Nedan behandlas hur landets regionalpolitik ser ut, samt några av de mest framträdande aktuella nationella kompetensförsörjningsinsatser ämnade för regional utveckling.
3.2.1 Politikskifte pågår från nationella till regionala planer för tillväxt och kompetensförsörjning
Den regionala utvecklingspolitiken i Sydkorea kan beskrivas som ”allomfattande” i sig, i och med att regionala hänsyn generellt tas i samtliga landets strategier, och av samtliga departement. Som beskrivits i inledningen finns en starkt nationell konsensus att bättre sprida ut landets ekonomiska aktiviteter och bryta trenden av koncentration till stor-stadsregionen runt Seoul. Samtidigt sågs i början av 2000-talet ett behov av att bättre koordinera de nationella och regionala insatserna.
År 2003 skapades därför Presidential Committee on Regional Development (PCRD) för att bättre samordna regionalpolitiken. Utskottet består av 12 ministrar och 17 akademiska
44 Seoul Metropolitan Area Readjustment Planning Act (No. 9629)
experter. Regional tillväxtpolitik samordnar nu aktiviteter i sju så kallade Economic Region Development Committees – huvudstaden Seoul, Chungcheong, Honam,
Daegyeong, Dongnam, Gangwon och Jeju. Dessa sju regioner med fokus på tillväxt har skapats med utgångspunkt från, men inte alltid överensstämmande med, landets nio provinser och sju större städer (se Figur 1). 45
Figur 1 Prioriterade områden i de sju regionala tillväxtområdena Källa: The Ministry of Science, ICT and Future Planning.46
De prioriterade områden för regionerna i Figur 1 är ett resultat av regionernas eget arbete med att hitta områden med tillväxtpotential baserat på lokala förutsättningar.
Nyligen har flera strategiska åtgärder vidtagits för att förbättra kompetensförsörjningen i regionerna – en femårsstrategi för just kompetensförsörjning i regionerna, ett ekonomiskt åtgärdsprogram, och koncentrerade insatser för att öka lokala universitets konkurrenskraft.
Dessa åtgärder kan ses som ett trendbrott där mer ansvar för och anpassning av landets tillväxtpolitik förskjuts ut i regionerna och beskrivs i detalj nedan.
3.2.2 Ny regional strategi för kompetensförsörjning (2013–2017)
Regeringen släppte i juli 2013 femårsplanen the Fourth Comprehensive Plan forAdvancement of Local Science and Technology (2013–2017) med tillhörande budget på 155 miljarder kronor (24.7 triljoner KRW).I strategin är ett övergripande mål att stärka självständighet och ansvar för regionerna så att de kan främja sin egen
45 Presidential Committee on Regional Development Tillgänglig:
http://eng.region.go.kr/index.jsp?mid1=00000001&mid2=00000001
46The Ministry of Science, ICT and Future Planning 2013Tillgänglig:
http://www.msip.go.kr/www/brd/m_160/view.do?seq=417&srchFr=&srchTo=&srchWord=&srchTp=&multi_i tm_seq=0&itm_seq_1=0&itm_seq_2=0&company_cd=&company_nm=&page=1
kompetensutveckling inom teknik och vetenskap, och kunna ta mer egna initiativ från planering till genomförande. Strategin visar på en för Sydkorea ny typ av rollfördelning, där forskningsstöd på nationell nivå ska gå till grundforskning, forskningsinfrastruktur, och vissa kärnteknologier (”core technologies”), medan forskningsstöd på regional nivå ska prioritera mer marknadsnära utveckling av kommersialiserbara teknologier och lösningar.
Strategin syftar till att specifikt främja forskningssamarbeten mellan akademi och industri som tar till vara på regionala förhållanden och lokala konkurrensfördelar. Till exempel uppmuntras samarbeten mellan lokala universitet och statligt finansierade forsknings-institut, och i slutet av 2013 hade sex sådana konsortier bildats.
I strategin infördes en reglering för de statliga forskningsinstituten att allokera mellan 5-15 procent av sin budget för samarbeten med lokala små och medelstora företag. I strategin finns även en satsning på öppna FoU-center och ”forskningsbyar” 47 för att facilitera gemensamma projekt mellan industri och universitet. Dessa centra hjälper även till med att hitta praktikplatser för universitetsstudenter på lokala företag. 48
3.2.3 Uppföljning med finansiella stimulanspaket och regelförenklingar
I linje med den aktiva femårsstrategin för regional kompetensförsörjning lanserade Ministry of Strategy and Finance i mars 2014 ett ekonomiskt stimulanspaket kallat Regional Economic Vitalization Measures.Detta stimulanspaket betonar ännu tydligare ett paradigmskifte från statens ”one-size-fits-all”-åtgärder för regional utveckling mot att lokala myndigheter ska ta ledningen när de utarbetar sina egna utvecklingsstrategier och program så att de kan skapa lokala tillväxt-motorer. Stimulanspaketet innehåller en hel del förslag på regelförenklingar – ett exempel är slopande av restriktioner för användning av land, som öppnar upp nya möjligheter för lokala initiativ vad gäller förnybar energi och turism. Regeringen utökar även skatte-förmåner till företag som flyttar sina huvudkontor eller kontor utanför huvudstaden, i syfte att främja företagens investeringar i utvecklingsregioner utanför Seoul. Cirka 53 miljarder kronor (8,5 biljoner KRW) ska investeras under de kommande fyra åren i 17 regionala utvecklingsprojekt relaterade till den övergripande femårsplanen.49
3.2.4 Åtgärder för att stärka lokala universitets konkurrenskraft
I samma politikkontext som ovan nämnda nationella strategier och åtgärder, försöker Ministry of Education stärka konkurrenskraften för lokala universitet. Utbildnings-departementet lanserade i februari 2014 ett stödprogram med en budget på 6,3 miljarder kronor (1 biljon KRW) riktat mot att stödja konkurrenskraftiga universitet och högskolor i regionerna, så att de kan förbättra kompetensförsörjningen för den lokala arbetskraften, och i slutändan bidra till den regionala ekonomin.47 Detta projekt drivs av myndigheten Small and Medium Business Administration (SMBA).
