Ledning av militära operationer är en mycket komplex och dynamisk verksamhet.

Komplexiteten utgörs bland annat av att ett stort antal individer och system är inblandade och att en stor mängd olika faktorer påverkar både planeringen och genomförandet av operationer.

Den mänskliga faktorn bidrar till en oförutsägbarhet som tillsammans med de i operationsmiljön ständiga förändringarna skapar en dynamik som militära chefer och staber tvingas förhålla sig till (Storr 2009, s.29–31). Vad det förefaller råda samstämmighet om inom krigsvetenskapen är att tidsfaktorn och tempot har en avgörande roll på slagfältet (Lind 1985;

Leonhard 1994; Storr 2009). Den part som kan hålla ett högre tempo i planering och genomförande vinner avgörande fördelar. Vidare råder det samstämmighet om att tempo i operationer är tätt sammanknutet med den militära ledningen. Forskning om ledning och beslutsfattning var som mest intensiv under 1990-talet och 2000-talets början med flera studier som utmanade den rådande traditionella planeringsprocessen (Thunholm 2018, s.101). Även i Sverige förändrades synen på ledningsprocessen och en ny planeringsmodell, inspirerad av den internationella forskningen, infördes i början av 2000-talet. Den nya modellen Planering under tidspress (PUT) var bättre anpassad för att hantera tidspress och olika typer av beslutsfattning.

Fokus i merparten av forskningen kring ledning ligger på beslutsfattning. Flertalet teorier och modeller för planering och beslutsfattning utvecklades för såväl militär kontext som civil tillämpning. Forskningen kopplades även ihop med den framrusande tekniska utvecklingen och hur denna skulle integreras och stödja beslutsfattning. Gemensamt för denna forskning är att beslutet och processen kring beslutsfattning står i centrum för modellerna, och lämnar den kollektiva aspekten av planering i skymundan. Detta har medfört att resultatet eller produkten av operationsplanering är styvmoderligt behandlat inom litteraturen.

Försvarsmakten berör ledning i ett stort antal publikationer, från strategisk doktrin som kan ses som myndighetens litteraturhierarkiska topp, genom underliggande doktriner och reglementen och hela vägen till handböcker på lägre taktisk nivå. Försvarsmaktens publikationer beskriver väl ledningsprinciper och metoder och förklarar planeringsprocesser med stor detaljrikedom.

När det kommer till styrning av planer och orderverk berörs relativt ensidigt formalia och vikten av enhetlighet och stringens i begreppsnyttjande (Försvarsmakten 2007, 2016a).

Sida 5 (63)

1.1. P

ROBLEMFORMULERING

Att bedöma om en operationsplan håller tillräckligt bra kvalitet kan med säkerhet inte göras innan operationen är genomförd. Även efter ett genomförande kan det vara svårt att härleda förlopp till orderprodukten då krig som företeelse är komplexa och utgång ibland påverkas av slump och tillfälligheter. Så hur kan en bedömning göras om en operationsplan är bra eller bristfällig?

Försvarsmakten ger i nuvarande planeringsmodell utrymme för intuitiv beslutsfattning baserat på erfarenhet och chefens ”magkänsla” (Thunholm 2003, s.44–46). Det är naturligt att intuition och erfarenhet spelar en central roll i bedömandet av planarbete, men det finns en del problem med erfarenhet som ensidig kvalitetsgranskning.

Erfarenhet kan delas in i olika nivåer och behöver vara både reflekterad och beprövad för att tjäna ett tydligt syfte i denna kontext. För att en erfarenhet skall betraktas som beprövad bör den vara analyserad och delad med andra individer för att finna slutsatser om dess giltighet och generaliserbarhet. Erfarenhet kan rent av vara missvisande och falsk utan att individen är medveten om detta (Berggren et al. 2011, s.21–22). Att en person har stor vana att genomföra planering gör nödvändigtvis inte individen lämplig att bedöma kvalitet på en operationsplan.

Ytterligare en aspekt som bidrar till att en subjektiv bedömning kan vara missvisande är risken att processen påverkas av sociala bias, som till exempel grupptänkande. Den Militära planeringsprocessen är en kollektiv aktivitet inom en stab eller ledningsgrupp. Denna process är omgärdad av yttre påverkan i form av tidspress, osäkerhet och höga risker vilket ökar risken för sociala bias (Jones & Roelofsma 2000, s.1142–1143)

Beslutsfattning kopplat till planerings- och ledningsprocess är välstuderade områden inom krigsvetenskapen. Emellertid är forskningen kring kvalitet i planeringsprocessen i det närmsta obefintlig. Genom att studera kvalitet i operationsplanering kan beslutsfattning utvecklas och bidra till ökad medvetenhet hos chefer och planerare. Kunskap om vilka element i planering som bidrar till kvalitet kan förbättra beslutsprocessen och göra den mer tidseffektiv. Härvid bidrar forskning kring kvalitet till ökad militär effekt.

