Jämställdhet handlar om att räkna huvuden... - Det är ett sätt att börja synliggöra hur villkoren ser ut för kvinnor och män. För att göra skillnad krävs en analys och ta tag i vad resultatet visar. Att det är en kvantitativ jämställdhet, dvs 50/50, innebär inte med automatik att den gruppen är jämställda. Det finns många aspekter att väga in innan vi kan kalla något jämställt.
Nästa generation löser det här med jämställdheten - Vi är alla med och reproducerar föreställningar om kön. Ansvaret kan inte förskjutas på kommande generation och denna lösning är ett gammalt svar på en ännu äldre fråga. Om det vore sanning, borde vi redan nu vara jämställda i Västerbotten. Det vi gör idag spelar roll för kommande generation.
Sverige är världens mest jämställda land - Sverige rankas som oftast högt i World economic forums rapport. Det är av två anledningar, vi har en relativt jämn fördelning med kvinnor och män inom politiken samt att flickor och pojkar ges samma möjlighet till utbildning. Utan dessa två, skulle vi inte ligga så högt upp på rankingen. Faktum kvarstår att Sverige har väldigt starkt könssegregerad arbetsmarknad och Västerbotten har Sveriges mest könssegregerade arbetsmarknad till följd av de könsbunda val som görs till gymnasiet.
Tjejer vill rida och killar vill spela fotboll – Oavsett vad hen vill utöva för idrott, ska det inte präglas av stereotypa föreställningar om kön. Tjejer och killar ska ha samma möjlighet att utöva idrott och ges samma villkor. ( Eventuellt tas bort) Det blir tråkigt om tjejer inte kan vara tjejer och killar killar - Det handlar inte om att göra kvinnor och män till ett kön. Utan att tjejer och killar, kvinnor och män ska få samma möjligheter och rättigheter utan att bedömas utifrån kön. Lika lön för lika arbete.
Det kommer ingen publik till matcher/tävlingar som tjejer utför - Det beror till största del på att dessa matcher/tävlingar får inte samma marknadsföring som den som ges till pojkar/män.
Mångfald är viktigare än jämställdhet - Alla har ett kön, att prata i termer av mångfald innebär att många maktstrukturer göms. Oavsett vilken diskrimineringsgrund vi arbetar med, så behövs ett genusperspektiv. Alltid kön men inte bara kön. Det är viktigt att se att det handlar om makt.
Bilaga 1 Idrott, fritid, rekreation – och hälsa (8.3.8 i utredningen mål och myndighet)
Ämnet gymnastik har varit en del av skolundervisningen sedan tidigt 1800-tal. På 1980-talet bytte ämnet namn till idrott, för att 1994 ändras till idrott och hälsa. Enligt en rapport från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Jämställda villkor i idrott och hälsa – med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse, speglar dessa namn- ändringar en förskjutning av såväl ämnets syfte, mål och innehåll som dominerande perspektiv på ämnet. Samtidigt visar forskning att det råder en diskrepans kring hur hälsoaspekten ska tas om hand inom ämnet och det tycks råda en oklarhet kring vad undervisningen egentligen ska bestå av, och hur den ska utvärderas och betyg- sättas. Lärare inom idrott och hälsa lägger mer fokus på fysisk aktivitet än lärande om hälsa och livsstilsvanor.
I Skolverkets rapport På pojkarnas planhalva? från 2010, som i stor utsträckning bygger på ovan nämnda studie från GIH, fram-kommer att undervisningen i idrott och hälsa inte alltid utformas på båda könens villkor. Föreningsidrotten utövar ett stort inflytande på utformningen av ämnet, vilket gynnar de elever som är förenings- aktiva inom någon idrott på sin fritid. Pojkar är mer aktiva inom föreningsidrotten än flickor, men flickor med utländsk bakgrund deltar i föreningsidrott i betydligt lägre utsträckning än såväl pojkar med utländsk bakgrund som pojkar och flickor med svensk bak-grund. Pojkar är överlag något mer positivt inställda till ämnet än flickor, och idrotter som är mer populära bland pojkar förekommer oftare i undervisningen än idrotter som är mer populära bland flickor. När ämnets innehåll får ett stort fokus på bollsporter tenderar det att gynna pojkars intresse och prestationer i ämnet. Studien visar även att pojkar i högre utsträckning anger att de får ”visa vad de kan” på lektionerna. Det har också visat sig att undervisningen i ämnet domineras av en ”maskulin norm”, där fysiska egenskaper som brukar förknippas med maskulinitet, såsom styrka, uthållighet, snabbhet, spelförståelse och bollkontroll, värderas högre än egenskaper som brukar förknippas med femininitet, såsom rörlighet, koordination, expressivitet och estetik. Vidare pekar studien på att pojkar oftare fick demonstrera svåra moment inom undervisningen och att undervisningen ibland präglades av en ”hämmande välvillighet” gentemot flickor, som ibland t.ex. undslapp att göra vissa övningar.
