Några konkreta exempel

I enlighet med Sveriges åtagande i barnkonventionen överlämnade regeringen sin andra nationella rapport till FN:s barnkommitté i september 1997. Kommittén återkom med 16 synpunkter på Sveriges efterlevnad av barnkonventionen. Nedan följer ett urval av kommitténs synpunkter där regeringen uppmanades att vidta åtgärder.

Kommunernas efterlevnad av barnkonventionen

Med anledning av att de viktigaste besluten och verksamheterna som rör barn och ungdomar fattas eller finns på lokal nivå, underströk kommittén vikten av att säkerställa att kommuner och landsting efterlever och respekterar barnkonventionen. Kommittén uppmärksammade regeringen på att barn har olika tillgång till samhällets tjänster beroende på vilken kommun de lever i. Detta har föranlett att BO fått i uppdrag att utveckla instrument och verktyg för att barnkonventionens mening och intentioner skall förverkligas i samtliga kommuner.

Barnäktenskap

Kommittén välkomnade regeringens rapporterade initiativ att se över lagregleringen om lägsta äktenskapsålder och även undanröja diskrimi-nering av barn med utländskt medborgarskap. Regeringen uppmuntrades i sina avsikter att överväga lagändringar för att öka skyddet mot skadliga verkningar av tidiga äktenskap och att undanröja diskriminering av barn.

De svenska lagreglerna om lägsta äktenskapsålder finns i äktenskaps-balken och i lagen (1904:26) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

Skr. 2001/02:83

78 Huvudregeln är att den som vill ingå äktenskap inför svensk

myndighet får rätten till detta prövad enligt lagen i det land där han eller hon är medborgare. För svenska medborgare innebär det att 18 år är lägsta ålder för ingående av äktenskap utan särskilt tillstånd av länsstyrelsen. För utländska medborgare gäller hemlandets regler, dock med det undantaget att den som är under 15 år inte får ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen.

Äktenskap som ingås utomlands enligt främmande lag är giltigt i Sverige om det är giltigt i staten där det ingås eller den eller de stater där mannen och kvinnan är medborgare. Undantagsvis kan det dock vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen, dvs.

strida mot svensk ordre public, att tillämpa ett beslut av en utländsk myndighet. Det finns därför möjlighet att i rättstillämpningen exempelvis på grund av mycket låg ålder hos en av kontrahenterna frånkänna ett utländskt äktenskap rättsverkan.

Inom Justitiedepartementet pågår för närvarande en översyn av de svenska lagvalsreglerna vid hindersprövning. I det sammanhanget kommer även åldersgränsen för länsstyrelsens tillstånd att övervägas.

Arbetet är inriktat på att en departementspromemoria skall kunna presenteras under våren 2002.

Gömda barn

Regeringen uppmanades av barnkommittén att utifrån icke-diskrimi-neringsprincipen ompröva sin politik när det gäller de s.k. gömda barnen.

Migrationsverket presenterade i februari 2001 rapporten Barn i utlänningsärenden. Rapporten är arbetsresultatet från den projektgrupp som tillsattes för att utveckla verkets metoder och genomföra föränd-ringar och som redovisade resultatet av sitt arbete i Socialstyrelsens och dåvarande Statens invandrarverks rapport När barn lever gömda (SoS 1999:5). Projektet har bl.a. använt sig av referensgrupper där företrädare från t.ex. sjukvården, polisen, Utlänningsnämnden, barn- och ungdomspsykiatrin och enskilda organisationer har medverkat. Andra arbetsformer inom projektets ram har varit utskick av frågeformulär och seminarier. Rapporten behandlar bl.a. gömda barnfamiljer och barn som kommer ensamma till Sverige i asyl- och tillståndsprocessen.

I rapporten föreslås konkreta åtgärder för hur arbetet skall bedrivas vidare. Slutsatser som dras i rapporten är bl.a. att samverkan internt inom Migrationsverket och i förhållande till externa aktörer behöver öka och att inblandades roller behöver tydliggöras vid möten och i bildandet av nätverk. Ett exempel är samarbetet mellan Migrationsverket och de sociala myndigheterna, varvid givetvis gällande sekretesslagstiftning måste beaktas. Vidare att utbildning av personal bör prioriteras och att det av beslut och annan dokumentation alltid bör framgå på vilket sätt barnkonventionens bestämmelser bör beaktas. I rapporten föreslås också särskilda interna riktlinjer för samtal med barn under asylutredningen.

Skr. 2001/02:83

79 Tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Oavsett om ett barn är bosatt i landet eller inte har det enligt artikel 28 i barnkonventionen en rätt till utbildning. Av artikel 18 framgår också att ett barn till förvärvsarbetande föräldrar har rätt att åtnjuta den barnomsorg som barnet är berättigat till. Skollagen (1985:1100) ger endast en rätt till kostnadsfri grundutbildning för barn som är bosatta i landet. Varje kommun svarar för att barn bosatta i Sverige och som stadigvarande vistas i kommunen kan erbjudas förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Regeringen har mot denna bakgrund lämnat propositionen 2000/01:115 Asylsökande barns skolgång m.m. med förslag som innebär att asylsökande barn och barn som beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 a § utlänningslagen (s.k. massflyktingar) skall få tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen på i huvudsak samma villkor som gäller för barn som är bosatta i Sverige.

Skydd mot sexuellt utnyttjande av barn

Kommittén oroades över behovet att öka skyddet mot sexuellt utnyttjande för åldersgruppen 15 till 18 år och uppmanade regeringen att fortsätta sina ansträngningar att tillförsäkra barn upp till 18 år ett bättre skydd mot sexuellt utnyttjande. Regeringen antog i juli 1998 en nationell handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av barn. I november 2001 fattade regeringen beslut om en uppdatering av handlingsplanen.

Straffbestämmelserna om sexualbrott har ändrats ett flertal gånger för att förstärka skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp och för att ytterligare markera allvaret i sexuella övergrepp mot barn i den straffrättsliga lagstiftningen. Bland annat har offrets låga ålder förts in som en omständighet som kan göra att en våldtäkt eller ett sexuellt utnyttjande betraktas som grovt brott. Sommaren 1998 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om sexualbrott. Översynen skulle, när det gäller sexualbrott mot barn, utgå från barnkonventionens krav.

1998 års Sexualbrottskommitté har i mars 2001 i sitt betänkande Sexualbrott Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) lagt fram förslag till en ny reglering av sexualbrotten. Vidare föreslås att det införs särskilda bestämmelser om straffansvar för handel med människor respektive med barn för sexuella ändamål liksom att kravet på dubbel straffbarhet för brott begångna utomlands inte skall gälla som ett villkor för svensk domsrätt för vare sig allvarliga sexualbrott mot den som inte har fyllt 18 år eller de nya straffbestämmelserna om människohandel. Betänkandet har remitterats. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

I januari 2001 trädde en ny lag i kraft som innebär att arbetssökande till förskola, skola och skolbarnomsorg inte får anställas om de inte först registerkontrolleras, se lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Syftet med lagen är att öka skyddet för barn mot att personal som har dömts för vissa brott, anställs i dessa verksamheter. Regeringen avser att utvärdera lagens tillämpning inom kort.

Skr. 2001/02:83

80