än året innan då 5 600 hektar skyddades, motsvarande för sumpskog365 är 720
hektar – även det en mindre ökning än 2013 då 1050 hektar skyddades. Under perioden 2012–2014 har 11 450 hektar våtmark och 3 050 hektar sumpskog skyddats. Flera län påtalar att våtmarkerna prioriteras ned till förmån för skogs- skyddet. Ett län, Blekinge, är helt färdigt med skyddet av sina myrskyddsplaneob- jekt, men framhåller samtidigt att det finns ett stort behov av skydd av ytterligare våtmarker och att skyddstakten är för långsam366. I figur 32 redovisas läget för
myrskyddsplanens genomförande.
Kunskapsuppbyggnad om kulturmiljövärden pågår i flera län. I Hallands län pågår ett projekt med syfte är att kartlägga och inventera vattenanknutna kultur- miljöer för att få fram ett kunskaps- och planeringsunderlag för det vattenanknut- na kulturarvet367. I Jämtlands län pågår arbete i kulturreservatet Lillhärjåbygget
362 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning 2014.
363 Utdrag ur KNAS för årsredovisning, levererat av Metria till Naturvårdsverket 2015-01-16. 364 Våtmark = KNAS-naturtyperna: Våtmark, Övrig våtmark, Hävdad våtmark och Täkt. 365 Sumpskog = KNAS-naturtyperna: Barrsumpskog och Lövsumpskog.
366 Länsstyrelsen Blekinge, regional årlig uppföljning 2014 367 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning 2014
Figur 32. Myrskyddsplanens genomförande 1994–2014368
för att bevara kulturhistoriska värden bland annat genom skötsel av så kallade åslåttermarker369. I Jönköpings län har en inledande ängsladeinventering genom-
förts. Länsstyrelsen har beställt en GIS-databas kopplad till inventeringen och avser att i egen regi förvalta och uppdatera databasen i takt med ny kunskap370.
Friluftsliv och buller.
Flera län har under 2014 arbetat med insatser för att förbättra leder, p-platser eller andra åtgärder för ökad tillgänglighet till våtmarker. Det har också genom- förts särskilda våtmarksvandringar, bland annat inom ramen för LIFE-projektet
368 Naturvårdsverket, 2013. Indikator Myrskyddsplanens genomförande NV-09652-12. 369 Länsstyrelsen Jämtland, regional årlig uppföljning 2014
370 Länsstyrelsen Jönköping, regional årlig uppföljning 2014
MYLLRANDE V
Å
TMARKER
Figuren visar utvecklingen sedan Myrskyddsplanen reviderades 2007, men också utgångläget när den första Myrskyddsplanen publicerades 1994 för den areal som överlappar mellan planerna. Figuren visar hur stor areal i hektar som omfattats av åtgärder i olika åtgärdsnivåer, 1–5. Ju mörkare grön desto längre har genomförandet nått.
1 Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat eller biotopskyddsområde.
2 Natura = areal som ingår i Natura 2000 (exkl. areal i nivå1).
3 Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart, (exkl. areal i nivå 1 och 2). 4 Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra skyddsåtgärder.
5 Inga resultat = resterande areal.
KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET 5 Inga resultat 4 Skyddas ej 3 Markåtkomst 2 Natura 1 Skyddat 1994 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Tusen hektar
Figur 32. Myrskyddsplanens genomförande 1994–2014
0 100 200 300 400 500 600 700
Ad(d)mire371. Flera stora våtmarker i Halland, med stora värden för både natur
och friluftsliv är kraftigt påverkade av trafikbuller, framförallt från E6372. I Örebro
län har en gammal transformatorstation vid en våtmark byggts om till utställ- ningslokal373.
Analys
Om arbetet med genomförandet av myrskyddsplanen fortsätter i samma takt som 2014 kommer det att ta drygt 20 år innan skyddet är genomfört374. En vik-
tig orsak till den låga skyddstakten är resursbrist, både för administration och markinlösen, bland annat på grund av våtmarksskyddet prioriteras lägre än arbe- tet med skydd av skog. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anger att de med nuvarande anslag inte kommer att initiera arbete för kvarvarande objekt i Myr- skyddsplanen inom överskådlig framtid375.
Kulturmiljövärden försvinner i många våtmarker, och skötseln av äldre lador etc liksom av hävdade våtmarker är otillräcklig. Kunskapsbrist om kulturmiljö- värden är ett hinder för bevarande av dem. Länsstyrelsen i Gävleborgs län lyfter t.ex. att det är ett bekymmer att kulturmiljövärdena i våtmarker är dåligt invente- rade och kunskapen om var de högsta kulturvärdena finns därför är bristfällig376.
Våtmarker återskapas och restaureras i alltför liten utsträckning, både i jord- brukslandskapet, skogslandskapet och i öppna myrområden. Flera län framhåller att medel från Landsbygdsprogrammet är den enskilt viktigaste faktorn för att våtmarker anläggs och restaureras i länen. Möjligheterna att restaurera och nyan- lägga våtmarker begränsas också av höga markpriser på åkermark, kunskapsbrist, resursbrist gällande konsulter och entreprenörer samt tidsbrist hos handläggande myndigheter377. Att möjligheterna att söka ersättning inom ”utvald miljö” i lands-
bygdsprogrammet togs bort 2014 har inneburit att en viktig finansieringsmöjlighet för restaureringsinsatser försvunnit. Det har bland annat försämrat förutsättning- arna för flera läns arbete med restaureringsåtgärder i rikkärr.
Länsstyrelsen i Östergötland nämner att den nya nationella höjddatabasen från Lantmäteriet medför ett väsentligt bättre planeringsunderlag för riktad rådgivning 371 Regionala årliga uppföljningar 2014
372 Länsstyrelsen Halland, regional årlig uppföljning 2014 373 Länsstyrelsen Örebro län, regional årlig uppföljning 2014
374 Naturvårdsverket 2015 – analys av data om myrskyddsplanens genomförande. Ej publ. 375 Länsstyrelsen Västra Götalands län, regional årlig uppföljning 2014.
376 Länsstyrelsen i Gävleborgs län, regional årlig uppföljning 2014 377 Länsstyrelsernas regionala årliga uppföljningar 2014
till markägare vid strategiska platser. Det rör främst redan fuktiga marker där det är billigt att anlägga våtmarker378.
Under 2014 presenterades slutbetänkandet inom vattenverksamhetsutredningen ”I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler”379. Utredningen inne-
håller förslag om ett förbättrat skydd av bl.a. våtmarker, samt ökade förutsätt- ningar för omprövning/ny prövning av befintliga vattenverksamheter, vilket kan bidra till bättre möjligheter för restaurering och återställande av negativt påver- kade våtmarker.
Under 2014 har Artdatabankens sammanfattande rapport för Sveriges rappor- tering 2013 enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet kommit ut. I rapporten finns bland annat sammanfattande beskrivningar av problem och åtgärdsbehov för våtmarksnaturtyper. Behov som uppmärksammas är att minska skador på
källor genom ökad hänsyn i samband med skogsbruksåtgärder, det fortsatt stora
behovet av skydd av våtmarker med särskilt höga naturvärden, skötsel av hävd- gynnade våtmarker, och att fler våtmarker behöver återskapas. Den viktigaste åtgärden för att nå gynnsam bevarandestatus är dock att återställa hydrologin i befintliga dikade våtmarker, En god samsyn med ytvattenförvaltningen (sjöar och vattendrag) är viktig för att göra miljöarbetet effektivt380.
Sjukdomarna chytridsjuka, orsakad av svampen Batrachochytrium dendroba-
tidis och ranavirus är potentiella allvarliga hos mot groddjur. Svampen är konsta-
terad från ett fåtal områden, men några sjukdomstecken har ännu inte upptäckts. Ranavirus utgör ett potentiellt hot, men har ännu inte konstaterats i Sverige381.
378 Länsstyrelsen i Östergötland, regional årlig uppföljning 2014
379 SOU 2014:35, I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler.
380 Artdatabanken 2014 – Arter & naturtyper i habitatdirektivet - bevarandestatus i Sverige 2013
381 Artdatabanken 2014 – Arter & naturtyper i habitatdirektivet - bevarandestatus i Sverige 2013