bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera idrottshelheter
verkar med handledning i en grupp som planerar tjänstehelheter för idrott
planerar en idrottshelhet
med ungdomarna beaktar ungdoms-kulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet
Metodtillämpning
Att gå igenom
verksamhetshelheten i slutet av instruktionen
följer den uppgjorda idrottsplanen
diskuterar verksamhets-situationen med gruppen
instruerar självständigt en idrottsgrupp för
ungdomar
diskuterar gemensamma erfarenheter och den egna arbetsprestationen med gruppen
motiverar och inspirerar ungdomar att delta i och utöva idrott och motion.
deltar i möten för att utveckla idrottsprojekt och arbetar
mångprofessionellt med de centrala aktörerna Behärskande av
arbetsuppgiften Att behärska idrottsligt ungdomsarbete
Att förstå ungdomars bakgrund
Att tekniskt behärska metoden
Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
instruerar unga i de vanligaste
idrottsaktiviteterna
tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål
behärskar grundtekniken i den metod som
han/hon valt i
instruktionssituationen
deltar i en arbetsgrupp med att förbättra
ungdomars levnadsvillkor
väljer idrottsgrenar som främjar gemenskap
instruerar ungdomar i att välja idrottsintresse med beaktande av deras psykiska och fysiska beredskap
tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen
väljer verksamhetsformer som stöder gemenskap
ordnar idrottsverksamhet för ungdomar, som utvecklar deras
levnadsvillkor och hälsa
presenterar och motiverar en idrottsgren eller ett idrottssätt som motiverar ungdomarna
stöder ungdomars tillväxt i fråga om användning av idrottstjänster och beaktar individuella faktorer
tillämpar metodens grundteknik i
instruktionssituationen, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras
tar initiativ att förbättra ungdomars levnadsvillkor tillsammans med dem beaktar de centrala juridiska rättigheterna och skyldigheterna för barn och ungdomar Behärskande av den
kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap
känner till hur pass lämplig verksamhets-miljön är för
idrottsinstruktion
känner till de viktigaste redskapen som används i idrottsverksamhet
använder verksamhets-miljön och de möjligheter som den erbjuder i verksamheten ger ungdomarna information om idrott väljer redskap som är lämpliga för
verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem
utvärderar vilka idrotts-grenar som är populära bland ungdomarna samt uppmuntrar dem att bekanta sig med nya
tillämpar sin kunskap om redskap i förhållanden som förändras
Motionens betydelse föregår med gott exempel i fråga om motion och har en hälsosam livsföring
förklarar i den praktiska verksamheten motionens betydelse för hälsan
analyserar och förklarar motionens betydelse både för individen och för samhället
Behärskande av arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten
använder själv och instruerar ungdomar med handledning i att tryggt använda anordningar, motionsformer,
utrustningen och redskap
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga och säkra, samt testar dem före användning
analyserar motions-verksamheten och idrottens säkerhetsrisker
Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändringar i
omständigheterna
gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den
bedömer sina färdigheter att handla i svåra
situationer och i förhållanden som förändras samt bedömer sina egna
utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
känner till
organisationens sätt att fungera i arbetarskydds-situationer
vet vilka de fysiska och psykiska belastnings-faktorerna i arbetet är samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga
främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande planerar för barn och ungdomar en idrottsklubb med vilken ändamålet är att uppmuntra ungdomar att delta i motionsidrott och att främja ungdomarnas sunda
levnadsvanor. Han eller hon väljer tillsammans med ungdomarna lämpliga motionsformer för gruppen och planerar verksamheten i detalj på förhand. Den studerande definierar
fostringsmålen för verksamheten och utvärderar till slut hur de uppnåddes.
Den studerande söker lämpliga samarbetspartners för verksamheten. Han eller hon säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet. Den studerande sörjer för säkerheten i verksamheten och bereder sig på att det kan komma förändringar genom att göra upp en reservplan.
Exempel 2:
Den studerande planerar och genomför idrottsinriktad gruppverksamhet för en grupp rörelsehindrade. Han eller hon fäster uppmärksamhet vid att idrottserfarenheten skall bli positiv, att samverkan ska utvecklas och att individen skall beaktas i gruppen. Den studerande sätter även andra mål för verksamheten, t.ex. sådana som gäller att utveckla balansförmågan eller reaktionsförmågan.
