3.3 Analys av personalenkät före frukostbuffén
3.3.2 Nackdelar med frukostbuffén
De nackdelar personalen trodde att frukostbuffén kunde bidra till var att det skulle bli rörigt och en hög ljudnivå med så många barn samlade. Detta var något som de flesta i personalen var oroliga för.
3.4 Resultat
I och med buffén, har det blivit en trevlig och mysig stund med ökad gemenskap i hela förskolan. Barnen äter bättre, mera och lugnare än tidigare och det finns alltid något som de gillar. Det är mycket lugnare, både runt frukostborden, utan lek och spring, men även inne på avdelningarna, där lek och förberedelser inte stör frukosten längre.
De nackdelar som en del i personalen tycker har blivit är att det kan vara svårt att hinna med och mata de minsta barnen och en del extra bärande på bygelstolar. Men de flesta är mycket nöjda och ser inga nackdelar alls med frukostbuffén utan enbart fördelar.
3.5 Tolkningar och slutsatser
Varför behöver vi en lugn frukost miljö? Enligt de Hoog & Paulún (2005) är frukosten ett av de viktigaste målen på dagen, om inte det allra viktigaste. Genom frukosten får vi energi att starta dagen på ett bra sätt som möjligt. För att underlätta för våra barn och ge dem bättre möjligheter till en lugn och bra start på dagen krävs att de ges en bra miljö att äta sin frukost i.
Det tycker jag att vi, i och med frukostbuffén gör. Att ljudnivån skulle bli hög, var en av de nackdelar vi trodde att frukostbuffén skulle medföra, men så har det inte blivit. Utan frukosten upplevs lugnare och med mindre störningsmoment än tidigare. På vilket sättar ökar då detta kvalitén på vår verksamhet? Genom att barnen äter bättre och får en lugnare start på dagen, ökar deras förmåga att orka ta till sig information och delta i våra aktiviteter. När barnen orkar ta till sig mer kunskap så ökar även kvalitén på vår verksamhet.
Eftersom barn som inte äter tillräckligt eller äter fel, blir trötta, orkeslösa och okoncentrerade enligt både Livsmedelsverket (2007) och Johansson (2007) blir bra måltider extra viktiga med tanke på barnens inlärning. Och för att verksamhetens kvalité ska vara god krävs då att barnen ges goda förutsättningar att ta till sig den kunskap de erbjuds och då behöver de få möjlighet till nyttiga och trivsamma måltider. I måltiderna ges ju även många tillfällen till inlärning (Johansson, 2007) då barnen tränar samspel, hänsynstagande, koncentration och
uppmärksamhet. Även finmotorik, koordination mellan syn – motorik och hörsel – motorik tränas. Det är därför viktigt att de vuxna och övriga barn som deltar i måltiden är goda
förebilder. Barnen tar efter de vuxnas och kompisarnas måltidsvanor, en vuxen som hela tiden går ifrån bordet för att göra andra saker, blir ingen god förebild.
Johansson (2007) för också fram pedagoger som inte äter alls eller äter egen matlåda som en viktig fråga och menar att dessa pedagoger inte är några bra förebilder, varför ska barnen äta maten som serveras om inte den vuxne gör det? Istället bör alla måltider vara pedagogiska och kostnadsfria för pedagoger och barn, eftersom måltiden är en så pass viktig
inlärningssituation. När man sitter tillsammans och äter upplevs ofta maten som godare än om man sitter själv, därför är det också viktigt att alla vid bordet deltar i måltiden och inte bara som observatörer.
Hela frukostmiljön har blivit mycket lugnare för alla inblandade, men även för de föräldrar som behöver lämna barn under frukosten. Tidigare var det föräldrar som upplevde att de störde verksamheten när de lämnade sina barn, detta är det ingen som behöver känna längre då frukosten inte längre serveras inne på avdelningarna. I och med frukostbuffén upplever vi att barnen äter bättre och mer än tidigare och att miljön i frukosten är mycket mer positiv och ger barnen bättre förutsättningar än tidigare. I och med att barnen äter bättre, får de också bättre inlärningsmöjligheter än tidigare, ett barn som är mätt och nöjt har bättre
förutsättningar för att lära sig än ett hungrigt barn. Men goda matvanor handlar inte bara om att äta rätt utan även om att äta på rätt sätt i en bra och lugn miljö med så lite stress som möjligt, anser jag.
3.5.1 Egna funderingar och tankar under arbetets gång
En av de saker som jag reagerat på är varför det inte finns några styrdokument för förskolans och skolans måltider. Att barnen äter bra och på rätt sätt är ju ändå en så pass viktig del av deras inlärningsprocess. Och goda matvanor grundläggs ju när barnen är små, tror de styrande att alla pedagoger redan kan allt om detta och att det därför inte behövs något styrdokument eller har det helt enkelt glömts bort? Utan goda matvanor försämras barnen chanser till utveckling och inlärning, därför borde det även finnas ett styrdokument för måltiderna anser jag.
