• No results found

Handelsnamn Kemiskt namn CAS-nummer Kemisk formel Cashmeran 6,7-Dihydro-1 pentametyl-4(5 ,1,2,3,3- H)indanon 33704-61-9 (DPMI) Celestolid 4-Acetyl-1,1-dimetyl-6- 13171-00-1 tertbutyldihydroinden (ADBI) Phantolid 6-Acetyl-1,1,2,3,3,5- hexametyldihydroinden (AHDI) 15323-35-0

Musk ambrette 1-tert-Butyl-2-methoxy-4- metyl-3,5-dinitrobenzen (MA)

83-66-9

Traseolid 5-Acetyl-1,1,2,6-tetrametyl-3- isopropyl-dihydroinden (ATII)

Musk xylen 1-tert-Butyl-3,5-dimetyl-2,4,6- 81-15-2 trinitrobenzee (MX) Galaxolid 1,3,4,6,7,8-Hexahydro- 4,6,6,7,8,8-hexametylcyclopenta[ 1222-05-5 g]-2-benzopyran (HHCB) Tonalid 7-Acetyl-1,1,3,4,4,6- (AHTN) 1506-02-1 hexametyltetrahydro-naftlen

Musk keton 1 imety

dinitrobenzen (MK)

1-1 -tert-Butyl-3,5-d l-2,6- 8 4-1

Screeningen utförd av Livsmedelsverket, samt ino amen för

rdiska M ådet (NM

som gör att de kan spridas i miljön och bioackumuleras. Huden direktexponeras för många produkter som innehåller myskämnen. Man kan också anta att en källa till utsläpp av myskämnen

vändning av olika parfymerade produkter i hushållen. Utsläpp från huvusakligen till luft och vatten (via reningsverk). Mysk-föreningar bryts bara delvis ned i reningsverk.

öka förekomsten av myskämnen i såväl miljöprover som i

etiska mer etc.) Nitromysker är ofta använda (t.ex. mysk xylen (MX) och mysk keton (MK)) likaså polycykliska mysk-föreningar (e.g. galaxolid (HHCB), tonalid (AHTN), celestolid (ADBI), traseolid (ATII), phantolid (AHDI)). Myskämnen finns

m r

No inisterr R)

År 2002-2003

Var finns rapporten? Sakrapport till Miljöövervakningen Dnr 721-1425-03 Mm

TemaNord 2004:503

Bakgrund

Myskämnen är fettlösliga och kemiskt stabila. De har följaktligen egenskaper

till miljön är an hushållen sker

Det är därför viktigt att unders human vävnad.

Syntetisk mysk används som ersättningsmedel för naturlig mysk i produkter som ska dofta. Det hittas i konsumentprodukter som tvättmedel, rengöringsmedel och kosm produkter (tvål, parfy

också tillsatta till beten för fisk och i cigaretter. (Herren och Berset, 2000, Kallenborn et

2067 ton 1995 (Kallenborn et al., 1999). ylen i Norge. Från detta

miljön (Tema

Enligt det danska produktregistret användes 2001: 333 kg/år av Galaxolid, huvudsakligen i kosmetiska produkter och rengöringsmedel, 33 kg/år Tonalid och 14 kg/år Traseolid, huvudsakligen i rengöringsmedel, c:a 1 kg/år Cashmeran och Celestolid och >1 kg/år Phantolide. Mysk xylen, 134 kg/år och mysk keton, 20 kg/år används huvudsakligen i kosmetiska produkter.

Tidigare publicerade undersökningar

Halter av HHCB och AHTN i fisk och sediment från några olika platser i Sverige (Hajslova, 2002).

Provtagningsplats Typ av prov HHCB ng/l lipid AHTN ng/g lipid al., 1999).

Använda/importerade mängder

Importen av myskxylen och myskketon i Europa 2000 var 35 ton respektive 67 ton (EU 2002, 2003). De två polycykliska myskföreningarna Galaxolid och Tonalid användes totalt i mängder om 3285 ton 1992 och

2001 förbrukades 400 kg mysk keton och 200 kg of mysk x

uppskattades 0,3 kg frisättas till atmosfären och 338 kg till den akvatiska Nord, 2004).

