Nationalism

Begreppet ”nationalism” är i ett mer besvärligt läge. Resultatet är förvånande i jämförelse med den tidigare forskningen som menar att nationalism bör vara en av de främsta

avsekteriserande begreppen. Trots detta representerades nationalism i genomsnitt i endast omkring 9,8% av alla uttalanden. Under studien förekom däremot flera olika symboler som

63

kan tolkas som nationalistiska. Under detta avsnitt kommer jag därför lyfta fram och väga in dem i analysen jämsides uttalandena.

7.3.1. Nationalistiska symboler

Den tydligaste nationella symbolen som används i protesterna är olika varianter av den libanesiska flaggan. Flaggan kan ses bland demonstranterna i bland annat Beirut, Tripoli och Sayda. I manifestationer vid Riad al-Solhtorget, ett av de centrala torgen i Beirut där

demonstranter brukar samlas, syntes bland annat den libanesiska flaggan ofta (Al-Jazeera 2019; BBC 2019). Även vid de stora samlingarna vid Martyrtorget, utanför Mohammad al-Aminmoskén, skymtades libanesiska flaggor. Tillsammans med flaggan spelas och sjungs även nationalsången vid flera tillfällen under protesterna (Al-Jazeera 2019; BBC 2019).

Nationalsången och flaggan är starka och viktiga symboler som potentiellt skulle kunna antyda en nationell uppslutning bakom protesterna, men den tidigare forskningen varnar för att valet av protestsplats kan symbolisera sekteriska identiteter. Exempelvis menar Kurtulus (2009: 201) att pro-syriska demonstranter, som i överlag var shiiter, manifesterades vid Riad al-Solhtorget, medan anti-syriska demonstranter, som i överlag var sunniter och kristna, manifesterades vid Martyrtorget. En risk är således att vi inte kan hävda att flaggan och nationalsången uttrycker en nationell uppslutning bakom

protesterna, utan att den snarare användas av olika sekter som konkurrerar om vad libanesisk nationalism betyder.

7.3.2. Nationalismens bidrag till protestsenigheten och

avsekterisering

Resultaten tyder på att det finns flera inslag av nationalistiska budskap i protesterna:

1) För det första används flaggan vid flera platser runt om i landet, vare sig detta var i Beirut (Le Monde 2019) eller i Tripoli (Al-Jazeera 2019).

64

2) För det andra, även om uttalandena utgör en förhållandevis liten del av empirin verkar de dyka upp på flera platser runtomkring landet och i Beirut. Faktum är att även nationalsången spelades på flera ställen i Beirut, oavsett var protesterna hölls. 3) Till sist verkar inte heller valet av protestsplats i överlag ha haft någon inverkan på

budskapen; oavsett om protesterna hölls vid Riad al-Solh eller Martyrtorget liknar budskapen varandra, och samma symboler används. Nationalsången verkade däremot främst användas runtom i Beirut. Musik har annars varit en återkommande (men inte nödvändigtvis nationalistisk) del i protesterna; i bland annat Beirut och Tripoli spelade olika DJ:s och band som även inkorporerade protesternas budskap i musiken (BBC News 2019).

De nationalistiska budskapen under studiens två första perioder var även relativt stabila över tid, och koncentrerades främst kring budskap som uppmanade nationen att förena sig mot politikerna. Under den första perioden var det vanligt att demonstranter beskrev en slags nationell stolthet över att delta i protesterna, medan de istället betonade nationalismens förenande förmåga i motsats till sekterismen under den andra perioden. Nationalismen verkar därför inte ha påverkats lika som populismens av den dynamiska situationen som uppstod efter premiärminister Hariris avgång. Däremot försvann begreppet nästintill helt ur

demonstranternas uttalanden under en tredje perioden, och det är därför svårt att analysera begreppets förändring över tid.

Däremot fanns vissa fall där protestsplatsen spelade en viktig roll. Protesterna spreds även till Nabatieh som traditionellt är ett av Hizbollahs starkaste fästen. Den

libanesiska flaggan förekom även här, men till skillnad från flera andra delar i landet påpekade flera av demonstranterna att Hizbollah inte var en del av problemet, och en demonstrant kallade partiledaren Hassan Nasrallah för en nationell hjälte (France 24 2019). Flaggan är inte heller enbart kopplade till protesterna, och under åtminstone två nyhetsinslag (France 24 2019; Awad & Langlois 2019) förekommer flaggan även på FPM-manifestationer där partiets anhängare ställer sig skeptiska till protesternas nytta för landet. Bland annat menar en av anhängarna att Libanon skulle dras djupare in i krisen om president Aoun – som

passande nog också är FPM:s grundare – skulle avsättas.

Under augustiperioden blandades däremot flaggan med andra symboler. Vid Martyrtorget, framför Blå moskén restes flera galgar där demonstranterna hängde upp kartongfigurer av landets ledare, bland annat Saad Hairi, Michel Aoun, Hassan Diab och

65

Hassan Nasrallah. Galgarna pryddes även med libanesiska flaggor, och vissa demonstranter kan ses med flaggan i hand på galgarna (McKernan, Chulov & Graham-Harrison 2020). Symboliken här kan tolkas som att nationen vill ha hämnd för offren. Vissa flaggor färgades även svarta, vilket troligtvis symboliserar att nationen sörjer de offren som omkom i olyckan. Detta stärker uppfattningen att flaggan skiftar betydelse beroende på vilken kontext den förekommer i, men även att flaggans betydelse är omstridd. Vissa av uttalandena som markerats som ”Hot mot enigheten” tyder på att våld är en splittrade aspekt av protesterna, och vissa demonstranter uppger att de föredrar fredliga lösningar istället för våldsamt motstånd (Molana-Allen 2019; France 24 2020). Att flaggan används som prydnad på

galgarna är därför något som kan antas vara en kontroversiell symbolisk handling, även bland demonstranterna. Här finns således grund för splittring mellan demonstranterna.

Flaggan är en viktig symbol, men resultaten tyder på att den libanesiska nationalismen fortfarande är omstridd. Denna upptäckt är egentligen inte alltför förvånande. Salloukh (2017) belyser just denna sorts tvetydiga nationalism, och även Kurtulus (2009) visar också att nationalismen tolkades olika av olika sekter under Cederrevolutionen. Trots att flaggan kan ha olika innebörd beroende på var den används, även ett slags anti-protestssyfte som FPM-manifestationerna antyder, så är dess närvaro vid flera platser i landet i samband med att även budskapen liknar varandra runtom i landet ett tecken på att det potentiellt finns en sorts framväxande nationalism som demonstranterna enar sig kring.