• No results found

För och nackdelar med samverkan

In document Pedagogers syn på samverkan (Page 37-41)

Fördelen med samverkan och samarbete är att man kan utbyta tips och idéer där man utnyttjar varandras kunskaper så att det gagnar elevernas utveckling och lärande. Fördelarna med ett samarbete är också att pedagogerna tillsammans kan belysa barnets hela dag genom att dela med sig av hur de upplever barnen i de olika verksamheterna. ”Du får ju helheten på barnet på ett helt annat sätt, barn kan vara på ett visst sätt i skolan och på ett helt annat sätt på fritidshem” (Fp 2). Detta betonar även Kl 2 som menar att läraren har den kunskapsmässiga biten och fritidspedagogen har den sociala biten hos barnet. Genom samverkan får man en

bättre insikt i hela barnet. Vidare var det pedagoger som tog upp samverkan som kan användas i ett varierat lärande för barnet, det vill säga att man varvade teori och praktik inom samma ämne genom att till exempel dela klassen i två mindre grupper. (Kl 3) utvecklar detta och menar att en ökad personaltäthet innebär att man har personal där det behövs samtidigt som man har olika utbildningar som gör att man lär av varandra olika saker.

Av de fördelar som framgår av pedagogernas svar, kan de svar som angivits kopplas samman kring två faktorer. Enligt pedagogerna så ger samverkan mellan verksamheterna en bättre helhetssyn på barnets hela skoldag, det ger barnet en variationsrik inlärningsmiljö samt att barnet får utveckla sig socialt och kunskapsmässigt i samma miljö. Den första faktorn är att verksamheterna får en bättre helhetssyn på barnet vilket är precis det som är målet med SOU 1997:21 utredningen. Det vill säga att pedagogerna får en bättre bild av barnet och kan genom samverkan se till att barnet får både en adekvat social utveckling samt kunskapsutveckling genom att verksamheterna samverkar med varandra. Pedagogerna tar också upp en ökad kunskapsbredd som gör att man kan komplettera varandra, vilket också Fredriksson (1993, s.215- 216) tar upp som fördelar i sin studie.

Den andra faktorn som pedagogerna syftar på är att ge barnen en variationsrik inlärningsmiljö genom att kombinera lärarens ämneskunskaper och fritidspedagogens kunskaper inom de praktiska ämnena som musik, idrott, konst med mera. Pedagogerna menade att man i en samverkan kan varva teori och praktik på ett sätt som ger barnet ett varierat lärande samt att pedagogerna får en chans att arbeta med mindre barngrupper. Från dessa svar ser man att samtliga pedagoger ser dessa fördelar som är kopplade till Lpo 94 och de allmänna råden för fritidshemmet. Det vill säga att samtliga såg stora möjligheter men med reservationer som studien nu kommer att gå in på.

Nackdelarna med en samverkan mellan skola och fritidshem är enligt pedagogerna den tid som det tar att planera och genomföra olika saker tillsammans. Eller som (Kl 2) säger ”det är ganska svårt att bidra med något mer för det hade krävts mer tid till planering, mer gemensam planering”. Det som vidare upplevs som en nackdel är den tid som pedagogerna lägger i varandras verksamheter för att planera och genomföra dem. För att belysa detta ges här en sammanfattning från (Kl 1). Om jag ska åka på utflykt så får jag inte åka ensam utan tar då

hjälp av en fritidspedagog vilket innebär att det påverkar hans planeringstid. Det innebär att jag ska gå in och täcka upp för fritidspedagogen för den tid som han eller hon har gett mig. För att genomföra en utflykt så påverkar fritidpedagogens tid min egen och detta kostar mycket tid så det känns lite tungt att genomföra.

En annan nackdel som togs upp var att en olik syn på lärandet kan skapa ”krockar” i lärarlaget, då pedagogerna inte hinner komma överens om ett gemensamt syfte med lektionspassen som gör att samarbetet påverkas.

Den störst bidragande orsaken vad gäller nackdelar med samverkan är enligt pedagogerna de avtal som de går under och den planeringstid som är utsatt. (Kl 3) syftar på schemaläggningen som innebär att man inte är tillgänglig för varandra, vilket även Fp 1 betonar då de menar när fritidsverksamheten planeras så är lärarna på lektion och kan då inte delta. Det samma gäller för fritidspedagogerna som inte kan gå ifrån sin verksamhet på eftermiddagen då klasslärarna gör sin planering. En nackdel som även togs upp, och då främst hos fritidspedagogerna, var att större möten eller föreläsningar som skolan anordnade av olika anledningar låg förlagda på eftermiddagen, vilket gör att fritidspedagogerna inte kan gå på dessa då de samma tid ska bedriva sin verksamhet. Enligt fritidspedagogerna påverkade detta också möjligheten till samverkan. Samtliga pedagoger ställde sig dock positiva till en samverkan mellan skola och fritidshem men med ovanstående reservationer.

Av materialet som är insamlat i den här undersökningen går det således att utläsa att samtliga pedagoger har delade meningar vad det gäller samverkan. De ser möjligheterna, men blir hindrade av olika anledningar och det är dem studien ska belysa. Det framgår klart och tydligt att pedagogerna ser anställningsavtalen som det största hindret för samverkan och det lämnas flera konkreta svar för detta. Det den här studien kan se när det gäller nackdelar med en samverkan mellan skola och fritidsverksamheten är anställningsavtalen, lärarna och fritidspedagogernas vilja att samverka på lika premisser samt olikheter i styrdokumenten. Studien kommer att behandla samtliga hinder/nackdelar här nedan.

Studien börjar med att belysa de olika anställningsavtal som spelar en stor roll i hur en samverkan kan se ut då hälften av pedagogerna har ett avtal och hälften har ett annat. Det

finns inte tillräckligt med insamlat material för att i detalj granska avtalen men finner det inte heller speciellt nödvändigt, då studien bara ska belysa nackdelar som påverkar samverkan. Av svaren kan studien se att samverkan påverkas på grund av att lärarna har lektioner på förmiddagen och planering på eftermiddagen. Tvärtom gäller för fritidspedagogerna som har planering på förmiddagen och verksamhet på eftermiddagen. Det gör att lärare och fritidspedagoger har väldigt få tillfällen till en gemensam formell planering som sammanväver de båda verksamheterna till en helhet som är målet med (SOU 1997:21). Fredriksson (1993 s.215-216) ser också detta som ett problem och menar att ändrade avtal skulle underlätta en samverkan.

Vad det gäller lärarna och fritidspedagogernas vilja att samarbeta går det att se olika mönster som i stora drag innebär att de vill samverka, men skillnaderna ligger i hur samverkan ska se ut, vilket i sin tur påverkar viljan. Hansen (1999 s.356-357) menar att fritidspedagogen har genom en ökad samverkan fått förändrade arbetsuppgifter och framförallt utökade sådana då de förväntas vara inne i skolklass och undervisa. Fritidpedagogerna i den här undersökningen har inga problem att gå in mer och ta lektioner i skolan, men reserverar sig något då lärarna inte går in och tar timmar i fritidsverksamheten. Samverkan sträcker sig därför till de lektioner som finns schemalagda på skoltid samt de faktorer som redan nämnts. Lärarna i sin tur ser mer än gärna att fritidspedagogerna kommer in mer i klassen. Syftet till det har nämnts i ovanstående text, vilket Hansen (1999, s.360- 362) påvisar i sin studie att det underlättar att vara fler i klassrummet. Studien kan också påvisa att lärarna ser ett problem med att fritidspedagogen får utökade lektionstillfällen då detta kan påverka fritidsverksamheten negativt.

Det går också att se att lärarna vill samarbeta med fritidspedagogerna till en viss gräns som studien väljer att belysa från de olika yrkesrollerna. Både Hansen (1999, s.47) och Irisdotter (2006, s.16-20) menar att dagen lärare vill ha ett samarbete med andra men har helt enkelt svårt att släppa taget om undervisningen genom att låta någon annan komma in i undervisningen, eftersom läraren har det största ansvaret i skolan. För att förstå detta tar studien stöd av fritidspedagogens yrkesroll som lägger mer vikt på social utveckling och praktisk kunskapsutveckling (Johansson 1986, s.88). Detta kan läraren i vissa fall få svårt att applicera på sitt eget kunskapstänk. Detta i kombination med fritidspedagogens yrkesroll som

det ibland kan vara svårt att precisera vad gäller deras uppgift i skolan. Uppgifterna kan vara svåra att förklara och luddiga som Johansson (1986) tar upp i sin studie, vilket påverkar hur en samverkan kan se ut.

Som sista punkt kommer studien att belysa en synvinkel på hur en samverkan kan se ut kopplat till de svar som studien fått fram. Studien fann olikheter i styrdokumenten som gör att en samverkan blir begränsad, vilket en lärare påpekar i undersökningen. Studien syftar på att skolan är obligatorisk och målstyrd medan fritidsverksamheten är frivillig och icke målstyrd. Detta gör att större delen av samverkan får ske på skolans premisser och på skoltid eftersom en del elever går hem efter skolan och således inte deltar i fritidsverksamheten. Detta ska skola och fritidshem ta hänsyn till då en samverkan inte får vara utformad på ett sätt som innebär att barnet måste vara inskrivit på fritidshemmet för att uppfylla skolans mål (Skolverket 2002, s.25).

In document Pedagogers syn på samverkan (Page 37-41)

Related documents