Nettoförmögenheten

I dokument Uppdaterat Underlag till årsredovisning för staten 2006, (sidor 90-94)

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Not 41 Nettoförmögenheten

Miljoner kronor 2006 2005

Uppskrivningskapital 114 116

Donationskapital 294 280

Resultatandelar i dotterföretag 183 845 153 502 Balanserad kapitalförändring -923 147 -936 092 Årets över-/underskott enligt

resultaträkningen 103 671 36 662

Summa -635 223 -745 532

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2006 ökade nettoförmögenheten med 110,3 miljarder kronor, främst som en följd av årets överskott på 103,7 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 14 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 30,3 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (46,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2006 (-22,7 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (5,6 miljarder kronor).

Omföring av negativa resultatandelar har netto medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad kapitalminskning med 1,4 miljarder kronor.

Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 5,5 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (4,6 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (1,9 miljarder kronor) och omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-3,3 miljarder kronor). Dessutom har det egna kapitalet höjts med 2,4 miljarder kronor avseende en korrigering av felaktig skatteberäkning i startbalansräkningen vid bolagiseringen av Vattenfall.

Specialfastigheter Sverige AB har i samband med övergång till redovisning i enlighet med IFRS ökat eget kapital med 3,0 miljarder kronor vid sidan av resultaträkningen, främst avseende värdering av fastigheter till verkligt värde.

LKAB redovisar en direkt ökning av eget kapital med 1,2 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultaträkningen en betydande minskning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdifferenser, varav statens andel uppgår till 4,1 miljarder kronor.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 12,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års underskott som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 9,3 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp d.v.s.

22,7 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,4 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 1,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till -0,2 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögenheten.

Ett inomstatligt förskott avseende pågående nyanläggning åt Kustbevakningen har aktiverats mot balanserad kapitalökning med 0,2 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,2 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning.

Statens jordbruksverk redovisar förändring av och inköp till EU:s interventionslager mot statskapital respektive avräkning statsverket, vilket innebär en minskning av balanserad kapitalförändring med 0,2 miljarder kronor.

Se även avsnitt Nettoförmögenheten i kapitel 3 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.

Förändring av statens nettoförmögenhet

Utgående balans 2005 116 280 153 502 -936 246 20 162 -762 186

Justering för periodisering av skatter 16 395 16 395 Justering för ändrade

redovisningsprinciper avseende

stämpelskatt, Lantmäteriverket 154 105 259

Ingående balans 2006 116 280 153 502 -936 092 36 662 -745 532

Föreg. års kapitalförändring -2 45 986 -9 322 -36 662 0

Saldo vid eliminering av ensidiga

inomstatliga periodiseringar m.m. 1 116 1 116 Inköp till och minskning av EU:s

interventionslager, Statens

jordbruksverk -206 -206

Övriga förändringar 14 5 125 144

Årets över-/underskott 103 671 103 671

Summa årets förändring -2 14 30 343 12 945 67 009 110 309

Utgående balans 114 294 183 845 -923 147 103 671 -635 223

Not 42 Fonder

Miljoner kronor 2006 2005

Kärnavfallsfonden 37 700 34 816

Insättningsgarantinämndens fond 16 527 15 719 Bostadskreditnämndens garantireserv 1 919 1 675 Försäkringskassan

- Trafiklivräntefonden 690 683

- Frivilliga yrkesskadefonden 109 109

- Affärsverksfonden 94 101

- Övriga fonder 124 118

Summa Försäkringskassan 1 017 1 011

Batterifonden (Naturvårdsverket) 777 731

Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 317 277

Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 293 306

Bilskrotningsfonden (Vägverket) 190 334

Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 128 134

Övriga 74 92

Total summa 58 942 55 095

Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 60 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden.

Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även Insättningsgarantinämdens fondmedel är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret.

Bostadskreditnämnden redovisar medel i en garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Garantireserven byggdes till sin huvddel upp under 2001, genom överföring av anslagsmedel.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (142 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.

I dokument Uppdaterat Underlag till årsredovisning för staten 2006, (sidor 90-94)