Nivå på skatten

Skattenivån kan sättas på olika sätt och utifrån olika kriterier129 _{beroende på vad} syftet är. Kriterierna kan också vara överlappande. Teoretiskt kan vi som

utgångspunkt för analys använda följande principer för att fastställa skattenivå (där den första principen kan innebära såväl högre som lägre skattenivå jämfört med punkt 2 och 3):

• Den skattenivå som krävs för att åstadkomma förändringar på marknaden som gör att syfte och mål för skatten uppnås

• Den skattenivå som motsvarar miljöskadekostnaden, dvs. externalitetens storlek

• Den skattenivå som motsvarar koldioxidskatten på bränslen i Sverige En naturlig utgångspunkt för utformning av en punktskatt på fossil plast är att beskatta den mängd som korrelerar med klimatpåverkan. Det vill säga skatten tas ut baserat på en viktenhet, till exempel per ton eller kilo fossil råvara eller

plastinnehåll i produkter. Detta utgör grunden för beskattning av plast. Då återstår att fastställa en ändamålsenlig metod för att avgöra skattenivån.

För detta uppdrag har ett antal mål formulerats som de föreslagna styrmedlen ska bidra till att uppnå. Det övergripande målet är minskad mängd växthusgasutsläpp genom mindre fossil plast till förbränning, samt ökad användning av återvunnen och biobaserad plast. Sådana förändringar kommer dock inte att fullt ut substituera jungfrulig råvara med återvunnen råvara då det för återvunnen råvara finns

påtagliga skillnader i kvalitet som också styr valet av råvara för olika ändamål. Motsvarande gäller även i dagsläget för biobaserad råvara. Att med utgångspunkt i den första punkten ovan, kunna sätta en skattenivå som på ett optimalt sätt styr marknadens aktörer så att dessa mål nås, kräver en god kännedom om

priselasticiteten för de varor och produkter som ska beskattas. Generellt kan sägas att elasticiteten på råvaror inom olika material är låg. På produkt- eller

produktgruppsnivå är det mycket svårt att värdera elasticiteten, då den kan skilja sig stort beroende på en stor mängd faktorer och därför också skiljer sig mycket mellan olika produkter. Allmänt kan dock sägas att möjligheten att styra

efterfrågan genom en skatt på plastinnehållet i en produkt, ökar med plastens andel av den totala vikten eller materialets betydelse för produktens pris. Ett exempel är en mobiltelefon där en hög skattenivå på plastinnehållet utifrån vikt, enbart marginellt påverkar slutpriset på produkten. Det omvända gäller exempelvis för isoleringsmaterial till byggnader. Sammantaget är det ytterst svårt och kräver ett omfattande utredningsarbete att beräkna hur skattenivåerna ska sättas för att kunna styra efterfrågan för en stor mängd olika produkter av plast eller som innehåller

129 _{Hasselström, L., Johansson, S. & Scharin, H. (2018). Möjliga styrmedel för ökad materialåtervinning}

av plast. Anthesis Enveco AB. Rapport 2018:10. https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-

miljoarbetet/Styrmedel%20f%C3%B6r%20%C3%B6kad%20material%C3%A5tervinning%20av%20pl ast_AE%20Rapport%202018-10_med%20bilagor.pdf

plast. En sådan målbaserad prissättning förutsätter detaljerade elasticitetsstudier för aktuella produkter och branscher.

För att beakta hela den miljöskada som olika plastprodukter och produktion av dessa orsakar finns livscykelbaserade metoder att utgå ifrån. En sådan är EPS- systemet som är en metod för monetär viktning av produkter och material. EPS står för Environmental Priority Strategies och är en metod för

miljöpåverkansbedömning som kan kopplas ihop med användandet av LCA (beräkning av miljöeffekt). Utvecklingen av EPS-systemet påbörjades för ca 30 år sedan och har använts främst inom produktdesign för att utvärdera olika alternativ mot varandra utifrån miljöskadekostnad. Metoden är grunden i en ny ISO-standard

ISO 14007, Environmental management – Guidelines for determining

environmental costs and benefits. Metoden inkluderar både karaktärisering och

viktning för utsläpp och råvaror. Resultaten från EPS-metoden anges i enheten ELU (Environmental Load Unit) och en ELU motsvarar 1 EUR i miljökostnad. Detta system skulle kunna användas som underlag för att beräkna skattenivå för olika typer av produkter och/eller plasttyper. Metoden har använts i studien Ökad

plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper.130 _{I studien framgår att}

såväl klimatpåverkan som den totala miljöskadekostnaden varierar mellan olika plasttyper. Studien kommer fram till att den genomsnittliga miljöskadekostnaden är 9,5 SEK för jungfrulig fossil plast (och 2,4 SEK för återvunnet material). Detta är i nivå med vad Hasselström m.fl. kommer fram till i rapporten Möjliga styrmedel för

ökad materialåtervinning av plast som utifrån en litteraturstudie menar att

miljöskadekostnaden för plast är i genomsnitt ca 10 SEK per kg jungfrulig fossil plast.

Det tredje alternativet utifrån de principer för att fastställa skattenivå som anges ovan är att sätta en skattenivå som relateras till och utformas enligt liknande principer som koldioxidskatten på bränsle. Koldioxidskatten kan ju sägas vara ett sätt att internalisera kostnaden för den negativa externaliteten genom att inkludera priset på koldioxid i priset på bränslet. Detta kan också bedömas som välmotiverat utifrån syftet att skatten ska bidra till att Sverige når sina klimatmål. I nuläget skulle detta innebära en skatt på 1,15 SEK per kg fossil råvara i plasten. Alla plasttyper har emellertid inte samma kolinnehåll, varför en enkel differentiering skulle kunna vara ändamålsenligt för att reflektera de olika plasttypernas

klimatpåverkan. Detta är möjligt att göra framförallt på plastråvara i enlighet med KN-koderna. Det blir dock mer komplext på produktnivå då KN-koderna inte innehåller information om plasttyp. Ett alternativ är då att ålägga den som är skatteskyldig att känna till och kunna verifiera vilken sorts plast som ens produkter innehåller. Ett annat alternativ är att konstanthålla skattenivån utifrån ett

130 _{Stenmarck, Å., Belleza, E., Fråne, A., Johannesson, C., Sanctuary, M., Strömberg, E. & Welling, S.}

(2018). Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper. Rapport

6844. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6844- 8.pdf?pid=23338

genomsnitt för samtliga plasttyper, men också resonemanget om

miljöskadekostnad ovan) för att minimera administrativ komplexitet. Det genomsnittliga kolinnehållet i ett kg fossil plast är ca 2,5 kg kol.131 _{Detta ger en} skattenivå på 2,9 SEK per kg plast (fossil råvara eller produkt).

5.2.6

Differentiering av skatt med avseende på biobaserad och