En annan sak som var intressant under kursen var att se hur alla pedagoger trodde det skulle bli att ha en frukostbuffé och hur det sedan blev. Innan fanns det en hel del farhågor om att det skulle bli rörigt och med en hög ljudnivå, detta upplevdes inte som något problem när vi väl startat upp utan det blev en mycket lugnare miljö än tidigare. Jag trodde att personalen skulle vara mer skeptiska till att prova det här arbetssättet än de faktiskt var, men antagligen beror det på att alla var delaktiga under hela processen. Min roll har varit att observera allt som händer under förändringsarbetet och föra diskussionerna framåt, samt att vara lyhörd för all personals tankar och åsikter angående frukostbuffén. Det praktiska arbetet har mina kollegor stått för och vi har haft många intressanta diskussioner om hur det praktiska arbetet skulle gå tillväga, vilket som passade oss och vår barngrupp bäst. Endast någon enstaka tycker
att frukostbuffén ibland kan upplevas som stressig, när det är många små som behöver hjälp.
Annars har vår frukostbuffé bemötts positivt av både pedagoger, barn och föräldrar. Barnen tycker det är roligt att få äta tillsammans och träffa barn från de andra avdelningarna. De föräldrar som lämnar sina barn under frukosten behöver inte störa de som äter utan har en pedagog tillgänglig inne på respektive avdelning att prata med och informera om ändringar av scheman m.m. Även ur kokerskans synpunkt har frukosten blivit lugnare, med bara ett
upplägg och lite mindre disk. Eftersom all mat som varit framme på borden måste kastas blir det även mindre som kastas nu med bara ett upplägg. Istället för att lägga upp extra mycket, fylls uppläggen istället på vid behov.
Att barnen börjat äta bättre tror jag beror på att de nu har fler sorter att välja på, det finns alltid något de gillar. Något som jag även studerat under kursens gång är; vad talar vi med barnen om under måltiderna, är det bara matrelaterat prat eller tar vi tillvara på de ämnen barnen för fram till diskussion? Detta har gjort mig mer medveten om vilka ämnen jag diskuterar med barnen och gjort att jag har blivit bättre på att fånga upp ämnen som barnen intresserar sig för.
Tidigare var det mycket matprat runt borden, då barnen bad varandra skicka på maten, nu när vi inte längre har maten på bordet är det helt andra diskussioner som uppstår. Även detta gör att måltiden blir till ett ännu bättre inlärningstillfälle för barnen. I och med vår aktion med frukostbuffén har vi även i den grupp jag arbetar infört buffé både vid lunchen och vid mellanmålet. Detta har också slagit väl ut och blivit populärt både hos barn och föräldrar.
Barnen äter bättre även vid dessa måltider och tycker det är spännande att få gå och hämta sig mera mat. Nu hoppas jag att fler ska ta till sig det vi lärt oss genom vår aktion och våga prova det här arbetssättet.
Att vi har kunnat använda vår lekhall att servera frukosten i, har varit en stor fördel då ingen avdelning har behövt tas i anspråk. Lekhallen är placerad i husets mitt med närhet till både avdelningar och köket. Frukostvärdinnan och kokerskan har hjälpts åt att se till att allt fylls på under buffén och inget är slut, detta har varit en ekonomisk vinning då vi inte behövt kasta så mycket heller. Det som stått på borden kastas efter måltiden och med bara ett frukostupplägg istället för fyra eller fem gör ju att det inte är lika mycket mat framme på en gång.
Att observera genom videoinspelning har jag tyckt varit ett bra arbetssätt eftersom det är så många inblandade och att det blir svårt att hinna uppfatta allt första gången, nu har jag kunna se mina observationer om och om igen. Varje gång är det något nytt som fångat min
uppmärksamhet, först var det mest alla avbrott jag la märket till, men sedan var det samtalen runt bordet som fångade min uppmärksamhet, men även samspelet vid bordet har varit mycket intressanta att observera. Observationerna har gett mig en hel del att fundera över angående mitt eget arbete, varför jag gör på ett särskilt sätt eller, hur jag kunde ha gjort annorlunda i en del situationer. Jag ska försöka att fortsätta med att videoobservera mitt eget arbete även efter kursens slut för att jag tycker det är ett bra sätt att se det egna arbetet från ett annat perspektiv. Nu efteråt ångrar jag att jag inte valde att intervju en del av barnen med för att se hur de upplevde frukostsituationerna tidigare och vad de tycker nu.
I enkäterna som mina kollegor fått svara på har de fått svara fritt utan specifika frågor, detta för att jag inte ville leda dem i en viss riktning, men vid den uppföljande enkäten kunde jag använt mig av svaren på första enkäten, för att formulera frågor om deras förhoppningar och farhågor innan projektet påbörjades. Detta hade kanske gett ett annat resultat av enkäten.