Vad som bygger kvalitet i operationsplanering är emellertid en komplex fråga som har få absoluta svar, och som kan betraktas ur flera perspektiv. Ett centralt perspektiv är hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av militära chefer och planerare. Kvalitet är inte bara ett

Sida 6 (63) objektivt begrepp utan också ett subjektivt upplevt värde som underbygger planeringsprocessen. Hur förhåller sig militär personal i planeringsprocessen till begreppet kvalitet? Kvalitetsbegreppet i en taktisk kontext berör kärnan i hur en organisation förstår, tillämpar och värderar krigföring och krigskonst. Det finns därmed en stark kulturell dimension i förståelsen och kvalitet kan tillskrivas olika betydelser av olika organisationer (Thunholm 2018, s.94).

Med stöd av Thunholms (2003) teori om kvalitet i planering- och beslutsprocess undersöker denna studie vilka principer och element som uppfattas bidra till kvalitet i operationsplanering inom svenska Armén. Studien riktas mot den rådande uppfattningen bland taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå. Thunholms teori nyttjas i studien som stöd för att strukturera och tolka empirin och därigenom skapa förståelse.

1.2. S

YFTE

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till effekt i genomförandet av militära operationer. Studien undersöker hur chefer och planerare på taktisk nivå uppfattar kvalitet i operationsplanering och belyser därigenom den kognitiva aspekten av planering ur ett svenskt nationellt perspektiv. Med hänsyn till den ringa forskning i ämnet har studien även en teoriberikande inriktning genom att nyansera och komplettera existerande teoribildning kring kvalitet i planering.

1.3. F

ORSKNINGSFRÅGA

Utifrån problemformulering och syfte utgår studiens forskningsfråga:

- Hur förstås kvalitet i operationsplanering av chefer och planerare på taktisk nivå?

Inom ramen för den övergripande forskningsfrågan undersöks vilka olika inslag i operationsplanering som uppfattas relatera till kvalitet samt hur operationsplanering, som process och produkt, bidrar till militär effekt i genomförandet.

1.4. M

ATERIAL OCH AVGRÄNSNING

Denna uppsats genomförs som en intervjustudie där den inhämtade empirin står i centrum.

Respondenterna tjänstgör eller har tjänstgjort som chefer på taktisk nivå på bataljon eller brigad

Sida 7 (63) med mångårig erfarenhet av beslutsfattning i operationsplanering. Utöver underlag från intervjuer nyttjas Försvarsmaktens litteratur i form av handböcker, reglementen och doktriner som källmaterial. Forskning inom beslutsfattning och ledningsvetenskap utgör studiens teoretiska inramning. Med hänsyn till forskningsfältets omfattning avgränsas den teoretiska ramen till de områden inom beslutsfattning som har relevans och bäring mot svensk ledningstradition samt denna studies inriktning.

Studien avgränsas till att studera operationsplanering på taktisk nivå. Den taktiska nivån är lämplig för ändamålet då det är den första nivån där mer systematisk och analytisk planering sker samtidigt som nivån har en absolut närhet till förbanden som genomför planerna. Studien avgränsas också till ett svenska Försvarsmakten då tidigare forskning påvisat att uppfattning om kvalitet har en kulturell anknytning. Vidare avgränsas studien till att endast studera manöverförband och operationsplaneringens kärnprocess, den gemensamma taktiska planeringen. Härvid har funktionsplanering och funktionsföreträdare uteslutits.

1.5. B

EGREPPSANVÄNDNING

1.5.1. LEDNING, PLANERING OCH BESLUTSFATTNING

Ledning är ett övergripande begrepp som omfattar inriktning och samordning av militär verksamhet (Brehmer 2009, s.31). Ledning kan även beskrivas som planering och genomförande av en militär insats där inriktning, samordning är delprocesser tillsammans med uppföljning och utvärdering (Thunholm 2018, s.88). Ledning är också ett centralt begrepp inom forskningsområdet ledningsvetenskap. Planering är en kollektiv aktivitet som ryms inom begreppet ledning och som genomförs i samverkan mellan chef och dennes stab för att utarbeta en plan mot ett uppsatt mål (Thunholm 2018, s.90–93). Beslutsfattning är en central del av ledning och en del av planeringen och kan avse en individuell handling hos en chef eller en kollektiv kognitiv process som leder fram till ett beslut. Beslutsfattning är också ett eget forskningsfält med flertalet inriktningar och tillämpningar. Där krigsvetenskapen kan betrakta ledning och planering som en beslutsprocess nyttjas beslutsfattning som ett överordnat centralt begrepp i icke-militära studier.

Denna studie använder ledning som ett övergripande begrepp som inbegriper planering och beslutsfattning.