Se även betänkandets kapitel 5 om ekonomisk jämställdhet, som avser utvecklingen mot jämställdhet inom utbildning.
Bilaga 2 Könsresan
Två barn föds ungefär samtidigt någonstans i Sverige, Josef och Sara. Släkt och vänner kommer för att gratulera de nyblivna föräldrarna och har med sig presenter. Sara får en dräkt som är randig i färgerna gul, vit och rosa. På bröstet finns en rosa blomma och runt den står det ” I love my little flower”. Josef får också kläder. Han får en dräkt som är randig i vitt, blått och grönt och på bröstet finns en grön och grå sköldpadda. Runt omkring sköldpaddan står det ”1, 2, 3... GO!”. Efter några månader kommer dagen då de ska döpas. Även då får de presenter. Bland annat får de var sitt dopkort. Sara får... och Josef får...
Så småningom börjar de båda barnen på dagis. På dagis så leker man både inne och ute även när det är dåligt väder, så barnen blir ofta blöta och måste byta kläder. Josefs föräldrar har skickat med extra ombyte. I hans väska finns extra underkläder och en tröja... Sara behöver också extra ombyte och även hon har med sig underkläder och en tröja...
På sjuårsdagen har Sara och Josef födelsedagskalas och de båda barnen öppnar sina födelsedagspresenter. Sara får en låda Lego. Lådan innehåller ... Även Josef får en låda Lego. Hans låda innehåller...
Det är dags för barnen att börja skolan. Fösta skoldagen läser fröken högt ur boken Sagan om Sune. Många av barnen har hört historien förut men tycker inte att det gör något då den är så rolig. Barnen får sätta sig i en ring på golvet när fröken ska läsa. (S. 29-30)
När Sara fyllt 8 år ska hon äntligen få börja sin första bandyskola. Föreningen har bjudit in både killar och tjejer och Sara är jätteglad över att få börja ”på riktigt”, då hon har åkt skridskor sedan treårsåldern. Väl där delas barnen upp i ett flertal grupper med egna ledare, ca 15 barn i varje grupp. Under den timme som följer får inga barn presentera sig, Sara får inte säga sitt namn. Hon får dock höra en mängd tillrop såsom ”vattenpaus grabbar” samt ”bra jobbat, killar”. På väg hem frågar Sara sin mamma om inte tjejer får vara med. Sara vill inte tillbaka till bandyskolan. I tredjeklass får barnen för första gången åka buss till badhuset för att alla barnen ska lära sig att simma. Sara har fått välja sin egen baddräkt. Det blev en tvådelad baddräkt... Josefs mamma har köpt badshorts till Josef. Hon har valt badshorts med...
Sommaren därpå börjar Josef spela fotboll. Han tränar två kvällar i veckan och har match varannan helg. Medlemskap i idrottsföreningen kostar 200 kr om året. Träningarna leds av en av papporna. Han är snäll och älskar fotboll och försöker vara rättvis. Under träningarna peppar han laget och ropar ofta ”Kom igen gubbar”, ”Ta i nu och spela inte som en kärring”. En dag på träning klagar Josef och vill ha en blå träningströja istället för den gula han blivit tilldelad. ”Gnäller du så får du en rosa!” Säger pappan varnande och skrattar.
Sara börjar istället för att spela bandy rida på Hästens ridskola. Medlemskap i föreningen kostar 200 kr om året. En lektion i veckan kostar 160 kr vilket blir en kostand på ca 4000 kr per år utöver medlemskapet. När Saras ponnyklubb vinner en hopptävling står det inte en rad om det i tidningen. När Josefs fotbollslag vinner en lokal fotbollscup får de ett stort uppslag med flera bilder på killarna uppställda framför målet.
När de är tio har Sara och Josef börjat spela innebandy i samma klubb. Josef tränar på torsdagar mellan fyra och halv sex och Sara tränar lördag morgon mellan åtta och halv tio. När det är dags för säsongens första match får Josefs lag nya matchtröjor och Saras lag får killarnas gamla.