Hjärtsjön *) Abborre 89-367 30-125 Kvädöfjärden *) Abborre 97-254 <18-85 Bysjön *) Abborre <18-165 <18-41 Viskan, 3 sites Braxen <18-10272 <18-367

Vättern Abborre 254-655 155-301 Vättern Röding 133-355 89-225 Vättern Abborre 198-254 124-254 Vättern Röding 83-248 42-113 85-105 11 106-194 13-22 Simsholmen sediment Huskvarna sediment

*) referenssjö, dvs trolig bakgrundsnivå

Halter av myskföreningar har även mätts i bröstmjölk (Eriksson et al., 2003). Uppmätta II <3 -

Undersökningens huvudsakliga syfte var att se i vilken om fattning mysk-ämnen kan vad mån föreningarna tas upp av människor.

halter av HHCB var 14,5 - 370 ng /g lipid, av AHTN <6 - 71,4 ng /g lipid, av AT 6,7 ng/g lipid samt av MX <9 – 107 ng /g lipid.

Undersökningens huvudsakliga syfte

Resultat

Nordiska screeningstudien

ogs i ska en manu utarbetades av

Danmarks Miljöundersögelser (DMU). I Sverige togs prover på slam från reningsverk,

ove s am r a ussla isstänkt

områd stud nejd för t- mjölk för 01 och 2002/2003 ymer, er graviditeten.

Miljöproverna serades vid Danmarks Miljöundersögelser, DMU, under 2002 och 2003.

Miljöprover t under 2002 alla nordi länder ligt en al som nederbördspr r från referen stationer s t prove v blåm nära m

påverkade en.

Bröstmjölks ien

Januari 1996 - maj 1999 rekryterades gravida kvinnor (n=953) i Uppsala med om att utgöra en kontrollgrupp vid studier av riskfaktorer för tidiga misfall. Alla förs

derskor (n=365) tillfrågades i slutet av graviditeten om de senare ville donera fö

analys av miljökontaminanter. Alla kvinnor som rekryterades 2000/20 fick förutom en enkät om bla. livsstil svara på frågor om användning av parf deodoranter m.m. und

Mjölken insamlades under tredje veckan efter graviditeten.

Kartan visar var alla prover tagits inom det nordiska screeningprojektet.

Bröstmjölkspro erades under 2002 och 2003 vid Institute of Chemical

D of Food A ysis, Prague, Czech Republic.

För mer information se rapport Tem ord 20 503 samt Setkova och Hajšlová (2003).

Nordiska screeningstudien

nteras här är resultaten från mätningar av proverna tagna i Sverige inom den genomförda nordiska studien.

Pg/kg AHTNPg/kg ATIIPg/kg ADBIPg/kg AHDIPg/kg ver analys

ment

Technology, epart nal

aN 04:

De data som prese

Halter i slam från svenska reningsverk

Plats HHCB

torrvikt. torrvikt torrvikt torrvikt torrvikt Vimmerby 10600-24000 952-3350 38-252 53-153 12-33 Bromma 10600-19200 1020-1910 65-200 52-116 nd-16 Henriksdal 7820 1240 nd 63 nd 83 34 Strävliden 11500 2070 271 Stenungsund 17000 1110 126 52 nd nd = not detected

I blåmussla utanför Bohus Malmön på Västkusten kunde 960 –1140 ng/g lipid DPMI och <265 – 570 ng/g lipid AHTN. Övriga myskämnen hittades inte. Inga halter kunde detekteras i nederbördsprover från Råö och Pallas. Halter i bröstmjölk

ication) har beräknats som ½LOQ.

M Medel SD median min max Antal prover

<LOQ

Tabellen anger halter av HHCB, AHTN, ADBI, ATII, AHDI, MX och MK i bröstmjölk (µg/kg milk fat) provtagna mellan 1996 och 2003. Halter <LOQ (limit of quantif

yskämne n HHCB 101 77,7 54,9 63,9 2,8 268 0 AHTN 101 13,3 12,0 10,4 1,5 (>3) 53 26 15,1 16,5 9,5 3,0 (<6) 83,9 31 ASBI 101 2 2 1,0 (<2) 1,0 (<2) 11 75 ATII 101 2,4 2,1 1,5 (<3) 1,5 (<3) 6,5 77 AHDI 80 1,9 1,0 1,5 (<3) 1,5 (<3) 6,5 70 MX 101 MK 101 4,2 3,8 2,5 2,5 (<5) 24,4 83

Uppmätta halter av HHCB, AHT mellan 1996 och 2002.