Sida 8 (63) 1.5.2. OPERATIONSPLAN

I denna studie nyttjas begreppet operationsplan och operationsplanering för att beskriva den process och den produkt som förbereder och inriktar genomförandet av uppdraget av förband på taktisk nivå. I likhet med Arméreglemente taktik nyttjas begreppet utan relation till den operativa nivån och relaterar till en högintensiv reguljär konflikt (Försvarsmakten 2013, s.13).

Således skall inte begreppet förknippas med fredsmässig produktionsplanering, funktionsplanering eller annan planering som bedrivs i Försvarsmakten.

1.5.3. TAKTIK OCH TAKTISK NIVÅ

Taktik och taktisk nivå är två besläktade begrepp men med olika innebörd. Taktisk nivå avser den ledningsnivå som omfattar de skilda stridskrafterna och förbanden därunder (Försvarsmakten 2020, s.38) Högre taktisk nivå avser således inom markstridskrafterna division och arméledning, och lägre taktisk nivå bataljon och lägre förband. Taktik syftar på utförandet av militära operationer vilket definieras av Försvarsmakten på följande sätt: ”Taktik är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och metoder som används för att i varje situation nå ett bestämt syfte med striden och övrig verksamhet” (Försvarsmakten 2013, s.19).

1.5.4. KVALITET

Kvalitet är ett begrepp som är väl diskuterat inom akademin, dock utan att uppnå någon enad uppfattning om dess innebörd och definition. Snarare har begreppet tilldelats olika innebörd i olika kontexter (Reeves & Bednar 1994, s.419). En av förgrundsfigurerna inom forskningsfältet, Joseph Juran, har bidragit med en definition av kvalitet ur två aspekter. För det första relateras kvalitet till ”egenskaper” hos produkter som möter kundernas behov och därigenom skapar tillfredsställelse. För det andra menar Juran att kvalitet innebär avsaknad av brister som resulterar i fel och att arbete tvingas göras om (Juran & Godfrey 1999). Juran ger dessa två definitioner en ekonomisk aspekt, där den första delen kan innebära att en ökad kvalitet ofta innebär en ökad kostnad. Det andra perspektivet menar Juran att kvalitet bidrar till lägre kostnad.

Kvalitet har även definierats som excellens, i betydelsen att möta de högsta standards eller den bästa eller främsta inom en viss kategori (Reeves & Bednar 1994, s.420). Armand Feigenbaum

Sida 9 (63) ansåg att denna något ensidiga definition behövde kompletteras med en värdeaspekt, och menade att kvalitet skall ses som a) det bästa möjliga för tänkt användning och b) kostnaden för produkten (Feigenbaum 1951 se Reeves & Bednar 1994, s.421) Inom Försvarsmakten kan begreppet närmast härledas till kvalitetsarbete där organisationen lutar sig mot iden internationella standarden ISO vilken definierar kvalitet som förmågan att tillfredsställa kunderna utifrån dess funktion och prestanda, dess upplevda värde samt dess avsedda och icke avsedda påverkan på relevanta faktorer (SIS 2015, s.2)

Denna studies ämnesområde, militära operationer och operationsplanering, saknar dock definition av kvalitetsbegreppet. För den militära operationen är kostnadsbegreppet inte tillämpbart i ekonomisk mening, men kan däremot omsättas till kostnad genom förbrukning av resurser. Kundperspektivet kan i denna kontext omsättas till de förband och ledningslag som genomföra operationen, och centralt värde är den militära effekten. Utifrån ovanstående definitioner nyttjas i denna studie kvalitet för att beskriva värden som bidrar till militär effekt i genomförandet av operationen. I definitionen inryms Jurans kundperspektiv och avsaknad av brister, men även Feigenbaums optimering av nyttan i relation till kostnad.

1.6.

D

ISPOSITION

Det inledande kapitlet har introducerat studiens problemformulering, syfte, frågeställning och avgränsningar. Det andra kapitlet ger en översikt över forskningsläget och beskriver studiens förväntade bidrag.

I tredje kapitel redogörs studien forskningsdesign genom att beskriva studiens teoretiska ramverk och metod samt detta operationaliserats. Vidare förklaras metod för datainsamling och analys i kapitlet som avslutas med en metoddiskussion.

Det fjärde kapitlet återger studiens empirianalys utifrån den struktur som studiens analystema utgjort.

I femte kapitlet redovisas och diskuteras studiens resultat utifrån analysresultat, teori och tidigare forskning. Här besvaras forskningsfrågan samt resultatets bärkraft diskuteras.

Det sjätte kapitlet utgörs av avslutning där författaren presenterar förslag på hur studien och forskningsområdet kan berikas genom fortsatt forskning samt reflekterar över studiens nytta.

Sida 10 (63)

I dokument Mj Jesper Sparre HOP Handledare Antal ord: Dr. Markus Göransson Beteckning Kurskod. Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap (sidor 4-10)