Under sommaren så har de båda barnen börjat i föreningens orienteringssektion. Där tränar killar och tjejer, både unga och gamla, tillsammans. Som avslutning så anordnas en orientringstävling i några olika klasser. Sara tävlar i F10 och Josef i P10 klassen. Sara tycker det är jättespännande och det går bra för Sara och hon vinner sin klass. Josef blir tvåa men är ändå nöjd med resultatet. Vid prisceremonin får Josef ta emot en pokal och ett presentkort på 100 kr. Sara får också en pokal och ett presentkort på 50 kr.
När de båda fyllt tretton börjar de gå på fritidsgården Fritiden. Där är det 70 procent killar och en ganska hård jargong. Det förekommer ofta skämt med sexuella anspelningar och Josef ser ofta hur de äldre killarna tafsar på tjejerna utan att ledarna ingriper. Sara undviker teverummet för där vet man aldrig vad som kan hända.
Personalen på gården ordnar en kill- respektive tjejkväll. Sara går på tjejkvällen. En kosmetolog är inbjuden och visar hur man kan sminka sig och en kvinna från ungdomsmottagningen berättar hur man skyddar sig från att bli gravid och mot könssjukdomar.
Josef går på killkvällen. De har tävlingar med olika teman; vem är snabbast, vem är starkast och vem kan äta flest kokosbollar på kortast tid. Som avslutning på kvällen utses en vinnare.
På fritidsgården sitter Sara och hennes kompisar ofta i kaféet och pratar. De läser ofta tidningar så som Frida. I den finns artiklar om... Reklam som finns i tidningen är... Josef deltar ofta i de aktiviteter som erbjuds på fritidsgården, testar bowling och klättrar på klättervägg. Han har också testat att spela bas i gårdens rockverksamhet. När han läser tidningar är det bland annat... I den finns artiklar om... Reklam som finns i tidningen är...
Sommaren mellan 8:an och 9:an ska både Josef och Sara sommarjobba för första gången. Sara ska passa en grannes barn; Leo, ett och ett halvt och Jessika fyra år. Arbetet är sex timmar om dagen och för det får hon 50 kronor i timmen och lunch varje dag. Josef ska klippa gräsmattor och måla plank åt några familjer i ett villaområde. Arbetet är sex timmar om dagen och han får 100 kronor i timmen. Det är konsert i parken, Sara ska gå med kompisarna och föräldrarna ska hämta. Innan hon går kommenterar Saras mamma hennes korta kjol och i mammans ögon lite väl kraftiga sminkning. Mamman menar att hon utmanar ödet med en sådan klädsel. Sara blir ledsen för hon har lagt ner massor av tid och vill försöka se så fin ut som möjligt. Josef ska på samma arrangemang, han klär sig som vanligt och tar mopeden till parken.
Josef och Sara har just fyllt sexton och båda är bjudna till en större fest. Sara har förfestat på vin tillsammans med några kompisar och är ganska berusad. På festen blir Sara uppvaktad av en kille som hon är lite intresserad av. Han bjuder på sprit och senare under kvällen hånglar de. Sara både vill och inte vill, men när han försöker få med henne en trappa upp till ett sovrum samlar hon sig och säger att hon måste hem och söker upp sin kompis. Efter helgen går ryktena i skolan om att Sara är en hora och ligger med vem som helst.
Josef och hans kompisar laddar också inför festen med öl och de har fått tag på en flaska hembränt. De är alla ordentligt fulla redan innan festen börjat. Josef känner sig illamående och vill egentligen inte dricka men vågar inte säga emot kompisarna. Josefs kompis spyr i en trappa på väg till festen. Väl där är det full fart och Josef vinglar omkring och spanar in vilka som är där men är trött och känner sig yr, så han tar sig ner i hallen där han hittar sin jacka och sticker hem. Dagen efter så kommer inte Josef ihåg särskilt mycket av festen.
När de är sjutton blir Josef och Sara ihop. Förhållandet är tryggt och gulligt. Efter skolan brukar de åka hem till någon av dem och ta det lite lugnt. Ibland läser de Aftonbladet tillsammans och då tar Josef hand om Sportbilagan. Sara läser ofta bilagan som följer med tidningen. På måndagar och tisdagar följer en kropp och hälsa bilaga med som Sara gillar att läsa. Sara fixar och ordnar för att de ska ha mycket tid för varandra. Josef tycker att han har haft tur som har en sådan jättebra tjej. Hon visar alltid förståelse när han vill åka och träna eller träffa kompisarna eller syssla med andra fritidsintressen.
Speglar den här berättelsen verkligheten?
Känner Du igen dig och i så fall varför eller varför inte? Hur påverkar den här berättelsen din verksamhet?