N och MX i bröstmjölksprover insamlade

ngsår N Medianhalt i bröstmjölk (Pg/kg lipid) Myskämne Insamli 1996 1997 1998 11 15 16 15 42 64 91 124 1999 HHCB 2000-2001 23 21 49 56 2002-2003 AHTN 1997 1998 1999 2002 11 15 16 15 14 22 12 8 MX 1996 1996 2000-2001 -2003 23 21 10 7 1997 11 15 21 13 1998 1999 2000-2001 2002-2003 16 15 23 21 10 8 9 3

S

M dersökta nederbördsprover. Det finns därför ingen

fö teorin förelagen i EUs riskbedömning (2002,

Ti

preparat och halter av mysk-ämnen i bröstmjölk (Eriksson et al., 2003). Detta samband up m mpletterad lla ämnen. R r? li ak

lutsatser

yskföreningar verkar inte hittas i un

orsak att anta att de transporteras någon längre sträcka med luft.

reningarna återfinns mest frekvent i reningsverksslam. Ofta hittas alla sex undersökta reningarna i slamproverna. Det stödjer

2003) att föreningarna som finns i avloppsvattnet adsorberas till slampartiklarna. Högsta halterna i miljön uppträder nära källorna.

digare studier har antytt att det finns ett samband mellan exponering via kosmetiska kunde i denna studie möjligen ses för HHCB. Halter av myskföreningar kan dock

pmätas i modermjölk och enbart detta faktum kan vara orsak till att upprepa dessa ätningar om några år för att bekräfta om halterna inte ökar igen, eventuellt ko med mätningar av andra då aktue

ekommenderas fler analyse

Fler miljöanalyser rekommenderas inte för närvarande. Myskföreningar kan dock b tuella för en studie med inriktning på human exponering om några år igen.

ilka koncentrationer har effekt i miljön?

NOEC (No Observed Effects Concentration) är 0,088 mg/l (MK) och 0,56 mg/l (MX) för algen Selenastrum capricornutum, 0,17 mg/l (MK) och 0,056 mg/l (MX) för Daphnia

magna reproduktionstest, 0,063 mg/l (MK) för forell (21-d exp.) och <0,1 mg/l (MX) för

zebrafisk (14 d) (Kemiska Ämnen 10.0).

Biokoncentrationsfaktorn för mysk-xylen är 1600 l/kg (EU, 2003) och för mysk keton 1380 l/kg (EU, 2002) räknat på hel fisk (våtvikt).

Helhetsbedömning

Referenser

Eriksson, S., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Slanina, P., Cnattingius, S. och Glynn, A. (2003) Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk – Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet. Report 7, National Food Administration, Sweden.

EU (2002) Risk assessment musk ketone, Environment only. R321 205 env. Rapporteur: the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment in consultation with the Ministry of Social affairs and Employment and the Ministry of Public Health, Wellfare and Sport. 49 pp. Draft May 2002

EU (2003) Risk assessment musk xylene, Environment only. R322 301 env. Rapporteur: the Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment in consultation with the Ministry of Social affairs and Employment and the Ministry of Public Health, Wellfare and Sport. 52 pp. Draft January 2003

Hajslova, J. (2002) Determination of alkylphenols and musk compounds in waste water, sediments and fish from Sweden. Unpublished report.

Herren, D. och Berset, J.D. (2000) Nitro musks, nitro musk amino metabolites and polycyclic musks in sewage sludges. Quantitative determination by HRGC-ion trap- MS/MS and mass spectral characterization of the amino metabolites. Chemosphere 40, 565-574.

Kallenborn, R., Gatermann, R. och Rimkus, G.G. (1999) Synthetic musks in environ- mental samples: indicator compounds with relevant properties for environmental monitoring, Viewpoint, Jounal of Environmental Monitoring, 1, 70N-74N. V

Stora problem

Mer mätningar

Ke Se

Su

Te

miska Ämnen 10.0, Prevent.

tkova L. och Hajšlová J. (2003) Musk compounds in Swedish breast milk samples (final report). Institute of Chemical Technology, Department of Food Chemistry and Analysis, Prague. July 2003.

ter-Eichenberger, R., Altorfer, H., Lichtensteiger, W. och Schlumpf, M. (1998) Bioaccumulation of musk xylene (MX) in developing and adult rats of both sexes. Chemosphere 36, 2747-2762.

ma Nord (2004) Musk Compounds in the Nordic Environment, Nordiska rådet rapport 2004:503