Den studerande beskriver idrottsinstruktionens betydelse för ungdomarnas växande tack vare det sunda levnadssätt och den goda fysiska grundkondition som motion ger samt tack vare det välbehag och den glädje den för med sig. Studeranden använder sig även av musik i idrotten.
Exempel 3:
Den studerande arbetar i en inrättning, t.ex. i ett mottagningshem för ungdomar eller i ett ungdomshem. Han eller hon planerar och genomför för ungdomar motionsverksamhet med vilken målet är att stärka ungdomarnas sociala utveckling och öka deras självsäkerhet.
När den studerande ordnar verksamheten beaktas ungdomarnas bakgrund och deras tidigare erfarenhet av motionsverksamhet. Man väljer idrottsformer som lämpar sig för ifrågavarande ungdomsgrupp och som leder gruppens växande i sund riktning. Den studerande ser till att motionserfarenheten blir positiv.
Den studerande introducerar ungdomarna i vilka organisationer som ordnar
motionsverksamhet och uppmuntrar dem att fortsätta med sitt intresse senare på egen hand.
Han eller hon säkerställer att ungdomarna vet vart de ska vända sig om de vill ha mera information om motionsverksamhet.
Den studerande bedömer och utvecklar sitt kunnande med stöd av respons.
c) Läger- och utfärdsverksamhet Beskrivning av yrkesprovet
De studerande planerar och genomför läger- och utfärdsverksamhet under olika årstider, till exempel en vandring, en skidutfärd, ett naturläger eller en temautfärd. De studerande instruerar de unga när de rör sig i naturen. De utvärderar också verksamheten efter evenemanget.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovet kan göras på ett läger, en vandring eller en utfärd som ordnas av en kommun, en organisation eller en privat instans. Evenemanget ordnas utomhus.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet Metodtillämpning
Att gå igenom
verksamhetshelheter i slutet av
instruktionssituationen
verkar med handledning i en grupp som planerar läger- och
utfärdsverksamhet följer den plan som uppgjorts och utför de givna arbetsuppgifterna diskuterar verksamhets-situationen med gruppen
planerar en verksamhets-helhet med ungdomar
instruerar självständigt en grupp på ett läger eller en utfärd
diskuterar erfarenheter och sin egen arbets-prestation med gruppen
bedömer planens styrkor och utvecklingsbehov samt de egna
planeringsfärdigheterna motiverar och inspirerar ungdomar att delta i utfärder och läger deltar i möten för att utveckla läger och utfärder och arbetar mångprofessionellt med
olika aktörer Behärskande av
arbetsuppgiften Att behärska läger- och utfärdsverksamhet
Att förstå ungdomars bakgrund
Att behärska metoder
Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
väljer en läger- eller utfärdsverksamhet som är lämplig för målgruppen
tar reda på bakgrund, behov och önskemål hos dem som ska instrueras behärskar grundteknik i instruktionssituationer i den metod man valt
deltar i en grupp för att förbättra ungdomars lokala
levnadsförhållanden.
deltar i ledandet av läger- eller utfärdsverksamhet och förklarar hur viktig miljön är för barn och ungdomar
instruerar ungdomar i att välja läger- eller
utfärdsverksamhet som lämpar sig
tillämpar kreativt grundteknik i
instruktionssituationen i den metod man valt
ordnar verksamhet som utvecklar ungdomars levnadsförhållanden och beaktar särskilt
verksamhetsformer som stöder gemenskapen i läger- och
utfärdsverksamhet.
presenterar läger- och utfärdsverksamhet och motiverar målgruppen att delta
stöder ungdomars tillväxt på läger och utfärder och beaktar individuella faktorer
tillämpar metodens grundteknik i
instruktionssituationer enligt deltagarnas individuella färdigheter tar initiativ till att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor
tillsammans med dem.
Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkännedom om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap och utrustning
Att sörja för tillstånd och att iaktta goda seder
känner till verksamhets-miljöns naturförhållanden och förmedlar
miljökunskap till andra
känner till redskap och utrustning som mest används i läger- och utfärdsverksamhet
iakttar och tillämpar anvisningar om att hålla rent på läger- och utfärdsverksamhet
berättar om de vanligaste växt- och djurarterna i Finlands natur samt uppmuntrar unga att bekanta sig med naturen väljer utrustning och redskap som lämpar sig för verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem
känner till allemansrätten och berättar om den för ungdomarna
använder naturtypen och miljöns möjligheter i verksamheten
tillämpar sin kännedom om redskap och
utrustning i förhållanden som förändras
förstår hur man ska uppföra sig i naturen och instruerar ungdomar i hur man rör sig i naturen Behärskande av
arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten
använder själv och instruerar med hjälp av handledning andra i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten och testar dem före
användning
analyserar säkerhets-riskerna i verksamheten och ger ungdomar råd i att välja nya anordningar
Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändrade omständigheter
gör självständigt upp och
bedömer reservplanen bedömer sina färdigheter att handla i svåra
situationer och i
föränderliga förhållanden samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
vet hur organisationen verkar i arbetarskydds-situationer
känner till fysiska och psykiska belastnings-faktorer i arbetet samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga
främjar som gruppmedlem arbetsförmågan i arbetsgemenskapen
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande planerar och genomför i samarbete med dem som verkar på platsen för inlärning i arbete ett naturläger för lågstadiebarn. Han eller hon gör dem bekanta med naturens mångfald och instruerar barnen i att klara sig i naturen. Den studerande planerar verksamhet och uppgifter som fostrar barnen att respektera naturen och att spara och skydda den.
Den studerande ser till att verksamheten är säker och att barnen är riktigt utrustade för lägerförhållandena. Han eller hon beaktar behoven hos alla barn. Till slut utvärderar de hur verksamheten lyckades med hjälp av respons av barnen, arbetskamraterna och föräldrarna.
Exempel 2:
Den studerande arbetar i en stadslik miljö. Han eller hon gör deltagarna bekanta med stadsnaturen.
Den studerande gör upp ett förslag till en stadsorientering för arbetsgemenskapen och i detta förslag ingår motiverade fostrande mål. Deltagarna får under orienteringen kunskap om naturen och förståelse för naturens betydelse. Den studerande har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att genomföra planen. Han eller hon genomför orienteringen tillsammans med
arbetsgemenskapen.
Den studerande utvärderar hur orienteringen lyckades och om deltagarnas observationsförmåga förbättrades. Han eller hon föreslår alternativa sätt att genomföra orienteringen och alternativa innehåll.
Exempel 3:
Den studerande deltar i en vandring som en organisation, en ungdomsgård eller ett
ungdomshem ordnar. Han eller hon utarbetar en plan i samarbete med arbetsgemenskapen.
Den studerande beskriver i planen den grupp som ska delta i vandringen, gruppmedlemmarnas åldrar och bakgrunder samt nivån på deras kunskaper och färdigheter och deras erfarenheter. I planen ingår mål för vandringen samt arbetsformer som främjar gruppbildningen när
vandringen förbereds, genomförs och bedöms.
Den studerande bekantar sig med vandringsleden, förhållandena och naturen tillsammans med ungdomarna och arbetsgemenskapen. Under förberedelserna gör man upp en lista över
redskap, tillbehör och utrustning som behövs samt förutser eventuella risker, utifrån vilka man gör upp reservplaner.
Efter vandringen diskuterar man den tillsammans. I diskussionen utvärderas om gruppen fungerade och om de fysiska och psykiska resurserna var tillräckliga samt analyseras om riskerna realiserades. Den studerande utvärderar med hjälp av inlärningsdagbok sig själv som gruppmedlem samt sina egna erfarenheter under vandringen.
Exempel 4:
Den studerande arbetar i en naturorganisation eller i en naturklubb, där man förenar naturvärden med hållbar utveckling samt med människans ansvar för miljön. Han eller hon planerar och genomför en utfärd till en avfallsinsamlingsstation. Den studerande utvärderar också hur utfärden lyckades. Han eller hon förbereder utfärden tillsammans med gruppen och bekantar sig med olika sätt att spara naturen. Den studerande utnyttjar natur- och
miljöorganisationernas material vid behandling av ämnet.
Den studerande kommer överens om en sakkunnig presentation på avfallsinsamlingsstationen.