Under kursens gång har vi diskuterat mycket i arbetslaget angående aktionen, detta hoppas jag vi kommer fortsätta med även efter kursens slut och att vi alla tar tillvara den kunskap vi fått och använder den till att fortsätta utveckla vårt arbete. Nu hoppas jag att vi i arbetslaget ska gå
vidare med något av de andra utvecklingsområdena vi skrev ner i vår tankekarta, bilaga 1, för att få fler områden att förbättra kvalitén inom för både barn och vuxna i vår verksamhet.
Vilket område vi kommer att fortsätta med kommer att bestämmas genom diskussioner i arbetslaget. Men något som står helt klart är att frukostbuffén kommer att finnas kvar som en del i vår verksamhet.
Genom kursen har det blivit tydligare för mig att det inte alltid behövs massor av pengar för att genomföra förbättringar utan att man ibland kan få stora förbättringar med mycket enkla medel. Tyvärr är det ofta så att våra förändringar vi vill genomföra, oftast kostar pengar som inte finns i verksamheten. Men till den här aktionen har vi inte behövt köpa in något nytt material utan används oss av det vi redan hade. Ser framemot att fortsätta vårt påbörjade arbete i verksamheten.
4. Referenslista
Litteratur
Björndal, Cato. R. (2002) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm. Liber.
De Hoog, Oscar & Paulún, Fredrik. (2005) Den perfekta frukosten. Stige. Fitnessförlaget.
Rönnerman, Karin (2000) Att växa som pedagog. IDP-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.
Skolverket (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås. CE Fritzes AB
Dokument från internet
Livsmedelsverket (2007) Bra mat i förskolan, råd för förskola och familjedaghem. Pdf-fil.
www. slv.se/sv/grupp1/ Mat-naring/ Mat-i-forskola-och-skola/ (2009-10-29)
Centrum för folkhälsa, Tillämpad Näringslära (2006) Mat i Förskolan, råd och rekommendationer. Pdf-fil.
www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broshyrer%20och%20material/Mat%i%20 forskolan%20sid%201-18.pdf (2009-10-29)
Johansson, Sara. (2007) Riktlinjer för mat på förskolan – en kvalitativ studie utifrån förskolepersonalens perspektiv, Examensarbete, Mälardalens högskola. www.mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:121169 (2009-10-29)
Hammarström, Cecilia & Jagefeldt, Camilla. (2008) Äta för att lära? – pedagogers uppfattning om sambandet mellan mat och koncentration i förskola och skola. Examensarbete.
Stockholms universitet. www.su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:199563
Vår förskolas tankekarta
Planeringstid Föräldrasamverkan Samarbete
Havet Innemiljön Utemiljön
Gruppindelning Måltiderna
Måltiderna
Frukost Lunch Mellanmål
Frukosten
Har inte tid att äta Ojämn fördelning Lämning mitt i
Stökigt Rörigt, några äter, andra leker Väntan
Mycket spring Ingen lugn stund Avbrott i
samtal
Avbruten lek Många/några barn Föräldrakontakten
Sammanställning av personalens svar från bilaga 2 Fördelar:
Att alla är samlade lugnare start
Mindre spring krockar inte med lämningar Mindre personal behövs frigör pers. till avd. el. plan Mindre disk och upplägg Barnen får äta i sin egen takt Gå ifrån när man är klar och börja leka, utan att det stör Mysig start lugnare för de som äter länge Syskonen får tryggheten av varandra
Större valfrihet man äter det man gillar Alla samlas för en mysig stund tillsammans
”svinnet” minskar Mindre ”vuxen” prat vid borden Ett bra tillfälle att skapa en god stämning omkring frukosten Lugn och ro Mer barnfokuserat
Barnen får vara mer självständiga och ta själva
Trevligt att träffa barnen från de andra avdelningarna
Mindre disk Mindre störning av barn som kom.
Alltid någon som har tid att ta emot på avdelningen
Lugnare på avdelningen, leken kan börja utan att störa frukosten Personalen behöver inte gå ifrån bordet för att ta emot eller ta tele Små och stora träffas och kan lära av varandra
Det blir städat efter frukosten där frukosten äts Barnen blir mer delaktiga Mer samarbete i huset
Barnen umgås mer över avd. bättre fördelning b/p Trevligt att äta i sin egen takt utan stress
Lediga utrymmen för aktiviteter på avdelningarna Nackdelar:
För många barn samlade, kan bli rörigt Hög ljudnivå, då försvinner en trevlig stund
Kan bli många barn att hjälpa själv Möbleringen Tar längre tid med frukosten Trångt?
Upptaget på havet Svårt att hinna med
Bilaga 4