48 The fourth Comprehensive Plan for Advancement of Local Science and Technology, Press release by the Ministry of Science, ICT and Future Planning 8 juli 2013 Tillgänglig:
http://www.msip.go.kr/www/brd/m_160/view.do?seq=417&srchFr=&srchTo=&srchWord=&srchTp=&multi_i tm_seq=0&itm_seq_1=0&itm_seq_2=0&company_cd=&company_nm=&page=1
49 Regional Economic Vitalization Measures, Press release by the Ministry of Strategy and Finance 10 mars 2014 Tillgänglig:
http://www.mosf.go.kr/news/news02.jsp?boardType=general&hdnBulletRunno=62&cvbnPath=yes&sub_categ ory=&hdnFlag=&cat=7&hdnDiv=185&&actionType=view&runno=4020957&hdnTopicDate=2014-03-12&hdnPage=1
Paradoxalt ses det som positivt om ansökande universitet inkluderar en plan för hur det ska minska antalet studenter framöver, eller för att slå ihop institutioner. Bakgrunden är att utbildningsministeriet uppmuntrar universiteten att minska sina antagningsplatser som svar på effekterna av Sydkoreas minskande befolkning, samt att med färre men vassare
universitet bättre kunna fokusera på varje regions styrkor.
I början av året meddelade utbildningsdepartementet en plan för att upprätta ett nytt utvärderingssystem för nationella universitet och minska antalet universitetsstudenter i landet med 160 000 under åren 2014–2022. I ansökningar för att får denna finansiering, uppmuntras universiteten att samarbeta med den lokala industrin för att utveckla regionens egen specialitet och konkurrenskraft. Sökande universitet ska bilda ett konsortium med andra universitet och industri, och kan få medel för varje projekt med upp till 12,5 miljoner kronor (2 miljarder KRW). 50
Just kvoteringsbeslut för antagandet av studenter, det vill säga utbildningsdimensionering, är en viktig komponent för förståelsen av regional kompetensförsörjning i Sydkorea.
Dimensioneringsmekanismerna skiljer sig för privata och publika lärosäten. Över 80 procent av Sydkoreas studenter inom högre utbildning studerar vid ett privat lärosäte.51 Dessa privata lärosäten, bortsett för vissa specialistutbildningar såsom läkarutbildning, har en lagstadgad rätt att själva dimensionera sina utbildningar, både vad gäller totala antalet antagna studenter och varje enskild utbildnings storlek, så länge de kan upprätthålla en godtagbar kvalitet.52 I grund och botten betyder det att så länge privata lärosäten är kapabla att ta emot och utbilda studenter med tillräcklig kvalitet och kvantitet av anläggningar, lärare och läroplan, bestämmer lärosätena själva antalet utbildningsprogram och hur många studenter de vill anta.
Regionalpolitiska beslut har dock skapat undantag från huvudprincipen att privata utbild-ningsanordnare själva dimensionerar sina utbildningar. Som direkt följd av Sydkoreas regionalpolitik har universitet belägna i eller nära huvudstaden Seoul, såsom ett av landets äldsta universitet Yonsei University, inga möjligheter att öka antalet nyantagna studenter.
För Yonsei University är till exempel den årliga antagningskvoten 3500 studenter uppdelade på 70 avdelningar. De strikta reglerna, som noga följs upp av utbildnings-departementet, innebär att om universitetet ser ett ökande intresse för en avdelning eller disciplin och vill öka antalet inom detta, måste samtidigt en annan avdelning minska sitt studentunderlag, alternativt att två avdelningar slås samman. Detta är i praktiken svårt, på grund av de interna konflikter i fakulteten en sådan förändring medför, och innebär att det är svårare för universitetet att snabbt ställa om utifrån efterfrågan från arbetsgivare och studenter.5354
50 The special funding project for local university, Press release by the Ministry of Education 6 februari 2014 Tillgänglig:
http://www.mest.go.kr/web/100026/ko/board/view.do?bbsId=294&pageSize=10¤tPage=3&encodeYn=
Y&boardSeq=52512&mode=view
51 Privata lärosäten inom tertiär utbildning utgör 89 procent (324 lärosäten) av det totala antalet lärosäten, och 84 procent (2 795 928 studenter) av totala antalet studenter enligt statistik från KEDI från år 2010.
52 Higher Education Act (Act no. 9356) och Enforcement Decree of the Higher Education Act (Presidential decree no. 19842)
53 Intervju med Professor Inkwon Chung, Dean of Academic Affairs, Yonsei University 18 mars 2014
54 För en djupare genomgång av Sydkoreas dimensioneringsmekanismer för universitet, och hur dessa är påverkas av och påverkar regionernas kompetensförsörjning, hänvisas till Tillväxtanalys kortrapport Dimensioneringsmekanismer i högre utbildning- några internationella exempel Kortrapport 2014/040 Tillgänglig: