Det tros vara Nederländernas strategiska placering, företagsvänliga regering, skattesystem och arbetsmarknad som gör landet så attraktivt för utländska företag. Enligt en studie gjord av KPMG är också Nederländerna det mest attraktiva landet för företag att etablera sig i Västeuropa.98 Men det är också ett prioriterat strategisk arbete som ligger bakom detta.
“Trade and investment provide jobs in the Netherlands. That is evident again from these results...Dutch embassies all over the world are therefore supporting the effort to attract international companies to the Netherlands. We want to convince more
international startups that the Netherlands is the right place to innovate. Because that is where we still have a lot to win.” (Minister Lilianne Ploume)
Nederländerna är ytterst verksamt i USA och har en bred palett av offentliga initiativ för att stärka banden mellan länderna. Många andra länder lyfter fram Nederländerna som framgångsrika i främjandearbetet i gränslandet mellan innovation och handel. På en punkt skiljer sig Nederländerna något från övriga studerade länder med sitt stora fokus på att attrahera amerikanska företag till Nederländerna, inte minst små och medelstora, nystarta-de teknikföretag. Just investeringsnystarta-delen av främjannystarta-dearbetet är högst påtagligt och genom-syrar många aktiviteter och initiativ som Nederländerna sjösatt, i detta arbete framstår staden Amsterdam som en särskilt viktig aktör. Detta ligger i linje med tidigare rapporte-ring från Tillväxtanalys i Amsterdams, och Nederländernas strategiska arbete med att vara en attraktiv destination för talang, kapital och företag.
I Nederländernas och Amsterdams försök att bli ”Start-up capital of Europe” kommer främjararbetet i USA i gränslandet mellan innovation, attraktion och handel spela en viktig roll.
98 K G’s 2014 Competitive Alternatives Survey
9 Diskussion
I Nederländerna är den övergripande toppsektorstrategin styrande för exportfrämjandet.
Övriga policydokument med fokus på handel och export relaterar uttryckligen till denna.
Genom toppsektorstrategin har Nederländerna åstadkommit en samordning av politik-områdena som är mycket starkare än vad som är fallet i Sverige. I många delar framstår samordningen som en styrka, där insatser på de olika områdena stärker varandra. Inom handelsfrämjandet ger fokuseringen till ett antal utvalda områden möjligheten att erbjuda en mycket mer kvalificerad hjälp till nederländska företag än om man skulle bedriva främjandearbete brett över hela ekonomin.
Nederländerna har stöpt om stora delar av strukturen för insatser kring innovation, forsk-ning och näringsliv. Genom toppsektorstrategin kraftsamlar regeringen kring vissa sektorer som prioriteras nationellt och internationellt. Detta gör att både innovation och handel ska främjas internationellt inom dessa utpekade områden. Således har även den internationella verksamheten för främjandet förändrats. Det finns olika organisationer i fält för innova-tionsfrämjande och handelsfrämjande, emellertid så tycks de samarbeta i allt större utsträckning vartefter strategin slår igenom på fler områden. Man försöker också över-brygga ministeriernas olika områden med en gemensam budget för internationella sam-arbeten. Nederländernas toppsektorstrategi är tydlig i sin riktning och pressar aktörerna att samordna, synkronisera och fokusera sitt arbete i utlandet. Detta har lett till att Neder-ländernas erbjudande och intresse i andra länder kretsar kring ett fåtal områden som gör det tydligt vad man vill ha ut av samarbeten och vad man kan erbjuda. Nederländerna har kommit långt i samordningen av innovations- och handelsfrämjandet.
Toppsektorstrategin utgör även grunden för den nederländska forsknings- och innovations-politiken där vikten av att forskningen på ett tydligare sätt arbetar sida vid sida med näringslivet samt både drar nytta av näringslivet och tillgängliggör sina resultat för företag betonas. För att säkerställa kopplingen mellan företag och forskning medverkar represen-tanter från både näringsliv och akademi i utformningen av agendan. Handelspolitiken i Nederländerna utgår i praktiken från ett resonemang om värdeskapande i globala värde-kedjor.99 Exportfrämjandet handlar inte bara om export av färdiga produkter. Främjar-organisationen arbetar också mycket aktivt med att koppla samman nederländska leveran-törer med exempelvis franska och tyska företag, som i sin tur är stora exporleveran-törer.
Nederländerna har genom att förändra sitt policyramverk med utvecklingen av toppsekto-rer fått tydligare områden/sektotoppsekto-rer att rikta satsningar inom. Utöver detta har strategin också lett till att samordningen mellan politikområden stärkts, något som också genom-syrar arbetet med främjandet. Exempelvis kopplar den nederländska agendan för bistånd, handel och investeringar ihop målsättningen att öka internationaliseringen av nederländska företag med toppsektorerna och satsningar sker därför huvudsakligen inom ramen för dessa. Strategin bidrar också till en ökad samordning av aktörerna i sektorerna, där representanter för offentlig sektor, akademi och näringsliv gemensamt ska ansvara för prioriteringar och handlingsplaner och bidra till finansiering av insatserna. Genom topp-sektoransatsen har man fått en mycket tydligare specialisering inom handels- och innova-tionsfrämjandet genom en mycket hårdare prioritering/selektering. I och med att
99 Läs mer om Sverige i globala värdekedjor på:
http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2014-12-16-sverige-i-globala-vardekedjor---forandringar-av-foretagens-roll-i-en-alltmer-sammanflatad-varldsekonomi.html
rerna anger vilka områden som är prioriterade för samarbeten kan Nederländerna genom-föra ett fokuserat handels- och innovationsfrämjande.
På det organisatoriska planet har toppsektorstrategin reformerat inte bara det nationella FoI-systemet utan även främjandeverksamheten genom tydligare fokus och satsningar i linje med utpekade sektorer. Ekonomiministeriet är huvudansvarigt för toppsektorstrategin medan utrikesministeriet är ansvarigt för främjandearbetet, dock så har dessa ministerier en gemensam budget för handel och utvecklingssamarbeten. Inom varje toppsektor samverkar näringsliv, akademin och offentliga aktörer och regeringen utser ett så kallat ”toppteam”
som både utformar politiken och tar ansvar för att implementera strategin inom de utvalda sektorerna. Nederländerna riktar sitt innovations- och handelsfrämjande mot 26 länder, urvalet av dessa är baserat på de möjligheter till tillväxt som länderna erbjuder, ambitioner-na hos de nederländska toppsektorerambitioner-na, samt i vilken utsträckning den nederländska staten kan agera för att minska handelshinder. Urvalet har ökat möjligheten till att satsa mer intensivt på de utvalda marknaderna.
Nederländerna har genom myndigheten Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO) även öppnat forsknings- och vetenskapskontor (Netherlands Offices of Science and Technology, NOST) i länder som bedöms vara särskilt intressanta. NOST-kontoren utgör viktiga delar av innovationsfrämjandet. NOST hanterar innovations-, forsknings- och utbildningsfrämjandet och är väl integrerade med det ekonomiska främjandet i länderna för att stödja företag till marknadstillträde och affärsutveckling då huvudsakligen andra organisationer tar över ofta i samarbete med NOST. För en överskådlig bild av hur Neder-länderna organiseras sitt främjande i Kina se Figur 2 Främjandets organisering i Kina.
Integreringen mellan olika områden har lett till att främjandet kan synkroniseras bättre och olika aktörer kan dra nytta av varandras arbeten, som när ett nederländskt forsknings-institut ville tillgängliggöra sin biobank för forskare och företag världen över. NOST fann intressenter i det japanska forskningsinstitutet Riken och företaget Fujifilm, kontakterna som nu lett till samarbete och affärer. Även den investeringsfrämjande avdelningen bjöds in och tog tillfället att till en bred grupp japanska forskare och företag visa upp annan världsledande forskning i Nederländerna, vilket i sin tur lett till japanska investeringar i landet.
Toppsektorstrategin påverkar även de insatser som genomförs på främjandemarknaderna.
Ett syfte med strategin är att få företagen att dra nytta av forskning och utveckling och bättre dra nytta av de möjligheter som finns i tillväxtländer. RVO och dess utlandsbaserade forsknings- och vetenskapskontor är särskilt viktiga för implementeringen av de priorite-rade insatser som riktar sig direkt till företag, särskilt SMF. Målet är att hitta möjligheter och skapa samarbete inom FoU och innovation som både Nederländerna och samarbets-landet kan dra nytta av. Fokus ligger på nyckelteknologier inom toppsektorerna.
Exempelvis har Indien och Nederländerna genomfört en gemensam utlysning inom IT -området, i linje med toppsektorn kreativa näringar. Utlysningen genomfördes av Neder-ländska organisationen för vetenskaplig forskning (NWO) i samarbete med det indiska departementet för elektronik och informationsteknologi (DeitY), riktade sig till konsortier bestående av akademiska institutioner från de båda länderna samt företag från Indien och/eller Nederländerna. Den nederländska budgeten var på två miljoner euro.
NOST-kontoren har även möjlighet att agera på signaler lokalt exempelvis i Sydkorea, där marknaden visade intresse för utveckling av så kallad serious gaming i samarbete med
Nederländerna. Detta har lett till flera avtal om utbyte inom både utbildning och forskning mellan länderna och en chans för Nederländerna att bli världsledande inom området.
Initiativ kan även komma direkt från toppteamen och spegla sektorns behov. Ett stort energibolag med engagemang i Indien såg ett behov av utveckla kompetensbasen för sektorn. Bolaget investerar 20 miljoner euro samtidigt som bolaget har förmått den neder-ländska staten att bidra med lika mycket för att utbilda doktorander från Indien i Neder-länderna inom sektorn. Förfarande vittnar om en flexibilitet i det nederländska forsknings-systemet där staten kan gå in och stödja ett specifikt företag om projektet i fråga anses vara av nationell vikt för toppsektorn.
En risk med toppsektorstrategin är inlåsning i utvalda sektorer och att andra sektorer däri-genom får svårare att utvecklas. En annan risk är att när prioriteringar, policyformulering och genomförande utlokaliseras till samarbetsorgan mellan stat, akademi och näringsliv blir transparensen i beslut svagare och att ett politiskt ansvarsutkrävande svårare.
Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, är en gränsöverskridande organisation med 60 anställda.
Huvudkontoret ligger i Östersund och vi har verksamhet i Stockholm, Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington D.C.
Tillväxtanalys ansvarar för tillväxtpolitiska utvärderingar, analyser och internationellt kontaktskapande och därigenom medverkar vi till:
• stärkt svensk konkurrenskraft och skapande av förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag
• utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, hållbar tillväxt och hållbar regional utveckling
Utgångspunkten är att forma en politik där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand. Huvuduppdraget preciseras i instruktionen och i
regleringsbrevet. Där framgår bland annat att myndigheten ska:
• arbeta med omvärldsbevakning och policyspaning och sprida kunskap om trender och tillväxtpolitik
• genomföra analyser och utvärderingar som bidrar till att riva tillväxthinder
• göra systemutvärderingar som underlättar prioritering och effektivisering av tillväxtpolitikens inriktning och utformning
• svara för produktion, utveckling och spridning av officiell statistik, fakta från databaser och tillgänglighetsanalyser
• tillhandahålla globala mötesplatser och främja internationellt kontaktskapande inom tillväxtpolitiken
Svar Direkt:
I serien Svar direkt redovisas de uppdrag vi får i dialog med Regeringskansliet eller med samarbetsmyndigheter och som ska redovisas med kort varsel. Här återfinns våra redovisningar av aktuella händelser, trender och utvecklingsmönster från vår omvärld. Layouten ska tydligt signalera snabbhet och hög aktualitet.
Övriga serier:
Rapportserien – Tillväxtanalys huvudsakliga kanal för publikationer.
Statistikserien – löpande statistikproduktion.
PM – metodresonemang, delrapporter och underlagsrapporter är exempel på publikationer i serien.