Efter förberedelsen och utförandet av utfärden gör den studerande tillsammans med gruppen upp anvisningar som sparar naturen. Anvisningarna görs för att användas av organisationen eller gruppen. Han eller hon utvärderar tillsammans med gruppen hur ämnet behandlades och själva utfärdens verkningsfullhet samt de tankar som individerna fått om naturens och miljöns betydelse samt om människans ansvar. Den studerande skriver en rapport över den
genomförda verksamheten och överlämnar den till organisationen eller klubben.
d) Äventyrsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet
I yrkesprovet deltar de studerande i en arbetsgrupp som planerar och genomför äventyrsverksamhet eller planerar och leder självständigt enskilda äventyrsaktiviteter, som till exempel grupp- eller
problemlösningsuppgifter. De studerande använder, förvarar och underhåller utrustning och redskap. De instruerar gruppmedlemmarna i användning av utrustning och redskap.
Yrkesprovsmiljö
Yrkesprovet kan göras under ett äventyrsevenemang som en kommun, organisation, läroanstalt eller privat aktör ordnar eller genom att ordna verksamhet som baserar sig på aktivitet. I yrkesprovsmiljön bör det finnas redskap och utrustning som lämpar sig för äventyrsverksamhet.
Bedömning av yrkesprovet
Bedömningskriterier
NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Föremål för
bedömningen
Den studerande Den studerande Den studerande Behärskande av
arbetsprocessen Att planera en verksamhetshelhet
verkar med handledning i en grupp som planerar äventyrsverksamhet
planerar en
verksamhets-helhet med ungdomar beaktar nuläget i
äventyrsfostran och olika metoder i planering
Metodtillämpning
Att gå igenom verksamheten efter instruktionstillfället
följer den plan som uppgjorts och utför de givna arbetsuppgifterna diskuterar verksamhets-situationen med gruppen
instruerar självständigt gruppen som deltar i äventyrsverksamhet diskuterar gemensam erfarenhet och sin egen arbetsprestation med gruppen
motiverar och inspirerar deltagarna att delta i olika äventyrsevenemang deltar i möten för att utveckla äventyrs-verksamhet och arbetar mångprofessionellt med olika aktörer
Behärskande av arbetsuppgiften Att behärska äventyrsverksamhet
Att förstå ungdomars bakgrund
Att behärska metoder
Att förbättra ungdomars levnadsvillkor
förklarar betydelsen av äventyrsverksamhet och upplevelser för
ungdomars tillväxt tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål
behärskar grundtekniken i den metod som
han/hon valt för instruktionssituationen
deltar i en grupp för att förbättra ungdomars lokala
levnadsförhållanden
väljer sådan
äventyrsverksamhet som stöder gemenskap
instruerar ungdomar i att välja äventyrsverksamhet med beaktande av deras psykiska och fysiska beredskap
tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen väljer metoder som främjar samarbete ordnar verksamhet för ungdomar, som utvecklar deras levnadsvillkor under användning av äventyrsfostran
presenterar
äventyrsverksamhet och uppmuntrar till
deltagande i den stöder ungdomarnas tillväxt i
äventyrs-verksamhet genom att ta hänsyn till individuella faktorer
tillämpar grundtekniken i metoden för
instruktionssituationen enligt deltagarnas individuella färdigheter
tar initiativ till att förbättra ungdomars levnadsvillkor
tillsammans med dem beaktar de juridiska rättigheterna och skyldigheterna i det aktuella fallet Behärskande av den
kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkännedom om verksamhetsmiljön
Kännedom om redskap och utrustning
vet huruvida verksamhetsmiljön lämpar sig för äventyrsverksamhet
känner till redskap och utrustning som mest används i
äventyrsverksamhet
använder
verksamhetsmiljön och de möjligheter som den erbjuder i verksamheten
väljer utrustning och redskap som lämpar sig för verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem
bedömer olika former av äventyrsverksamhet samt sporrar ungdomarna till att bekanta sig mångsidigt med möjligheterna i äventyrsverksamhet tillämpar sin kännedom om redskap och
utrustning i förhållanden som förändras
Att sörja för tillstånd och
att känna till goda seder berättar för ungdomar om reglerna i samband med äventyrsverksamhet
iakttar goda seder i äventyrsverksamheten och tar hänsyn till andra
