Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Regeringen har fastställt nio preciseringar:
VÅTMARKSTYPERNAS UTBREDNING: Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
EKOSYSTEMTJÄNSTER: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
ÅTERSKAPADE VÅTMARKER OCH ARTERS SPRIDNINGSMÖJLIGHETER: Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. GYNNSAM BEVARANDESTATUS OCH GENETISK VARIATION: Naturtyper och natur- ligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
HOTADE ARTER OCH ÅTERSTÄLLDA LIVSMILJÖER: Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
FRÄMMANDE ARTER OCH GENOTYPER: Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER: Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
BEVARADE NATUR- OCH KULTURMILJÖVÄRDEN: Våtmarkernas natur- och kultur- värden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
FRILUFTSLIV OCH BULLER: Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder
Sammanfattning
Våtmarkerna bedöms ha en i huvudsak negativ utveckling, främst på grund av negativ påverkan av markavvattning, vattenregleringar, klimatförändringar och förhöjda näringsnivåer samt bristande skötsel. Våtmarker skadas av otillräcklig hänsyn i skogs och jordbruk. Ett stort problem är befintliga äldre vattenanläggningar som inte fungerar/används enligt föreskrifter eller där miljöpåverkan inte har vägts in i tillståndet. Både legala och illegala ingrepp påverkar våtmarkerna. Även våtmarker med höga naturvärden drabbas av negativa förändringar. Under 2016 framkom data om arealminskningar av oskyddad produktiv sumpskog och att ett en stor andel av undersökta käll miljöer påverkats negativt i sen tid.
Under 2016 blev inga våtmarker restaurerade eller anlagda med stöd från landsbygdsprogrammet. Det beror bl.a. på att det under delar av 2014–2015 inte varit möjligt att söka medel från landsbygdsprogrammet för sådana åtgärder. Nästa år kommer resultaten från årets ansökningar. Restaurering finansieras också genom andra bidrag, men reglerna har skärpts så att det blir svårt för många aktörer att uppfylla kraven för att få bidrag. Skogsstyrelsens anslag har delfinansierat restaurering av 13 hektar våtmark och Naturvårdsverket har finansierat restaurering av drygt 40 hektar torv mark. Under året har 8 360 hektar våtmark skyddats i reservat.
De åtgärder som genomförs ger goda resultat. En studie visar att de våt marker som anlagts med stöd av landsbygdsprogrammet renat 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Insatser mot mårdhund fungerar bra.
Resultat
För miljötillståndet har inga större förändringar ägt rum 2015. Det förekom mer framsteg inom några områden, men försämringar inom andra. De under sökningar som gjorts bekräftar den tidigare bilden av de problem som finns för att nå målet, de bekräftar även att genomförda åtgärder ger bra resultat.
Våtmarkstypernas utbredning (precisering 1)
Läs mer om palsmyrar under avsnittet Gynnsam bevarandestatus och genetisk
variation (precisering 4).
Ekosystemtjänster (precisering 2)
Våtmarker som beviljats stöd från landsbygdsprogrammet 2007–2013 minskar transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsva rar 1,9 respektive 0,5 procent av transporten till havet från jordbruksmark514.
514 Jordbruksverket, 2016. Årsredovisning 2015. (Baserat på beräkningar av Högskolan i Halmstad och
MYLLRANDE VÅTMARKER
MYLLRANDE VÅTMARKER
Torvmarksinventeringen genomfördes under 1910 och 1920talen. SGUhar nu återupprepat inventeringen för 28 områden i Uppland och Småland. Resultaten visar att flera av de återbesökta myrarna blivit torrare, att det översta torvlagret brutits ned, att naturlig myrvegetation minskat och att träd täckning ökat. SGU bedömer att funktionen som kolsänka har försämrats eller gått förlorad för 18 av de undersökta torvmarkerna515.
Vid skogsbränder brinner inte odikade myrar eller så brinner endast ett tillfälligt uttorkat toppskikt. I dikad torvmark går bränder djupt ned i torven och ger upphov till svårsläckta förhållanden. De senaste årens stora skog och torvbränder har fått forskare att beräkna hur mycket kol som släppts ut till atmosfären vid bränder av dikad torvmark i taigabältet. Resultatet blev 200 ton kol per hektar, vilket motsvarar femhundra års kolinlagring. Ett klimat scenario för 2040–2060 visar att mängden vatten kommer att minska i de torvmarker där dikning är mest utbredd (norra Europa och västra Ryssland), vilket gör markerna mer utsatta för brand i framtiden516. Forskarna drar
slutsatsen att restaurering av torvmarker är viktigt för att begränsa klimat förändringar och klara klimatanpassning. Torvbränder bidrar till hälsoskad liga luftföroreningar517, vilket motiverar restaureringsåtgärder, framför allt
i befolkningstäta områden för att minimera risken för negativa hälsoeffekter vid bränder.
Intervjuade personer med stor kunskap och erfarenhet inom rennäringen upplever att det pågår många olika slags intrång (exempelvis torvutvinning, mineralutvinning och vindkraft), som påverkar myrmarkerna både direkt och indirekt vilket får konsekvenser för renarna518.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter (precisering 3)
Inga våtmarker har restaurerats eller anlagts genom landsbygdsprogrammet 2016519. Det ska jämföras med 1 513 hektar våtmarker som restaurerades
eller anlades 2015520. Ansökningar för cirka 46 miljoner kronor inkommit,
så resultaten framöver blir bättre521. Skogsstyrelsens anslag har delfinansierat
restaurering av 13 hektar våtmark och Naturvårdsverket (exklusive lokala naturvårdssatsningar, LONA) har finansierat restaurering av drygt 40 hektar torvmark522.
515 Schoning Kristian 2015. Förändringar i torvegenskaper, markanvändning och vegetation hos södra och
mellersta Sveriges torvmarker. Sveriges geologiska undersökning rapport 2015:09.
516 Granath G, Moore P, Lukenbach M, & Waddington J, 2016. Mitigating wildfire carbon loss in managed
northern peatlands through restoration. Scientific Reports, 6:28498, DOI: 10.1038/srep28498
517 Sahani, M. et al. A case-crossover analysis of forest fire haze events and mortality in Malaysia.
Atmospheric Environment 96, 257–265 (2014) and Shaposhnikov, D. et al. Mortality related to air pollution with the Moscow heat wave and wildfire of 2010. Epidemiology (Cambridge, Mass.) 25, 359– 364 (2014).
518 Naptek, Centrum för biologisk mångfald & Sametinget, 2014. Myrens betydelse för renen och
renskötseln – Biologisk mångfald på myrar i renskötselland.
519 Jordbruksverket 2017. E-post från Rebecka Jönsson. NV-02540-16.
520 Jordbruksverket 2016. E-post från Sandra Nicklasson. NV-08947-15.
521 Jordbruksverket 2017. E-post från Magnus Bång. NV-02540-16.
522 Naturvårdsverket, 2017. Underlag i ärendet ”Indikator hydrologisk restaurering – underlag 2010–
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation (precisering 4)
Bevarandestatusen för våtmarker nedanför fjällområdet är i huvudsak negativ, enligt den rapportering Sverige gjorde till EU 2013523. Under 2016 har uppgif
ter som indikerar en försämring för vissa naturtyper framkommit.
De tre första rapporterna från palsmyrövervakningen utgör en måttstock för framtida övervakning. Rapporterna gör en historisk exposé 1960–2010 för de tre detaljstuderade områdena. I Tavvavuoma minskar palsarnas volym och inga nya palsar bildas524. Oaggujeaggi har haft torvnedbrytning, men läget
är nu stabilt525.
I Mannavuoma återstår ungefär hälften av arealen och av volymen en tredjedel526. Lokalklimatet där har sedan 20 år tillbaka en högre temperatur
än vad svenska palsmyrar behöver. Flera av de aktuella myrarna ligger nära eller utgör utpostlokaler för det svenska utbredningsområdet av palsar.
Arealen produktiv sumpskog (exklusive den som låg i skyddade områden 2014) har minskat med en femtedel, cirka 900 000 hektar sedan 1990talet527
(se figur 11.1).
Figur 11.1 Produktiv sumpskog utanför skyddade områden 1993–2014
5 000 1993–1997 1998–2002 2003–2007 2010–2014 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Tu sen hektar
Figuren redovisar arealen produktiv sumpskog utanför de områden som var skyddade 2014. Produktiv sumpskog definieras enligt sumpskogsinventeringen.
Källa: SLU, Riksskogstaxeringen.
523 Rapportering enligt art och habitatdirektivet artikel 17 2013, Naturvårdsverket, NV-09661-12
524 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2015. Tavvavuoma – Inledande dokumentation inom
övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport 20-2015.
525 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2016. Oaggujeaggi – Inledande dokumentation inom
övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport 1-2016.
526 Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2015. Mannavuoma – Inledande dokumentation inom
övervakningsprogram för Sveriges palsmyrar. Rapport 21-2015.
527 Kempe, G. och Dahlgren, J. 2016. Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på