diskuterar med ungdomar hur man ska uppföra sig i äventyrsverksamhet och instruerar ungdomar i äventyrsverksamhet Behärskande av
arbetssäkerhet
Att ansvara för säkerheten använder själv redskap och utrustning på ett säkert sätt
väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten, och testar dem före
användning
analyserar säkerhets-riskerna i äventyrs-verksamheten och ger andra råd i att välja och använda ansvarsfullt nya anordningar
Baskompetens
Problemlösningsförmåga gör med handledning upp en reservplan ifall det blir ändrade omständigheter
gör självständigt upp och
bedömer reservplanen bedömer sina färdigheter att handla i svåra
situationer och i
föränderliga förhållanden samt bedömer sina egna utvecklingsbehov Gemensamma
betoningar Att sörja för
arbetarskyddet och hälsan
känner till
organisationens sätt att fungera i arbetarskydds-situationer
vet vilka de fysiska och psykiska belastnings-faktorerna i arbetet är samt upprätthåller och främjar sin egen arbetsförmåga
främjar som gruppmedlem arbetsförmågan i arbetsgemenskapen
Exempel på yrkesprov Exempel 1:
Den studerande deltar under inlärningen i arbete i planering och genomförande av en ungdomsgårds äventyrsläger. Den studerande beskriver i sin plan de pedagogiska målen och målgruppen för äventyrslägret. Han eller hon kartlägger de erfarenheter och önskemål som deltagarna i lägret har i fråga om äventyrsverksamheten. Den studerande skapar tillsammans med arbetsgemenskapen säkra, goda erfarenheter samt äventyrsaktiviteter där deltagarna ges möjlighet till framgång.
Den studerande gör upp en lista över de redskap och den utrustning som behövs i varje äventyrsdel samt över säkerhetsfaktorerna i fråga om dem. Den studerande utvärderar genomförandet av planen, säkerheten och de pedagogiska målen. Han eller hon samlar in utvärderingar och respons om äventyrslägret av dem som deltog i lägret och av
arbetsgemenskapen samt skriver en utvecklingsrapport utifrån dem.
Exempel 2:
Den studerande ordnar i en organisation en eftermiddag med äventyrsverksamhet för deltagare från en eftermiddagsklubb. Den studerande arbetar tillsammans med en erfaren arbetstagare som är insatt i äventyrspedagogik och äventyrsverksamhet. Den studerande följer med då den erfarna personen arbetar samt deltar och genomför äventyrsverksamhet och beskriver
förberedelseprocessen och själva utförandet: måluppfyllelsen, målgruppens erfarenheter, den
erfarna arbetstagarens verksamhet, säkerhets- och riskfaktorer, behärskande av redskap och utrustning samt genomgång av eftermiddagen.
Exempel 3:
Den studerande planerar verksamhet med äventyrspedagogiska metoder för deltagare från ett barnhem eller ett skolhem. Gruppen samlas för detta ändamål tio gånger. Den studerande beskriver i sitt yrkesprov gruppmedlemmarnas livssituation samt styrkor och svagheter i livskontrollen. Den studerande diskuterar med deltagarna om deras önskemål och använder önskemålen som utgångspunkt för planen.
Den studerande bedömer tillsammans med arbetsgemenskapen de pedagogiska mål som ställs för gruppen enligt den beskrivna situationen och den sakkunskap som de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen har samt väljer metoderna för äventyrsverksamheten enligt gruppens behov.
Den studerande gör upp en detaljerad lista över redskap och utrustning som behövs och lokaler och material samt gör upp en säkerhetsplan. Den studerande utvärderar sin egen inlärning och sina utvecklingsbehov.
e) Annat metodområde inom ungdomsverksamheten
I yrkesprovet tillämpas punkterna i de ovan beskrivna metodområdena.
3.1.5 Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet:
• ordnande av målinriktad fritidsverksamhet som främjar gemenskap
• tillämpning av metoder på fritidsverksamhet med samhällsfostran som utgångspunkt
• instruering av personer som deltar i ordnad verksamhet i säker och riktig användning av verktyg och utrustning.
De studerande visar sitt kunnande på minst ett av följande metodområden inom fritidsverksamhet:
a) kulturinstruktion b) idrottsinstruktion
c) natur- och upplevelseverksamhet d) instruktion av specialgrupper
e) något annat metodområde inom fritidsverksamheten.
Yrkesprovet beskrivs skilt för varje metodområde.
Yrkesprovet beskrivs skilt för varje metodområde.